måndag 28 maj 2012

Hur mäter man jämställdhet?

Den frågan kommer ofta upp på agendan när man talar om jämställdhet och hur man skall satsa resurser för att utveckla jämställdheten och mångfalden i en organisation och på en arbetsplats.
Det finns många verktyg att använda och av dem är SKL:s makEQuality.

Webverktyget kan användas för att mäta, redovisa, följa upp och utveckla jämställdhetsarbetet i förskola och skola (även i kommun och landsting). Genom färdiga indikatorer kan man i mäta i vilken utsträckning man arbetar med de olika målen. Exempelvis, tar man hänsyn till kön/genus i likabehandlingsplanens kartläggning? Och är verksamhetens mål jämställdhetsintegrerade? 


Målen, som är sex stycken, omfattar stora delar av organisationen och inkluderar systematik i förändringsarbetet, innehåll i undervisning, flickors och pojkars lika möjlighet att utveckla sin förmåga, den fysiska miljöns utformning, föräldrars delaktighet samt personal- och arbetsvillkor.  
För att lyckas med jämställdhetsintegrering, för att ge flickor och pojkar lika möjligheter i förskolan och skolan, behöver man just en hela-skolan-ansats. Därför är det bra att skapa sig en helhetsbild över verksamheten med denna typ av verktyg.
När man ska använda sig av verktyget så får man vara beredd på att avsätta tid och därmed resurser för att kartlägga hur verksamheten ser ur idag, genomförandet ligger därmed på rektor och förskolechef. Men för att kartläggningen ska bli bra behöver hela arbetslaget vara med och beskriva verksamheten. Om man inte tidigare har genomfört denna typ av mätning kan man nog uppleva det tidskrävande första gången. Däremot så har man då grundat för nästa gång/år som man följer upp. Vidare kan man genomföra en intern/extern granskning av resultaten för att analysera hur man kan arbeta vidare med jämställdhetsintergering.
Titta i testversionen av verktyget under rubriken "Demoinloggningar" för att se närmare på hur verktyget är uppbyggt med mål, delmål, indikatorerer och resultatsammanställning, för förskola respektive skola.

torsdag 24 maj 2012

När ljuset släcks…

I gårdagens Uppdrag granskning i SVT granskades kamratfostran på riksinternatskolan Lundsbergs. Reportaget visade på ett kraftigt haltande värdegrundsarbete och en skola med stora brister för elevernas trygghet. På skolan förekommer systematisk misshandel för att upprätthålla ett regelverk som sanktioneras av de vuxna samt av ledning och styrelse. Alla känner till den utsatthet som eleverna känner men de ville inte erkänna den eller de problem som den skapar. Rektorn Staffan Hörnberg pekade på att en del av händelserna hade man hanterat genom att samtala med eleverna om hur dessa händelser behandlas i det civila samhället, där hade misshandeln hamnat under allmänt åtal. Vidare förklarade han att händelserna var enstaka som kunde hända på vilken skola som helst. Det har han helt rätt i. Men det som både Lundsberg och många andra ”vanliga” skolor missar är att de är en del av det civila samhället och att händelser som bevisligen ägt rum likt de på Lundsberg faktiskt ligger under allmänt åtal i det civila samhället. Dessutom har skolan ett tydligt regeringsuppdrag där skollagens Kap.5 och 6 bör vara omsatta i en tydlig praktik.

Vad ska då Lundsberg och den ”vanliga” skolan göra?
Skolan ska tillse trygghet och studiero samt motverka kränkningar oavsett var utbildningen äger rum. För att uppnå trygghet och studiero krävs ett förebyggande arbete på skolan. Åtgärderna ska vara systematiserade och skolans hela personal ska delta. Genom att ha formell makt, som ledning, lärare och skolpersonal har, ska det upprättas ett lagligt normsystem som ska vara gällande. Det centrala i arbetet blir att agera och aldrig acceptera våld eller kränkningar. Genom att aktivt delta i aktiviteter som eleverna skapar kan skolan motverka maktordning i elevgruppen. Genom närvaro kan vuxenvärlden upptäcka våld, trakasserier och kränkningar och agera efter de lagar som gäller i skolan och i det civila samhället. Exempelvis är leken ”Viking” som nämns i programmet en maktlek som främst pojkar ägnar sig åt och som direkt strider mot lagen om trygghet och studiero. Därmed måste skolan agera.
De disciplinära och särskilda åtgärder som skolan har rätt att sätta in mot elever beskrivs i skollagen kap.5. Här ingår inte åtgärderna om porslinsputsning, gårdskrattning och gå ärenden. Därmed bryter kulturen på Lundsberg och säkert några vanliga skolor mot lagtext. Detta är något som skolinspektionen också bör granska närmare. Skolan får inte sätta in några andra disciplinerande åtgärder än de som är beskrivna i lagen.
Vidare avslöjade Ian Wachtmeister i programmet att vuxna inte får lägga sig i elevernas kamratfostran. Det han menar är att det finns ett osynligt kontrakt som tillskriver eleverna vissa privilegier. Därmed höjs protester mot dem som vill riva upp kontraktet. Kontraktet finns även på andra skolor men lagen föreskriver att om skolan får kännedom om kränkningar så ska skolan utreda och åtgärda händelserna. Detta kan även innebära att en polisanmälan också behöver göras.
Skolans uppdrag är att överföra värden och kunskap till det uppväxande släktet. Därmed blir den psykosociala arbetsmiljön viktig. Normer och värden måste bevakas. En normalitetsprocess av våld och kränkningar får aldrig accepteras i det civila samhället och därmed inte heller i skolan oavsett om det är en friskola eller en kommunal skola.

Det är dags att tända ljuset och se…


Kartläggningen är nyckeln till att lyckas!

”Hos oss är det inte så!” – Detta är en vanlig kommentar då vi utbildar inom genus, jämställdhet och likabehandling. Genast kan utbildaren plocka ihop och gå hem. Eller?

Vanligtvis baseras den här utsagan på en könsblindhet eller maktblindhet hos verksamheten som gör att mönstren inte synliggörs eller inte ses av personalen som är verksam där. Motfrågan blir vanligen ”Nähä, men hur är det hos er då?” Då blir svaret en berättelse om de normbrytande beteenden som finns i verksamheten och som är personbundna till 2-3 pojkar och flickor. Men detta talar sällan om hur det är för de övriga 15 individerna som befinner sig i verksamheten eller hur de är. Samma problem finns inom alla barngrupperna och klasserna på förskolan och skolan. Vi måste se strukturen och att den finns inom verksamheten.
Ta tillfället i akt och kartlägg er verksamhet noggrant då ni genomför kartläggningen som skollagen och diskrimineringslagen föreskriver och få en bild över hur det faktiskt ser ut. Om endast pedagogens tolkning får råda faller oftast en stor del av barnen bort och deras situation blir inte uppmärksammad. Barn och elever ska delta efter ålder och mognad enligt styrdokumenten och därmed måste barnperspektivet beaktas i kartläggningen och i analysen.
Just det, analysen?
”Vi ser inget!” Vad letar vi efter i verksamheten? Det vi söker efter är ojämställdhet, ojämlikhet, diskriminering, trakasserier och kränkningar. D.v.s. maktförhållanden mellan de individer som befinner sig i verksamheten. Maktförhållanden finns mellan vuxen-barn, flickor-pojkar, olika etniciteter och olika kulturer m.m. Endast om kartläggning och analys görs tillsammans med barnen genom frågor och metoder som letar efter maktförhållanden blir kartläggningen användbar. De ojämna maktförhållandena blir angelägna att arbeta med först då vuxenvärlden ser dem och accepterar att de finns. Gör vi detta kommer vi undan det första påståendet. Tips på kartläggningsmetoder för skola och förskola finns på skolverket.se och do.se samt i SynKAAR Alltjämt.

torsdag 3 maj 2012

En bra samling värderingsövningar


LSU – Sveriges ungdomsorganisationer har sammanställt metodboken O/lika som innehåller instruktioner till flera olika interaktiva värderingsövningar med teman: grupp, fördomar, normer, diskriminering och makt. Värderingsövningar är ett av många sätt att arbeta med värdegrunden i skolan utifrån kap 1 i LGR11 och kan vara ett komplement till de diskussioner som vi för i olika ämnen kring värderingar och diskussioner om vad som är kunskap/åsikter/fördomar.

Men kan värderingsövningar även vara kontraproduktiva och istället förstärka olikheter? Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbing* menar att schemalagda lektioner i form av livskunskap eller värdergrundslektioner kan vara negativa om de används oberoende av om de behövs eller ej. Övningarna kan kännas larviga och konstuerade och vissa lärare vet inte hur de ska hantera diskussionerna som följer. Vad har ni för erfarenheter av värderingsövningar?
Koppling till läroplanen Lgr11: ”Alla som arbetar inom skolan skall aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper […]”. Skolan har även ett ansvar att stärka elevers förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Se kap 1 om Värdegrund och uppdrag.

Kom gärna förbi vårt kontor, på Kärnhuset i Halmstad, och titta i materialet!

onsdag 2 maj 2012

Rapport om Skolverkets satsning på jämställdhet under hösten 2011

Nu kan vi läsa om Skolverkets satsning på jämställdhet i skolväsendet som under hösten omfattade 8,5 miljoner kronor, på uppdrag av regeringen. Uppdraget bestod av utbildning, fortbildning och kunskapsutveckling i mindre forskningsprojekt m.m.
Här kommer en kort sammanfattning. Hela rapporten går att läsa här.
Insatser för att främja jämställdhet i skolväsendet och sprida evidensbaserad kunskap för att främja varje elevs lika möjligheter att uppnå målen har varit bland annat:
  • Högskolekursen Jämställdhet i skolan – skolpraktik och forskningsperspektiv om 7,5 hp.
  • Projektet Genus och ämnesdidaktik som syftar till att undersöka och ta fram metoder och arbetssätt som gynnar jämställdhet och varje individs möjlighet att uppnå målen.
  • I detta projekt är en av oss jämställdhetsutvecklare projektledare och har handlett en grupp intresserade pedagoger i kommunen.
Fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning på högskolenivå:
  • Högskolekursen Sex- och samlevnadsundervisning – skolpraktik och forskningsperspektiv, 7,5hp.
  • Stödmaterial för sex och samlevnadsundervisning i F-6 och 7-9 har påbörjats. Håll utkik efter detta!
Insatser för att förhindra och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck:
  • Det tidigare framtagna stödmaterialet om hedersrelaterat våld och förtryck, Till rektor: Hedersrelaterat våld och förtryck – Skolans ansvar och möjligheter, har skickats ut till samtliga skolledare inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning samt till skolchefer på huvudmannanivå. Fråga er rektor/förskolechef om denna om ni är intresserade.
  • Fortbildningen Hedersrelaterad problematik - om skolans ansvar och möjligheter har genomförts vid en rektorsutbildning.
Insatser för att stimulera elevers språk-, läs- och skrivutveckling:
  • I enlighet med uppdraget och utifrån DEJA:s analys och slutsatser samt Skolverkets lärdomar från tidigare jämställdhetsuppdrag (U2006/9049/S) har insatsen utformats som en generell språk-, läs- och skrivutvecklingsinsats där skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar varit en utgångspunkt. Hösten 2011 deltog 255 svensklärare från 43 olika grund- och gymnasieskolor i 27 kommuner i insatsen.


Är det någon som har deltagit i någon av Skolverkets utbildningar i jämställdhet? Kommentera gärna om hur det var!