Handledning i jämställdhet utifrån skollagen och läroplanen

Att arbeta med jämställdhet handlar om att våga blotta sig själv och de normer som man reproducerar genom sitt tänkande och agerande. Genom att börja samtala om jämställdhet och likabehandling tar man ett första steg till att medvetandegöra sig själv kring sitt eget agerande och hur man ser på andra.

Hur ska vi jobba med jämställdhet och likabehandling? Börja i arbetslaget och diskutera jämställdhet, normkritik och likabehandling utifrån vad som står i läroplanen och skollagen. Detta kan ni bland annat göra genom att använda er av en handledning från jämställ.nu. De har sammanställt alla delar av skollagen och läroplanen som handlar om jämställdhet och likabehandling och tagit fram diskussionsfrågor kring dessa. Det finns dels en version för förskolan och dels en för skolan.

Exempel på frågor är:
- Vad innebär ett jämställt bemötande i praktiken?
- Hur påverkas er bedömning av eleverna av föreställningar om kvinnligt och manligt/tjejigt och killigt?
- Hur säkerställer ni att era krav på tjejer och killar är lika?

Att arbeta med jämställdhet kräver tid och eftertanke vilket fås genom få in jämställdhetsperspektivet som en del av rutinerna inom verksamheten.  Ett förslag är att avsätta flera planeringsmöten och/eller APT:er för att gå in på djupen med jämställdhet och likabehandling i skollagen och läroplanen och att därefter kontinuerligt följa upp genom att ha genus, jämställdhet och likabehandling i kalendariet och på dagordningen.

Ungdomsarbetslöshet och maskulinitet

Under hösten har det inom olika forum diskuterats ungdomsarbetslöshet i Halland. Både i regionen och i Halmstad kommun har man gjort uppföljningar på ungdomsarbetslösheten och vem som drabbas mest av dem blir tydligt i de siffror som har presenterats.

Siffrorna visar på att pojkarna är de som förlorar då Sverige ställer om från industrisamhälle till kunskapssamhälle. England är ett annat europeiskt land som visat på hur förknippat kön är med de arbeten man förväntas ta. Den utvecklingen ser man som ett enormt problem för samhället att lösa. De maskulina industrijobben har försvunnit och tjänstesektorn är den dominerande.I Sveriges kunskaps- och tjänstesamhälle är de maskulina förebilderna kraftigt underrepresenterade. Det finns väldigt få barnböcker som behandlar den maskulina lokalvårdaren eller tjänstemannen. Den enda som kommer till mitt minne är ”Ragnar-mannen som inte vill vara stor”. Men han längtar bort från sitt jobb tillbaka till sin barndom.  Inte mycket till förebild. Jag älskade serien om Ragnar och jag skulle inte bli tjänsteman i mitt yrkesliv – trodde jag.

Näringsliv och skola bör kanske närma sig varandra. Räddning kanske heter entreprenöriellt lärande. Näringslivet och skola bör tillsammans lyfta den maskulinitet som är modern och tillhör det nya Sverige.

Metoderna för hur samarbetet ska utformas kräver vidare diskussion. Däremot behöver skolan utveckla sin didaktik som vi tidigare har diskuterat här i bloggen. Se inlägget från den 11 Oktober i år.

Känn på hen och gör det med ett skratt!

Under Skolforum 2012 föreläste Karin Milles som är språkforskare om begreppet hen. Hon pratade bland annat om varifrån pronomenet kommer, vad det kan användas till och hur det böjs. Under 1960-talet kunde begreppet till exempel användas för att ersätta ett generiskt han i instruktioner, eftersom det kunde upplevas bökigt att skriva han och hon. Senare under nittiotalet har hen förekommit i studentuppsatser och HBTQ-kretsar på nätet, där könskategoriseringar blir mer komplexa och det har funnits ett behov av ytterligare begrepp för att beskriva människors olika könsidentiteter. Inte nog med att föreläsningen innehåller en historisk tillbakablick och det lyfts olika perspektiv på hen, den är rolig också!  Se föreläsningen här!

Begreppet hen har diskuterats intensivt i media under året, det har publicerats barnböcker, nyheter och radioinslag där hen använts. Men egentligen, varför ska vi nöja oss med tre pronomen? När det även kan finnas hun, hin, hån och hyn! 

Nu kan du anmäla dig till högskolekurs i Sex- och samlevnadsundervisning–skolpraktik och forskningsperspektiv 7,5hp.

De nya kurs- och ämnesplanerna ger lärare större möjlighet att integrera sex- och samlevnadsundervisningen i sina ämnen.

Skolverket erbjuder högskolekurs som stöd för undervisningen i sex och samlevnad.
Kursen utgår från de nya kurs- och ämnesplanerna och omfattar 7,5 hp och ges vid Högskolan Dalarna och Malmö Högskola våren 2013 på heldistans.
En av målsättningarna med kursen är att stärka det kollegiala lärandet och skolans övergripande arbete med dessa frågor.
Det är rektor/förskolechef som anmäler personal från sin verksamhet.

Sista anmälningsdag är måndag den 10 december.
Mer information och anmälan:Skolverket

Behöver vi utreda kränkningar och trakasserier på nätet?

Ja det behöver vi. För att kunna göra det så måste vi synliggöra kränkningar och trakasserier som sker på nätet och genom elektroniska medel, t ex genom sms och mms. Skollagens kapitel om åtgärder mot kränkande behandling skiljer inte på var kränkningarna sker, utan har de koppling till skolan så är skolan skyldig att utreda och åtgärda. "Koppling till skolan" innebär till exempel att eleverna som är involverade, är elever på skolan.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, det kan i den här kontexten vara psykiska och psykosociala kränkningar i form kommentarer eller bilder som är förlöjligande, nedsättande/förminskande, påförande av skuld och skam, dubbelbestraffande (klandrar oavsett hur man agerar), objektifiernade/sexualiserande eller innehåller hot om våld etc.. Även icke-kommentarer i form av utfrysning/osynliggörande är kränkande behandlig enligt Kap 6 i Skollagen. Utfrysning eller osynliggörande kan yttra sig genom att man medvetet t. ex. "gillar" vissa människor extra mycket och andra inte, eller att man ignorerar "vissa" personer utan en legitim anledning. Om en elev upplever sig utfryst måste skolan ta det på allvar och utreda.

Om kränkningarna kan kopplas till diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck så är de trakasserier. Kränkande behandling kan även vara av sexuell natur, i form av exempelvis ovälkomna förslag på sms eller andra meddelanden, de är då sexuella trakasserier.

Hur synliggör vi då och får reda på var, när och hur de sker? Gå igenom kartläggningsmetoderna för att se om de möjliggör att få fram information. Finns det i enkäterna konkreta frågor om kränkningar och mobbing på nätet/mobilen, så som på Facebook, andra communities, i diskussionsforum, spelchatter osv? När vi går trygghetsvandringar, frågar vi då eleverna om hur de upplever den fysiska och psykosociala skolmiljön och hur de bemöter varandra på nätet? Har de blivit utsatta för kränkningar och på vilket sätt? Var tydlig med att ni vill veta, och visa att ni bryr er om eleverna. Har vi ett kontinuerligt samtal med eleverna och uppmuntrar dem att prata med en vuxen när de upplever att någon kränker eller mobbar så har vi större chans att kunna stötta dem. Alltför många barn uppger att de inte skulle tala med en vuxen om det hände dem något, därför att de inte känner förtroende.

Barn och elever är sociala på nätet, ca hälften av 9-12 åringarna chattar (enligt statens medieråd 2010). Är vi vuxna socialt närvarande på nätet och har relation till eleverna där? Vilka möjligheter har vi att vara det? Några frågor att diskutera i arbetslaget är: hur kan vi få insyn i elevernas bemötande på nätet/mobilen? Hur formas deras verklighetsbild av det som de ser och upplever där?

"Vi kan inte vara överallt" säger några. Kanske kan vi inte vara "överallt" men det är viktigt att vi har en relation där eleverna känner förtroende för oss och att vi är aktiva i vår relation genom att fråga hur de har det på de platser där vi inte är närvarande. Vad visar våra enkätsvar? Har eleverna förtroende för de vuxna på skolan? Om vissa inte har det, hur behöver vi då förändra vårt bemötande eller vår verksamhet?

En del av arbetet på nätet handlar om att tydliggöra och gemensamt komma fram till vad som är ett okej bemötande när eleverna använder nätet/elektroniska medier. Att elever får information om vad som är tillåtet enligt lagar och regler är grundläggande, utifrån personuppgiftslagen om att man inte får kapa någons konto, om vilka uppgifter man får lägga ut, att det finns något som heter förtal och förolämpning m.m.. Genom att tillsammans komma fram till ordningsregler kan man vara tydlig med vad som gäller i den egna klassen.

Att medvetandegöra olika typer av bemötande kan göras genom att diskutera "nätetikett". Eftersom man på nätet inte kan se avsändarens kroppspråk eller tolka dess mimik, är det lätt att missförstånd sker. Hur kan något tolkas om jag använder versaler? Hur kan man använda ironi på nätet? Är det acceptabelt att publicera en bild på en vän utan att fråga först?

För att gå vidare och ta reda på hur eleverna ser på sin nätanvändning och för att lyfta värdegrundsfrågor kan man använda sig av övningar som fyra hörn, där eleverna ges tillfälle att uttrycka sin åsikt utifrån påståenden som man kan hålla med om, inte hålla med om, tycka annat (öppet hörn) eller "vet inte", på så vis får de möjlighet att lyfta olika perspektiv kring sociala aspekter och centrala frågeställningar. Det kan till exempel handla om hur man exponerar sig själv på nätet. En annan värderingsövning är att ta fram meningar som eleverna kan avsluta och på så viss yttra sin åsikt eller lyfta fram hur de tänker. Jag tycker om när någon gillar mitt foto för att....Jag tycker det är viktigt att ha många vänner på FB för att....

Som alltid med värderingsövningar och samtal om värderingar, så behöver de vara integrerade i undervisningen som återkommande moment. Om de lyfts som enstaka moment, och eleverna inte är vana vid den typen av diskussioner, så riskerar de att förlöjligas eftersom eleverna inte ser meningen med dem. Eleverna måste tränas i att yttra sin åsikt och samtal kring demokratiska frågeställningar kring jämställdhet och likabehandling måste därför vara vanligt förekommande.

För att börja  arbeta med att synliggöra och kartlägga barns nätanvändning finns bland annat metodmaterialen Nosa på nätet (5-8 år) samt Lärarhandledning kring unga och medier för 9-16 år.

Ses offline är ett bra material från Ungdomsstyrelsen i syfte att väcka frågor kring sexualitet och kroppslig integritet på nätet (från ca 13 år).

Mer metodmaterial finns samlat på surfalugnt.se

Splittrat demokrati- och värdegrundsarbete på granskade skolor

Misslyckas skolan i sin demokratiuppfostran ökar risken för intolerans och rasism, både i skolan och i övriga samhället, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspektionen

Skolan kan och får aldrig vara värdeneutral 

• Eleverna behöver tränas mer i inflytande och delaktighet.
• Alla elever ska inkluderas.
• Begrepps och kunskapsutveckling ska kopplas till elevernas egna erfarenheter och agerande.
• Ett kritiskt förhållningsätt ska utvecklas hos varje elev.
• Tillåtande och prövande samtal där obekväma åsikter kommer upp till ytan och kan bemötas ska integreras.

Skolinspektionen har granskat undervisningen och kommunikationsklimatet i 17 grundskolor (åk.8) i 10 kommuner. Granskningen omfattar både skol-och klassrumsnivå. Granskningen har då främst uppmärksammat elevernas möjligheter att ta del av såväl kunskaper som värden, uttrycka sina åsikter samt utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande. Granskningens slutsatser kan vara värdefulla även för andra skolor som vill utveckla sitt demokrati-och värdegrundsarbete.

Det som synliggörs i granskningen är att skolans uppdrag tenderar att genomföras i flera separata delar:

• Kunskapsutveckling
• Främjande och förebyggande värdegrundsarbete
• Demokratisk medborgarfostran

Granskningen visar också att det på nästan samtliga skolor finns behov av att man utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och att man:

• tydliggör det demokratiska uppdraget som en del av kunskapsuppdraget
• säkrar att rektorer och pedagoger utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och problematiserar t.ex. rådande genusmönster och främlingsfientlighet
• ser till att undervisningen är strukturerad, välplanerad och omfattar läroplans och kursplaner krav.
• ser till att det råder öppet och tillåtande klimat i klassrummen
• ser till att eleverna, flickor och pojkar, tränas i abstrakt och kritiskt tänkande och kan förstå varje individs ansvar för demokratin
• ökar elevers, pojkars och flickors, möjlighet att komma till tals i undervisningen

 På 13 av de 17 granskade skolorna saknas helhetssyn och en gemensam hållning kring demokrati och värdegrundsuppdraget. Detta tar sig uttryck i variationer av studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar och miljöer med sämre förutsättningar för att bedriva demokratiarbete. I studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar finns risker med personbundet arbete, insatser från välvilliga själar, för likriktat arbete (skenbar samsyn) och där meningsskiljaktigheter upplevs som något negativt. I annan variant, av studiemiljöer med sämre förutsättningar, finns bristande tillit, kränkningar, antipluggkultur, saknas helhetssyn och det finns låga förväntningar p.g.a. elevernas bakgrund och hemförhållande samtidigt som det kan finnas en omhändertagande kultur.

(Publicerad: 25 september 2012 Skolinspektionen) Skolinspektionen

Det är viktigt med manliga förebilder

Det är ett påstående som vi fått till oss många gånger under åren. Framförallt från förskolepersonal. Det är även ett påstående som vi bemött på samma sätt sedan vi började vårt arbete i Halmstad Kommun.

Påståendet är så vanligt och slängs ut med sådan självklarhet att det många gånger ses som en sanning. Hur som helst är det främst kvinnor som arbetar i förskolan och skolan idag. Tidigare var läroverken en maskulin miljö med en maskulin hierarki och med en maskulin agenda. Ibland framträder också en oro för denna utveckling av lärarkåren. Man kallar det en ”feminisering av skolan”.  Femininiseringen har också lyfts fram som en orsak till att pojkarnas resultat är sämre jämfört med flickornas. Denna diskurs innefattar problem som i klartext säger att det är en brist på manliga lärare som är bra och dugliga lärare och brister hos de kvinnliga lärare som nu finns i majoritet i skolan.

Istället bör diskussionen vara inriktad på hur lärande går till och vilka strategier som används för att uppnå en jämställd lärmiljö. Denna diskussion förs av professionella lärare som ser att lärarens uppgift är att ge omsorg, vara hängiven eller kunnig i sitt ämne och som samtidigt strävar efter att skapa professionella relationer med sina elever.

 

Svaret på frågan är: det är viktigt med en förebild. Oberoende av vilket kön förebilden har.

Bokrecension

Nyligen anordnade Jämställdhetsutvecklarna i Halmstad en utbildning tillsammans med RFSL gällande regnbågsfamiljer och hur man kan integrera ett normkritiskt tänkande kring kärnfamiljen, i förskoleverksamheten. De deltagande förskolorna fick med sig materialet "Så kan det vara" för att kunna diskutera och tänka vidare. Boxen innehåller material att använda tillsammans med barnen. Bland annat så innehåller den "Junior börjar förskolan" - en inspelad saga som handlar om krokodilen Junior och hans föräldrar, girafferna Jösta och Johan. Sagan är kort (ca 2 min) och går bra att använda med mindre barn, till skillnad från boken som är lite längre och kanske mer anpassad för förskoleklassen.

En annan bok som är bra och som sporrar och inspirerar till ett normkritiskt tänkande kring kärnfamiljen, och som främjar en miljö som inkluderar flera familjekonstellationer, är Familjeboken. I den boken, som är för åldrarna 3-8, kan vi läsa om hur ett barn blir till, att det kan bli till genom sex men även genom insemination, konstgjord befruktning och adoption....och att barn kan ha heterosexuella, homosexuella och ensamstående föräldrar eller flera stycken! I familjen kan det även ingå djur så som hundar, katter, råttor, hästar m.m..

Boken har ett mångfaldsperspektiv vad gäller etnicitet, religion, sexuell läggning och funktionsvariationer. Framför allt bildmässigt! Den är också rolig. Bland annat får man läsa om hur konstgjord befruktning går till genom att man blandar ägg och spermier och att "Munskydd är bra så att man inte råkar nysa rätt ner i blandningen".

Hur når vi likvärdighet i flickor och pojkars lärande och förbättrar studieresultaten?

Denna ingång hade Haverdalsbyskola då de ingick i skolverkets satsning Genus och ämnesdidaktik. Resultatet har verkligen entusiasmerat både Jämställdhetsutvecklarna och Haverdals pedagogiska praxis.

Allt de gjorde var att förändra planeringen av lektionssviter och teman. De utgick ifrån att alla elever, flickor som pojkar, är olika och finner drivkraft i olika lärmiljöer. Därmed kan elever hjälpa varandra i lärandet och dessutom ge pedagogerna en större möjlighet till att samla in ett vidare spektra av kunskaper i sitt arbete med formativ bedömning. 

Genom att använda sig av en ”tanketavla” planeras fyra olika lärmiljöer inom ett tema/ämne.

Praktiskt moment: Detta innebär att enskild elev eller en grupp elever ska praktisk genomföra ett moment för lärande eller redogöra för sina kunskaper. Praktiskt moment är att skapa, sammansätta eller konstruera. Detta moment kan göra att estetiska och praktiska ämnen kan integreras på ett tydligt sätt i de mer teoretiska och vice versa.

Fysiskt moment: Genom att använda sig av kroppen kan lärandet av begrepp och fenomen vidgas. Exempelvis kan friktion, ett begrepp, förtydligas genom att elever rent fysiskt släpar sig själva eller föremål på olika underlag. Värme, tröghet och kraft blir på riktigt. Detta kan innebära en möjlighet till att integrera ämnet Idrott och Hälsa i de mer teoretiska ämnena. Ett fysiskt moment kan även innebära att lärmiljön förändras från inne till ute. En fysisk förflyttning för att lära in ute kan bli en gemensam upplevelse som utgångspunkt för undervisning eller som fördjupning i ett specifikt fenomen.

Samspelsmoment: Innebär inte nödvändigtvis grupparbete. Samspel kan vara seminarier kring en läst text eller en gemensam upplevelse. Kan vi uppleva ett gemensamt fenomen på olika sätt och hur kan våra upplevelser ge ökad kunskap och ställa nya frågor. Samspelet blir en hjälp för pedagogen för att vidare utveckla undervisningen.

Teoretiskt moment: Sista momentet innehåller mycket av det som man av tradition härleder till skolan. Läsa, skriva, räkna, sammanfatta, redovisa, samla in och bearbeta information. Uppgiften kan exempelvis vara att sammanfatta en faktatext utifrån ett studiebesök och en bok, och därefter beskriva processen då klassen skapat något tillsammans. Här kan läraren finna spår av lärandet och förmågan att bearbeta information samt elevens delaktighet i samspelsmomentet eller något av de andra momenten.

Arbetet i sig gav oss nya kunskaper kring flickors och pojkars lärande och hur de samverkar för att lära sig och hur de använder sig av varandra för att inhämta kunskaper. Dessutom fick lärarna sig en inblick i vad som pojkar och flickor svarar mest på i de olika lärmiljöerna. De olika momenten gav även eleverna en inblick i sitt eget sätt att lära så att de i framtiden kan välja vilka strategier som de ska välja inför olika ställda problem.

Innan ni ger er i kast med att prova tanketavlan läs gärna följande böcker.

Knud Illeris – Lärande, Studentlitteratur

Ference Marthon, Booth – Om lärande.

Skolverket - Kunskapsbedömning i skolan, stödmaterial

Unga, sex och Internet har blivit mer och mer angelägna ämnen att lyfta fram i samtal och diskussioner med unga.
Vi vet att ungdomar idag har ett behov av att utforska sin identitet, sexualitet och skapa relationer. Internet har blivit en frizon för just detta. Vuxnas råd om Internetsäkerhet går ofta stick i stäv med hur unga använder Internet och vilka säkerhetsstrategier som de själva utvecklat. Vi vuxna talar ofta om Internets baksidor, risker och utsatthet och väldigt lite om hur ungdomar faktiskt använder Internet. Alldeles för mycket fokus på risker medför att vi skuldbelägger istället för att vända på perspektivet. Särskilt viktigt är att ta med sig är att en stor andel ungdomar inte har en negativ upplevelse om sitt nätanvändande."Ses Offline" (Ungdomsstyrelsen)

Självfallet är vi väl medvetna om att ungdomar dagligen blir utsatta för olika former av trakasserier och kränkningar på nätet. Många gånger har detta kopplingar med olika maktstrukturer i samhället, bristande självkänsla men även svårigheter att sätta gränser. Hur kan vi då förhindra sexuell utsatthet, och kränkningar bland unga på Internet?

Ett sätt är att utveckla ett systematisk tillvägagångssätt just på din skola, förslagsvis inom ramen för det främjande och förebyggande arbetet som presenteras i plan mot diskriminering och kränkande behandling. Viktigt att tänka på när man tar fram planarbetet och kartlägger är att ta med frågor som rör kränkningar på nätet och hur ungdomar upplever detta. Inom skolan råder Nolltolerans mot kränkningar oavsett om det sker på skolgården, nätet eller på lektionen. I Skollagen 6:e kapitlet (Trygghet och Studiero) görs ingen skillnad på var kränkningar sker.  Har kränkningar kopplingar till skolan och påverkar elevens skolgång så har skolan utredningsskyldighet.

Ett annat sätt är att arbeta främjande med värdegrundsfrågor kopplat till nätanvändning. Likväl som vi talar om hur vi behandlar varandra och pratar med varandra på skolgården, så kan man diskutera hur man pratar och förhåller sig till varandra på nätet. I det kontinuerliga arbetet handlar det om att öppna upp för samtal kring identitet, sexualitet, exponering och gränssättning.
Vi vill därför uppmärksamma er på ett material ”Ses Offline” från Ungdomsstyrelsen.  Metodmaterialet ger oss en vägledning i hur man kan lyfta fokus från risker och istället diskutera och reflektera kring attityder, konsekvenser, rättigheter och lösningar med våra unga kring Internetanvändning.  Målgruppen är högstadie- och gymnasielever.  Materialet är indelat i tre lektioner som på olika sätt berör sexuell utsatthet och exponering på nätet. Till dessa tre lektioner finns filmer som är tänkta som inledningsfilmer. I materialets varje del finns en del användbara värderingsövningar samt cases som ger kunskap om vilka handlingar som är olagliga. Syftet är givetvis att höja kunskapsnivån och medvetenhet hos unga när det gäller nätanvändning genom att ge utrymme för lärande och reflektion kring egna och andras åsikter och värderingar.

Materialet ”Ses Offline ” kan laddas ner från Ungdomsstyrelsens webbplats "Ses Offline".

För stöd med det systematiska arbetet i plan mot diskriminering och kränkande behandling samt råd kring material tveka inte och kontakta oss Jämställdhetsutvecklare på Kärnhuset Halmstad.

Världens viktigaste bok

Nu är den tydligen här! Världens viktigaste bok. Och till stor del får vi Jämställdhetsutvecklare nog hålla med. Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) har nyligen kommit ut med en bok om sex och samlevnad för barn i åldrarna 10-13 år. Den verkar fylla ett hål i just den åldersgruppen. I alla fall vad gäller koll på kroppen och puberteten, jämställdhet, sex, vänskap och kärlek, olika familjebildningar och relationer, självkänsla och självförtroende, sexuell läggning, hur flickor och pojkar formas in i olika könsroller i samhället m.m.. Boken ställer sig kritiskt till mediers och reklamens påverkan på vår självbild och hur de kan spä på en destruktiv utseendefixering. Den belyser också barns rättigheter.

I boken uppmuntras barn att lyssna till sitt inre, och ”vara den de är”. Mångfald ses som något positivt och självklart, att vi ser olika ut och ska få vara ”oss själva”, oavsett kroppsform, nyans på hudfärg, hur håriga vi är eller vilket kön vi har. Ett önskemål skulle kunna vara ett mer omfattande normkritiskt förhållningssätt genom att ytterligare belysa funktionshinder/funktionsnedsättning eller snarare möjligheterna för funktionsvariationer i relation till sex och samlevnad.

RFSU har sett till att göra boken så billig som möjligt (ca 115 kr på en av bokförsäljningssajterna) för att många skall kunna köpa den. Förutom att boken kan vara ett roligt och informativt inslag i väntrummet hos kurator och sjuksköterskan samt i skolbiblioteket, så kan den vara bra att som förälder ha som utgångspunkt för samtal med sitt barn.

Som pedagog kan man dels inspireras av boken och samtidigt kan man undervisa och diskutera exempelvis värderingar kring relationer genom att lyfta fram utdrag ur boken. Är ni intresserade av att titta i materialet så ring oss, vi har ett ex att bläddra i.

Metodmaterialet O/lika

Metodmaterialet O/lika togs fram i samband med Alla olika alla lika- kampanjen och vänder sig till dig som är ungdomsledare, lärare, fritidsledare, idrottslärare eller dig som på något sätt arbetar med och för ungdomar från 13 år och uppåt.

Mångfalds-termometern

Är exempel på en övning i materialet som synliggör jämlikheten och mångfalden i den egna klassen/organisationen. En enkel övning som går ut på att deltagarna ska ta ställning till olika påstående genom att ställa sig på den grad på termometern som stämmer med överens med vad de tycker/tänker. För att vidare uppmuntra till diskussion kring påståendet och ställningstaganden så ställ gärna följdfrågor.

 

Jämställdhetsutvecklare har tidigare tipsat om O/lika som innehåller användbara interaktiva metoder och verktyg kring värdegrundsfrågor och visat på hur man kan koppla dem till LGR 11. O/lika hjälper oss att öppna upp för diskussion kring hur normer formar och påverkar oss. Utifrån ett normkritiskt perspektiv ger metodmaterialet konkreta övningar i hur man kan motverka diskriminering utifrån kön, könsidentitet och uttryck, funktionshinder, etnicitet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.

 

Boken är uppdelad efter teman kring: grupper, normer, fördomar, diskriminering och makt. Till dem finns en rad intressanta frågeställningar och övningar som man kan använda sig av i olika diskussionsforum med ungdomar.

• Hur normer formar och påverkar oss?
• Vilka gynnas och missgynnas av normer?
• Vilka grupper utsätts för fördomar?
• Vilka maktförhållanden finns i vårt samhälle?

Härskartekniker

– så synliggörs maktordning och ojämställdhet

 

För att synliggöra maktordning sammanför vi genusordning med härskartekniker. Professor Berit Ås identifierade härskartekniker och i och med det gav hon oss en nyckel till att förstå vad som sker när vi inte blir lyssnade på, när vi förminskas eller ignoreras. Därmed fick vi kunskap och ett språk att använda då härskartekniker används och olustkänslorna kommer. I identifikationen av en olustkänsla är språket en nödvändighet och därmed blir jämställdhet en kunskapsfråga.

 

De härskartekniker som vi utgår från är:

– Osynliggörande                                            – Förlöjligande

– Undanhållande av information                    – Splittring                 

– Påförande av skuld och skam                         

– Dubbel bestraffning                                             

– Våld eller hot om våld

Vi har erfarit att barn redan i 3-4 års ålder kan använda sig av härskartekniker. I väldigt unga år kan flickor och pojkar lära sig det maktspråk som behövs för att bygga hierarkier baserade på normer och värderingar. De har lärt sig att identifiera vad som är passande för en pojke respektive flicka och kan välja bort beteenden som av en social kontext definierats som oönskade. Det oönskade beteendet är sällan rent juridiskt olagligt men oönskat p g a normer och värderingar. Ett exempel är hur vi definierar manligt och kvinnligt. Det är okej att tjejer idag klär sig i byxor vilket de inte fick fram till 1734. Däremot är det svårare för en man att klä sig i kjol. Det beror på en västerländsk norm, en föreställning om att män inte bär kjol.

Härskartekniker används av s k gatekeepers som bevakar normer och värden. Gatekeepers är många gånger informella ledare som ofta inte har någon reell makt men som med en sanslös precision visar på vad som är rätt och fel i genusordningen. Vad som är av yttersta vikt att poängtera att det är du och jag, män och kvinnor som är gatekeepers i de sociala arenor där vi deltar. Vi är gränsvakter i genusordningen och dess normsystem.

Om dessutom en formell ledare, dvs. en chef eller en lärare deltar som gatekeeper blir systemet sanktionerat. Detta upplevs av de som blir utsatta som dubbelt förtryck. Däremot behöver chefen ta ett reellt ansvar det som vi kallar ett aktivt verksamhetsansvar. Men det medför en risk för motstånd från andra gatekeepers.

När ledaren tar ett aktivt verksamhetsansvar finns en risk för att ”osynliga kontrakt” bryts. Ett exempel på ett sådant kontrakt är följande resonemang ”Jag lämnar mina anställda i fred så lämnar dom mig i fred” och ”Om jag lämnar min chef ifred lämnar hon/han mig i fred.” Kontraktet blir synligt först då normer och förväntningar som finns i vardagen blir ruckade på. Obalansen i kontraktet upplevs som ansträngande och onödig.

Ett jämställdhetsarbete skapar merjobb till en början men avslutas med ett mervärde för de som arbetar i företaget i form av välmående och lika villkor. Arbetet kan även skapa ett mervärde i högre måluppfyllelse och högre ekonomisk avkastning. Det är viktigt att poängtera att jämställdhetsarbetet ska utveckla verksamheten inte inveckla densamma. Blindhet för normer och värden kan finnas invecklade i den egna organisationen.

De anställda som deltar i förändringsarbete av normer och värden ser inte alltid funktionen eller värdet för verksamheten. Det är av vikt att se till att de anställda förstår det kvalitativa tänkandet när jämställdhet kommer på tal. I allas profession bör delaktighet och ett likvärdigt bemötande vara centralt.

Vill ni veta mer om vårt synsätt och vårt sätt att arbeta eller läsa mer om gatekeepers och genusordning titta i SynKAAR Alltjämt.

Lika rättigheter i skolan - en handledning

Diskrimineringsombudsmannen har nu kommit ut med en ny handledningsbok i likabehandlingsarbetet för skolan. I den kan man läsa om vilka steg det övergripande planarbetet bör innehålla och vilka perspektiv man ska ha med sig i arbetet. Det grundläggande planarbetet bör innehålla utvärdering, främjande insatser, kartläggning, förebyggande åtgärder och rutiner för aktuta åtgärder.

I handledningen kan man också få konkreta exempel på hur man skall arbeta med främjande och förebyggande åtgärder. Hur kan man exempelvis arbeta främjande utifrån ålder? Ett förslag är att man kan skapa möjligheter för barnen att socialisera i olika gruppkonstellationer genom aktiviteter där barn och elever på skolan träffas från olika årskurser. Detta kan vara i en kör, olika läse-eller studiecirklar, teater-och sportgrupper m.m.

Jämställdhetsutvecklarna rekommenderar att alla skolor beställer Lika rättigheter i skolan - en handledning så att pedagoger har ett ex var.

När det gäller kränkningar och trakasserier i förskola/skola/på fritids

Ibland kan det som pedagog vara svårt att veta hur du skall göra i ett speciellt fall när det gäller kränkningar/trakasserier i förskolan/skolan/på fritids. Du kanske undrar, är detta en kränkning i lagens mening? Vem skall jag som pedagog informera och vad säger lagen? Ett tips är att gå in på Barn- och elevombudets (BEO) Frågor och svar eller maila din fråga till beo@skolinspektionen.se eller Diskrimineringsombudsmannen (DO) do@do.se.

Ofta får du svar ganska direkt.

Tankar kring högpresterande flickor/ kvinnor, som mår dåligt

Nu är det skolstart och under hösten kommer vi att kunna läsa artiklar i tidningen om flickor och kvinnor som är högpresterande och mår dåligt. Kan vi som pedagoger göra någonting åt detta? Ja jag tror det. Ett sätt att angripa ojämställdhet, är att tidigt få syn på att det faktiskt ställs olika krav på att ta ansvar när det gäller pojkar och flickor.

I min profession som jämställdhetsutvecklare, använder jag ofta filmen som redskap, för att få pedagogerna att få syn på om de ställer olika krav på flickor och pojkar.

Vid den gemensamma analysen som går till på så sätt att filmmaterialet granskas ur genussynpunkt, ställs frågan: gör jag som pedagog någon skillnad i mitt bemötande av flickor/pojkar? Det vi sett är att pedagogen vanligtvis ställer större krav på flickor än pojkar när det gäller att ta ansvar och detta redan i tvåårsåldern.

Om jag som pedagog blir medveten om detta så sker det en förändring. Då tänker jag en extra gång, varför ställer jag dessa krav på henne men inte på honom? Detta kan vara ett sätt att arbeta medvetet för jämställdhet.

Pojkar som tidigt fått ta ansvar växer upp till ansvarstagande män.  Flickorna som tidigt lärt sig att de inte behöver ta så stort ansvar, kan ta med sig denna lärdom och inte tro att de behöver vara så duktiga i alla situationer och ta så stort ansvar för allt och alla. I förlängningen ser jag att både flickor/kvinnor och pojkar/ män som vinnare.

Christian Eidervald disputerade 2009 med avhandlingen ” Det finns inga tjejbestämmare- att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek”. Nu undervisar han på Högskolan i Jönköping och ingår även i Genuspedagogiska forskningsgruppen vid Stockholms universitet. Hans bok” Anna bråkar” bygger på hans erfarenheter som förskollärare och studier han gjort tillsammans med andra forskare. En iakttagelse han gjorde var att pojkar fick betydligt mer hjälp än flickor av förskollärarna.

Citat från boken:
”Det var en grupp på tre-fem pojkar på varje avdelning som fick största delen av hjälpen och övriga barn både flickor och pojkar, fick oftast anpassa sig till dessa pojkar.”, sida 151.  ”Pojkar förväntas inte kunna vänta på sin tur, vilket däremot flickor förväntas kunna eftersom de antas ha tålamod. Det blir med andra ord förskollärarens föreställning om att pojkar inte kan vänta på sin tur som gör att pojkarna blir snabbare uppmärksammade. Förskolläraren anstränger sig dessutom för att bevara dessa diskursiva antagande och förklarar det som inte passar in som undantag. Pojkar tränar i denna läsning på att hävda sin vilja, eftersom det är sättet de blir uppmärksammade på, oavsett om de kräver det eller inte. På samma sätt tränar flickorna på att visa tålamod, eftersom de inte får samma uppmärksamhet, oavsett om de sitter och väntar eller om de försöker säga något”, sida 141.

Dessa citat stämmer med mina iakttagelser. Den dagen som det ställs liknande krav på små pojkar som på små flickor när det gäller att ta ansvar så har vi kommit en bra bit på vägen.

Kontakta oss om ni vill kartlägga genom filmning i höst!

Hen, Hon och Han

Os i London har inte gått någon obemärkt förbi förmodar vi. Det bästa med OS är de stora triumferna och besvikelserna. Vart fjärde år uppmärksammas många gånger sporter som finns i periferin av fotboll och hockey. Varje OS-dag pryds till sist i TV med Jonas Karlssons fantastiska krönikor. Det är just dessa som vi vill uppmärksamma er på.

Karlsson klarade av att använda det könsneutrala pronomenet ”Hen” utan att hela Sveriges blogg- och mediesfär eller kvällstidiningarnas kommentatorsfält gick ”bananas”. Snyggt och stilfullt placerad Karlsson in hen i sin krönika om cirkusen om brottningens regelverk. ”det måste vara tydligt varför hen förlorar.” basunerar Karlsson ut och den svenska tv-publiken nickar instämmande. Jämställdhetsutvecklarna vill bara kort konstatera att hen är väldigt användbart och att Karlsson gör det snyggt.

Sveriges snabbaste banlöpare

Vidare tar Karlsson död på myten om att män är snabbare än kvinnor. Eller snarare är det triathleten Lisa Nordén som gör det. Men Karlsson lyfter ut löpmomentet i triathlontävlingen för damer och konstaterar krasst att Lisa sprang sin mil, efter att simmat 1500 meter och cyklat 4 mil, på 33:42. Alltså snabbare än någon annan svensk banlöpare gjort i år. Vi kan bara säga: Hatt av och önska Lisa Nordén vidare framgångar och att Karlsson fortsätter att göra genusmedvetna krönikor och hjälpa till med det svenska språkets utveckling.

”Böcker är sprängstoff när det gäller att forma barnens bild av verkligheten”

så uttrycker sig Lena Roosberg som är avdelningschef för Barn och Familj på Stadsbiblioteket i Halmstad.

Hanna och Lena

Jämställdhetsutvecklarna bestämde sig häromveckan för att prata med henne och Hanna Sandblom som är barn-och ungdomsbibliotekarie på Söndrums bibliotek. Anledningen till samtalet var att få tips på barnböcker som har genusperspektiv och för att höra hur de jobbar med genus- och jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet.

Ett exempel på hur Hanna har arbetat med genus är när hon, tillsammans med en kollega, för några år sedan bjöd in pedagoger till ett par föreläsningar. Då pratade de om hur man kan använda barnböcker för att diskutera och problematisera genus och kön tillsammans med barn. Då använde de sig bland annat av böckerna om Malla och Benny, som är två grisar som beskrivs på olika sätt, i linje med traditionella könsmönster. Grisböckerna lyftes fram för att visa på att man kan använda dem för att problematisera bilden av flickor och pojkar. Tillsammans med barnen kan man problematisera deras syn genom att ställa öppna frågor som ger barnen möjlighet att fundera på kvinnliga och manliga egenskaper. Exempelvis: Är Benny en flicka? Hade Benny kunnat vara en flicka? Varför/varför inte? I vilka situationer är Malla modig tror ni? Och hur är Benny när han visar omtanke?

Lena berättar om ett tillfälle på sin tidigare arbetsplats då boken Snurran och fjärrkontrollen lästes och diskuterades i en barngrupp med sexåringar. Boken handlar om en busig katt som heter Snurran och när de hade läst färdigt boken så frågades barnen om huruvida de trodde Snurran var en hankatt eller honkatt. De flesta barnen trodde/tyckte att Snurran var en hankatt. Men Snurran var ju en hona. Då blev det intressant att ställa frågor om varför barnen tycker som de gör. Var det så att kattens egenskaper gjorde att katten kopplades till ett manligt kön?

Böcker är en viktig del i att bryta med traditionella könsmönster genom att problematisera förväntningar som finns på barnen om deras framtid. När jämställdhetsutvecklarna träffade studie- och yrkesvägledarna för ett tag sedan pratade vi om svårigheten för pojkar att anta traditionella kvinnliga yrken och hur viktigt det är med förebilder och erfarenheter av olika arbetsuppgifter för att skapa intresse. När det gäller barnböckerna efterfrågar Lena en omfångsrikare beskrivning av pojkar, av typen som bryter mot traditionella könsroller. Det finns en brist på böcker som beskriver mångfalden hos pojkar och som kan fungera som förebilder säger hon. I den kategorin böckerna, som kan tyckas ”skriva en lite på näsan” finns Kalle som vill bli Lucia/ha klänning och bland annat Kenta och Barbisarna. I de böckerna finns beskrivningar av pojkar som vill leka i ”tjejroller” eller vill ha ”tjejleksaker”.

Samtidigt så kan man se de här böckerna som en möjlighet till ett radikalt och annorlunda perspektiv, som ruskar om vår föreställningsvärld.

Böcker som bryter normen för flickor och som är populära hos föräldrar och pedagoger är bland annat Pia Lindenbaums böcker om Gittan och Per Gustavssons böcker om prinsessor.

I samtalet om böckerna diskuterade vi för- och nackdelar med att flickor framställs med egenskaper som kan anses vara ”traditionellt manliga”. Blir det ett uppvärderande av manliga egenskaper samtidigt som kvinnliga egenskaper nedvärderas? Ska flickor anamma endast det ”traditionellt manliga” beteendet, så som tuffhet och mod, och ska det lyftas fram som ”manligt beteende” överhuvudtaget? De här böckerna kanske behövs för att visa ett tydligt rollalternativ till flickor idag, även om de kan upplevas överdrivna i sin ”tuffhet”. Fortfarande har många av de nya barnböcker som ges ut idag könsstereotypiska beskrivningar av pojkar och flickor.

Ibland får Hanna förfrågningar från allmänheten om vilka böcker som har normkritiska inslag och kan då tipsa om sådana. När man pratar om kön och könsroller finns det även en risk att man fixerar och reproducerar bilden av flickor och pojkar som essentiellt olika. Det är viktigt att ha det konstruktivistiska perspektivet med sig, att vi formas av vår omgivning och att vi därför blir olika och behandlas olika beroende av vårt kön, även när vi talar med barn. Därför är det viktigt att själv fundera över hur vi själva hela tiden skapar o/likheter.

När det gäller just normkritiska böcker så kanske de uppfyller ett syfte i sig, bara genom att finnas och genom att då öka mångfalden och att visa på alternativ. Bland de bra böcker som finns, rekommenderar Lena författaren Amanda Eriksson som skriver om de gamla folksagorna om Snövit, Askungen och Törnrosa men som på olika sätt vänder och vrider på könsrollerna. I en av böckerna är det prinsessan som friar till prinsen istället för tvärtom. 

På vår fråga om de tycker att det saknas fler typer av böcker i dagens utbud, så nämns böcker om regnsbågsfamiljer. Hanna hade velat se ett större utbud av skildringar just regnbågs- eller stjärnfamiljer.  Hur man som pedagog och barnskötare kan arbeta med regnbågsperspektivet i förskolan kan man lära sig på ett seminarium som Jämställdhetsutvecklarna anordnar nu i höst tillsammans med RFSL. Tips på denna typ av böcker hittas här.

Sammanfattningsvis kan det sägas att finns behov av en större mångfald i böcker. Böcker som beskriver olika typer av flickor och pojkar och som i slutändan ger barnen chansen att se olika möjligheter att vara på. Samtidigt kan vi också konstatsera att det går mycket väl att använda de böcker som redan finns idag för att belysa olika sätt att vara och att lära barnen vara kritiskt tänkande personer som kan analysera utifrån olika perspektiv. Enligt LGR 11 ska skolan vara medveten om vilka olika krav som ställs på flickor och pojkar och hur deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt formas. Skolan har en skyldighet att motverka traditionella könsroller (s. 8). I Lpfö 1998/10 står det att flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (s. 5).   

Hanna och Lena rekommenderar slutligen boken ”Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två” om man som vuxen vill lära sig mer om genus och hur barn och vuxna formas utifrån förväntningar på sig utifrån sitt kön.  

Se även vårt blogginlägg nedan om genusanalys av läromedel.

Vems berättelse?

Med anledning av vårt tidigare inlägg om läromedelsanalyser ur ett jämställdhetspersepektiv, vill vi tipsa om en bra mall för granskning av läromedel från jämställdskola.se. Mallen innehåller bra frågor som man kan ställa för att analysera läromedel ur ett genus- och intersektionellt perspektiv. Den kopplar även till läroplanen för skolan, så att flickor och pojkar kan ges möjlighet att studera vad den säger om jämställdhet och mångfald m.m..

Frågor som ställs i mallen är bland annat; hur beskrivs pojkar och flickors delaktighet och bidrag till det som texten handlar om? Vem är objekt och subjekt? Hur beskrivs invandrare och religioner? Uppfyller materialet de krav på jämställdhet och likabehandling som finns i grundskolans läroplan?

För att relatera till läroplanen kan nämnas att det på sida tio i LGR11 står att:
"Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktigt kunskap idag och i framtiden och hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanserad och blir till en helhet".

Att göra en lärmodelsanalys ur ett genusperspektiv är ett ypperligt tillfälle för att diskutera kunskap och hur kunskaper formas. Vems berättelse är det vi läser om? Och hur skapar den berättelsen vår bild av verkligheten?

Äntligen tillbaka från semestern!

Jämställdhetsutvecklarna hoppas att ni har haft en skön sommar med tid för avslappning, reflektion och nya idéer som spirar.

Vi är taggade inför hösten då likabehandlingsarbetet drar igång på skolorna och förskolorna i Halmstad. Förutom ordinarie utbildning och handledning arrangerar vi i september en utbildning för ett antal förskolor, tillsammans med RFSL. Utbildningen/seminariet kommer bland annat att behandla hur normer skapas och återskapas och olika metoder för att arbeta med allas lika värde, med fokus på kön, könsuttryck, könsidentitet, sexuell läggning och homofobi. Utbildningen är en del av RFSL:s projekt om Barn i regnbågsfamiljer och innehåller konkreta metoder och deltagarna kommer att få med sig metodmaterial.

Vi kommer även att vara en del av kommunens sammanställning och analys av Ungdomsstyrelsens enkätundersökning av den lokala ungdomspolitiken (LUPP). Enkäten fylls i av alla elever i åttan och tvåan på gymnasiet under hösten och kommer att delas upp och analyseras utifrån bland annat kön. Den kommer att visa på siffror om flickornas och pojkarnas livssituation vad gäller inflytande, demokrati, arbete, hälsa, fritidsutbud, situationen i skolan och vilka framtidsplaner man har. Sammanställningen är förhoppningsvis ett bra underlag för diskussion och leder till bättre beslutsfattande.

Förresten! Har ni hunnit se några filmer eller läst böcker som har fått er att reflektera över likabehandling och jämställdhet? Och hur det har gått för er med regeringens tredje jämställdhetsmål under sommaren? Skriv gärna en kommentar!

Nu tar vi semester!

www.flickr.com/photos/widerbergs

Kul att du hittat hit. Just nu kommer inte bloggen att uppdateras på några veckor då vi tar semester men vi är tillbaks lagom tills skolorna börjar.

Till hösten ser vi fram emot:

Augusti då skolverket startar upp projektet: Handledning för jämställdhet och kunskap.

Den 19 september då skolverket håller sitt avslutningsseminarium om Genus och Ämnedidaktik i Stockholm. Här kommer Jämställdhetsutvecklarna att vara med då vi arbetat tillsammans med två skolor i regionen.

Den nya och uppdaterade/reviderade metodboken SynKAAR Alltjämt lanseras på vår hemsida.

När semestern infinner sig  så kan ni ta tag i jämställdheten på ett lättsamt sätt. Här kommer några förslag på jämställdhetsarbete du kan göra under semestern:

Läs en bok till exempel

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra av Lotta Snickare och Lisa Marklund 

Bitterfittan av Maria Sveland

Med uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Enk

Rosa av Fanny Ambjörnsson

Eller se en film!

Mitt liv i rosa regi Alain Berliner

Ronja Rövardotter regi Tage Danielsson

Dumma mig regi Pierre Coffin, Chris Renaud

Billy Elliot regi Stephen Daldry

Eller…

Sitt på stan eller stranden eller var du nu befinner dig och iakttag ritualer/genusmönster som kvinnor och män tar sig för då de firar semester. Reflektera om dina iakttagelser och skriv en bok om det.

Arbeta på jämställdheten i ditt hem enligt regeringens tredje jämställdhets delmål. 

Ha en riktigt skön och jämställd sommar! 

Vänliga hälsningar

Jämställdhetsutvecklarna

Bokrecension Rädda Vilda/Rädda Molly, för yngre skolbarn

Vilda är rädd för att gå till skolan. Hon är rädd för Molly som hon vet kommer att hitta på något dumt mot henne idag. Molly retar Vilda för hennes strumpor, slänger hennes jacka i en vattenpöl och kletar ner hennes hår med smör.

I ena halvan av boken Rädda Vilda/Rädda Molly lär vi känna Vilda och den lilla figuren Rädsla, som följer Vilda och säger åt henne att vara rädd, speciellt för Molly. I den andra halvan får vi följa Molly. Hon vaknar av sig själv på morgonen när ingen är hemma. Hon fixar själv lite kex till frukost eftersom brödet är mögligt och har inget annat att ta på sig än sina smutsiga kläder från igår. Den figur som följer Molly heter Skrämsla och det är hon som får Molly att känna sig dålig, och som säger till Molly att förstöra för Vilda som har så fina strumpor och rena kläder.

Vilda och Molly får en chans att bli vänner när en stor hund kommer till skolgården. Hunden skrämmer Molly som är jätterädd för hundar. Vilda är inte alls rädd för hunden och istället hjälper hon Molly. Så plötsligt, genom att Vilda får vara den som hjälper, kan de två flickorna kan finna varandra.

Rädda Vilda/Rädda Molly handlar om kränkningar och mobbing bland två yngre skolbarn och passar bra som samtalsbok. Vi får lära känna både Vilda och Molly i två olika berättelser som hör ihop, där vi antingen först läser om Vilda som blir mobbad, eller Molly som mobbar, för att sedan läsa om den andras berättelse. På så vis lär man känna både den som är kränker och den som blir utsatt. Boken kom ut 2008 på förlaget Lilla e, och kanske är det några som har läst den? Boken är lättläst och behandlar på ett pedagogiskt sätt hur kränkningar kan te sig bland barn/elever, och öppnar upp för diskussion om hur man kan känna sig rädd, skrämd och dålig, hur det kan gå ut över andra och hur det kan vara jobbigt att bli utsatt för kräkningar. Något som eventuellt talar för bokens nackdel är att den är ganska lång, därför passar den just för diskussion med yngre skolbarn. När man ska läsa den så får man sätta av en del tid för läsning och reflektion. Till boken finns ett spel som tar upp olika beteenden från boken och kan utgöra underlag för diskussion. Man får gå steg frammåt eller bakåt när man råkar ut för vissa händelser i berättelsen. Exempelvis får man gå steg framåt om man tar bort häftstiftet som Molly har lagt på Vildas stol, eller lånar ut sin jacka till Vilda när hon har blivit av med sin. Och man får gå steg tillbaka om man råkar möta Rädsla, som skrämmer en.

Nyligen kom ytterligare en bok ut på förlaget som handlar om dem som står bredvid och ser på men inget gör. Boken heter Det ingen såg…och Knyst var tyst och vi kommer att recensera den längre fram.