”Böcker är sprängstoff när det gäller att forma barnens bild av verkligheten”

så uttrycker sig Lena Roosberg som är avdelningschef för Barn och Familj på Stadsbiblioteket i Halmstad.

Hanna och Lena

Jämställdhetsutvecklarna bestämde sig häromveckan för att prata med henne och Hanna Sandblom som är barn-och ungdomsbibliotekarie på Söndrums bibliotek. Anledningen till samtalet var att få tips på barnböcker som har genusperspektiv och för att höra hur de jobbar med genus- och jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet.

Ett exempel på hur Hanna har arbetat med genus är när hon, tillsammans med en kollega, för några år sedan bjöd in pedagoger till ett par föreläsningar. Då pratade de om hur man kan använda barnböcker för att diskutera och problematisera genus och kön tillsammans med barn. Då använde de sig bland annat av böckerna om Malla och Benny, som är två grisar som beskrivs på olika sätt, i linje med traditionella könsmönster. Grisböckerna lyftes fram för att visa på att man kan använda dem för att problematisera bilden av flickor och pojkar. Tillsammans med barnen kan man problematisera deras syn genom att ställa öppna frågor som ger barnen möjlighet att fundera på kvinnliga och manliga egenskaper. Exempelvis: Är Benny en flicka? Hade Benny kunnat vara en flicka? Varför/varför inte? I vilka situationer är Malla modig tror ni? Och hur är Benny när han visar omtanke?

Lena berättar om ett tillfälle på sin tidigare arbetsplats då boken Snurran och fjärrkontrollen lästes och diskuterades i en barngrupp med sexåringar. Boken handlar om en busig katt som heter Snurran och när de hade läst färdigt boken så frågades barnen om huruvida de trodde Snurran var en hankatt eller honkatt. De flesta barnen trodde/tyckte att Snurran var en hankatt. Men Snurran var ju en hona. Då blev det intressant att ställa frågor om varför barnen tycker som de gör. Var det så att kattens egenskaper gjorde att katten kopplades till ett manligt kön?

Böcker är en viktig del i att bryta med traditionella könsmönster genom att problematisera förväntningar som finns på barnen om deras framtid. När jämställdhetsutvecklarna träffade studie- och yrkesvägledarna för ett tag sedan pratade vi om svårigheten för pojkar att anta traditionella kvinnliga yrken och hur viktigt det är med förebilder och erfarenheter av olika arbetsuppgifter för att skapa intresse. När det gäller barnböckerna efterfrågar Lena en omfångsrikare beskrivning av pojkar, av typen som bryter mot traditionella könsroller. Det finns en brist på böcker som beskriver mångfalden hos pojkar och som kan fungera som förebilder säger hon. I den kategorin böckerna, som kan tyckas ”skriva en lite på näsan” finns Kalle som vill bli Lucia/ha klänning och bland annat Kenta och Barbisarna. I de böckerna finns beskrivningar av pojkar som vill leka i ”tjejroller” eller vill ha ”tjejleksaker”.

Samtidigt så kan man se de här böckerna som en möjlighet till ett radikalt och annorlunda perspektiv, som ruskar om vår föreställningsvärld.

Böcker som bryter normen för flickor och som är populära hos föräldrar och pedagoger är bland annat Pia Lindenbaums böcker om Gittan och Per Gustavssons böcker om prinsessor.

I samtalet om böckerna diskuterade vi för- och nackdelar med att flickor framställs med egenskaper som kan anses vara ”traditionellt manliga”. Blir det ett uppvärderande av manliga egenskaper samtidigt som kvinnliga egenskaper nedvärderas? Ska flickor anamma endast det ”traditionellt manliga” beteendet, så som tuffhet och mod, och ska det lyftas fram som ”manligt beteende” överhuvudtaget? De här böckerna kanske behövs för att visa ett tydligt rollalternativ till flickor idag, även om de kan upplevas överdrivna i sin ”tuffhet”. Fortfarande har många av de nya barnböcker som ges ut idag könsstereotypiska beskrivningar av pojkar och flickor.

Ibland får Hanna förfrågningar från allmänheten om vilka böcker som har normkritiska inslag och kan då tipsa om sådana. När man pratar om kön och könsroller finns det även en risk att man fixerar och reproducerar bilden av flickor och pojkar som essentiellt olika. Det är viktigt att ha det konstruktivistiska perspektivet med sig, att vi formas av vår omgivning och att vi därför blir olika och behandlas olika beroende av vårt kön, även när vi talar med barn. Därför är det viktigt att själv fundera över hur vi själva hela tiden skapar o/likheter.

När det gäller just normkritiska böcker så kanske de uppfyller ett syfte i sig, bara genom att finnas och genom att då öka mångfalden och att visa på alternativ. Bland de bra böcker som finns, rekommenderar Lena författaren Amanda Eriksson som skriver om de gamla folksagorna om Snövit, Askungen och Törnrosa men som på olika sätt vänder och vrider på könsrollerna. I en av böckerna är det prinsessan som friar till prinsen istället för tvärtom. 

På vår fråga om de tycker att det saknas fler typer av böcker i dagens utbud, så nämns böcker om regnsbågsfamiljer. Hanna hade velat se ett större utbud av skildringar just regnbågs- eller stjärnfamiljer.  Hur man som pedagog och barnskötare kan arbeta med regnbågsperspektivet i förskolan kan man lära sig på ett seminarium som Jämställdhetsutvecklarna anordnar nu i höst tillsammans med RFSL. Tips på denna typ av böcker hittas här.

Sammanfattningsvis kan det sägas att finns behov av en större mångfald i böcker. Böcker som beskriver olika typer av flickor och pojkar och som i slutändan ger barnen chansen att se olika möjligheter att vara på. Samtidigt kan vi också konstatsera att det går mycket väl att använda de böcker som redan finns idag för att belysa olika sätt att vara och att lära barnen vara kritiskt tänkande personer som kan analysera utifrån olika perspektiv. Enligt LGR 11 ska skolan vara medveten om vilka olika krav som ställs på flickor och pojkar och hur deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt formas. Skolan har en skyldighet att motverka traditionella könsroller (s. 8). I Lpfö 1998/10 står det att flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (s. 5).   

Hanna och Lena rekommenderar slutligen boken ”Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två” om man som vuxen vill lära sig mer om genus och hur barn och vuxna formas utifrån förväntningar på sig utifrån sitt kön.  

Se även vårt blogginlägg nedan om genusanalys av läromedel.