Om vi skulle träffas om fem År!

Här kommer en avslutade tankeställning på tredje och sista uppföljningsdagen i SKL:s regi för att Leda och Styra för Jämställdhetsintegrering.  Om vi skulle träffas om fem år, skulle vi känna oss nöjda med det arbetet som gjorts avseende jämställdhetsintegrering i vår kommun?  Dagen var utomordentligt givande och inspirerande till sin ända. Jurister, politiker, arkitekter, planchefer, utvecklingsledare och så vi jämställdhetsutvecklare samlades i Stockholm för att diskutera hur vi får in jämställdhetsarbetet i den ordinarie verksamheten. Vilka med och motkrafter finns i vår verksamhet? Var ligger vi i kunskaptrappan avseende jämställdhet?  Är vi omedvetet inkompetenta och håller på diskuterar och behandlar jämställdhetsfrågan som en attitydfråga och en fråga om vem som diskar hemma!?  Eller är vi så pass medvetet kompetenta att vi funderar utifrån lika rättigheter och möjligheter vi tillhandahåller och utifrån ett flertal  variabler när vi planerar, tar beslut och verkställer. Vi gör en konsekvensanalys: Vad får de tagna beslut för konsekvenser för kön, pojkar, flickor, funktionsnedsättning, utlandsfödda etc.? Vem når vi och vem får utrymme i vårt samhälle, på våra skolor och arbetsplatser. Det handlar om kvalitetssäkra och bygga på ett hållbart samhälle, där rättssäkerhet och likvärdigheten står i fokus oavsett kön och bakgrund.

Hur planeras det offentliga rummet utifrån kvinnor, mäns, flickors och pojkars syn, var en av planarkitekternas och planchefens stora frågeställning. Högst intressant att fundera kring, vem som får och tar makten i den fysiska miljö och stadsplanering.
Denna dag gick bland annat ut på att vi skulle genomföra och presentera ett utvecklingsarbete. Vårt utvecklingsarbete handlar om att implementera en fortbildningsmodell för jämställdhet och mångfald, som ingår i fortbildningskalendariet och finns med naturligt i Årshjulet. Det blir systematik och kontinuitet som sätts in i den ordinarie del av fortbildningsutbud som finns inom Barn och Ungdomsförvaltningen.  Konceptet är inspirerat av vår metodbok SynKAAR om fem steg till jämställdhet. En behovsinvetering görs givetvis innan uppstart där vi skickar ut en digital formulär och frågar skolorna var de befinner sig i kunskapsnivå och vilka behoven är.  Detta avgör huruvida utbildningsinnehåll möter behovet ute i verksamheten. För att mäta vilka effekter jämställdhetsarbetet ger, så väljer  vi  att titta på våra nuvarande mätverktyg såsom LUPP och MJUKA VÄRDEN som görs Åk 5 och 8 avseende trygghet, kränkningar, ohälsa, inflytande m.m. Resultat i dessa kvalitetsuppföljningar skall finnas med från start, för att sedan mäta och följa upp om jämställdhetsarbetet kunnat ge positiva effekter på bland annat trygghetsfrågan och minskning av kränkningar. I fortbildningskonceptet om fem tillfällen ingår att skolorna själva kartlägger och genomför ett utvecklingsarbete. Detta höjer inte bara kunskapsnivå om jämställdhet/mångfald men bidrar till att skolorna blir sina egna förändringsagenter i det praktiska jämställdhetsarbetet. Aktuella frågeställningar bland andra som lyfts fram är;  hur vi gör ojämställda och ojämlika strukturer synliga, hur vi bedömer och bemöter likvärdigt, hur betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uppnå samma nivå, minska kränkningar och trakasserier?? Kort och gott hur vi bedriver en jämställd skola/undervisning för att främja god hälsa och öka lärandet hos pojkar och flickor.

Nu är det är bara till att blicka framåt, identifiera medkrafter, tuta och köra.

Motverka främlingsfientlighet och rasism

Främlingsfientlighet och rasism är något som är på frammarsch i Världen, Sverige och Halland.

Kan vi göra något?

Ja att jobba med normkritik kan vara en väg.

I den nya läroplanen för grundskolan lyfts normkritik fram där står.

”Skolans skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola”

”kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska övervägande” sid 13 

Hur och när skall man som lärare hinna med detta? En väg kan vara att uppmuntra flickor och pojkar till kritiskt tänkande. Låta dem Ifrågasätta normer som styr oss.

Visa att det är en tillgång att vi är olika och kan olika saker.

Mycket små barn ställer ofta frågan, varför är det så? Hur du som vuxen bemöter deras frågor är viktigt och kan göra skillnad.

Att ställa frågan ” Ja varför är det så” och fortsätta diskussionen är en väg att gå.

Den frågan skulle vi som vuxna också behöva ställa oss.

Börja med att titta på alla dessa oskrivna regler som styr oss. Utmana normen.

Se olikheter som en tillgång och arbeta mot främlingsfientlighet och rasism.

Gå gärna in på jämställt.nu och titta igenom dessa bilder.

Vad väcker det hos dig?

Jämställ.nu

Ny tidning om jämställdhet i praktiken...

Inför 8 mars har SKL gett ut magasinet Uppdrag jämställdhet, med reportage och artiklar om jämställd verksamhet i kommuner, landsting och regioner.
Mycket ”matnyttigt” som vi kan läsa i detta nummer  är t.ex.om skatepark för killar som blev aktivitetspark för alla, kampen mot normerna i Gnesta, Kalmars första genussmarta fritidsgård m.m.   

http://jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/03/Uppdrag_jamstalldhet.pdfSå driver du

SKA VI TESTA OSS SJÄLVA GENOM ATT:

byta ut ordet politiker mot jag/mig och du/dig och prova varandra i

Politikernas bästa tips för att driva jämställdhetsfrågan (s. 10 i Uppdrag jämställdhet)

1 Vilken är din främsta drivkraft i jämställdhetsarbetet?

2 Vad är det bästa du gjort som politiker för att driva på jämställdhetsarbetet i organisationen?

3 Finns det något du önskar att du gjort annorlunda när det gäller jämställdhetsarbetet?

4 Vilket är ditt bästa råd till andra politiker som vill få fart på jämställdhetsarbetet

i sin kommun eller sitt landsting?

5 Hur gör du som politiker för att hålla fortsatt tryck i jämställdhetsarbetet

HUR GICK DET???

Womans Day!!

Nu är det flera decennier sedan, ca 100 år sedan som den internationella kvinnodagen instiftades av den socialistiska världsorganisationen och kvinnorättskämpen Clara Zetkin.  Sedan 1978 är kvinnodagen med på FN:s lista över högtidsdagar.

Den Internationella kvinnodagen har historiskt sett stått för kvinnokamp. I vissa länder står det för festligheter där kvinnan hedras utifrån en förstärkt och stereotyp kvinnoroll.

I andra delar av världen är det en symbol för kvinnokamp och rättvisa. Närmare bestämt en politisk strategi om lika rättigheter och möjligheter. I dagens Sverige talar vi om de ojämställda strukturer som råder på samhällslivets olika delar. 
Den internationella kvinnodagen påminner och ger oss en historisk tillbakablick i hur feminismens avtryck varit avgörande för kvinnans bidrag till samhället. Vad har feminismen och kvinnorörelser inneburit för vår tids generation? Det började med att kvinnor fick rösträtt som följdes av kvinnlig framfart på arbetsmarknaden. Feminismen har länge varit omdiskuterat vitt och brett i privata såväl som offentliga sammanhang.  Vad vore ett hållbart samhälle om inte kvinnor fick utbildning, möjlighet att rösta, arbeta och så vidare. Samhällen där ojämställdhet råder och patriarkatet är framträdande, där demokrati är avsatt, vad händer där? Sverige har kommit långt och ligger nu som 4 mest jämställda länder. 
Vi har gjort en otrolig resa när det gäller jämställdhetsarbetet, men som alltid kan vi inte riktigt vara nöjda. Kanske måste vi fundera varför Island, Finland och Norge sprungit ikapp oss. Möjligen beror det på lönegapet mellan kvinnor och män, den könsegregerade arbetsmarknaden och kvinnors frånvaro i toppskikt, både politiskt och i näringslivet. Media och övriga är duktiga att under en dag som denna uppmärksamma löneskillnader och kvinnors utsatthet. Hur förs debatten de övriga dagar på året? Tänk om vi fick  fundera annorlunda, kanske till och med normkritiskt på hur vi fördelar, äger och jämställer varje dag oavsett kön. Varje dag är min och din, och tillsammans kämpar vi för rättvisa och lika villkor. 

Fira glatt och stort, vitt och brett. Härliga och goa hälsningar till Er alla rättvisekämpar därute. 

Vänligen/ Jämställdhetsutvecklare BUF Halmstad