Nu tar vi semester!

www.flickr.com/photos/widerbergs

Kul att du hittat hit. Just nu kommer inte bloggen att uppdateras på några veckor då vi tar semester men vi är tillbaks lagom tills skolorna börjar.

Till hösten ser vi fram emot:

Augusti då skolverket startar upp projektet: Handledning för jämställdhet och kunskap.

Den 19 september då skolverket håller sitt avslutningsseminarium om Genus och Ämnedidaktik i Stockholm. Här kommer Jämställdhetsutvecklarna att vara med då vi arbetat tillsammans med två skolor i regionen.

Den nya och uppdaterade/reviderade metodboken SynKAAR Alltjämt lanseras på vår hemsida.

När semestern infinner sig  så kan ni ta tag i jämställdheten på ett lättsamt sätt. Här kommer några förslag på jämställdhetsarbete du kan göra under semestern:

Läs en bok till exempel

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra av Lotta Snickare och Lisa Marklund 

Bitterfittan av Maria Sveland

Med uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Enk

Rosa av Fanny Ambjörnsson

Eller se en film!

Mitt liv i rosa regi Alain Berliner

Ronja Rövardotter regi Tage Danielsson

Dumma mig regi Pierre Coffin, Chris Renaud

Billy Elliot regi Stephen Daldry

Eller…

Sitt på stan eller stranden eller var du nu befinner dig och iakttag ritualer/genusmönster som kvinnor och män tar sig för då de firar semester. Reflektera om dina iakttagelser och skriv en bok om det.

Arbeta på jämställdheten i ditt hem enligt regeringens tredje jämställdhets delmål. 

Ha en riktigt skön och jämställd sommar! 

Vänliga hälsningar

Jämställdhetsutvecklarna

Bokrecension Rädda Vilda/Rädda Molly, för yngre skolbarn

Vilda är rädd för att gå till skolan. Hon är rädd för Molly som hon vet kommer att hitta på något dumt mot henne idag. Molly retar Vilda för hennes strumpor, slänger hennes jacka i en vattenpöl och kletar ner hennes hår med smör.

I ena halvan av boken Rädda Vilda/Rädda Molly lär vi känna Vilda och den lilla figuren Rädsla, som följer Vilda och säger åt henne att vara rädd, speciellt för Molly. I den andra halvan får vi följa Molly. Hon vaknar av sig själv på morgonen när ingen är hemma. Hon fixar själv lite kex till frukost eftersom brödet är mögligt och har inget annat att ta på sig än sina smutsiga kläder från igår. Den figur som följer Molly heter Skrämsla och det är hon som får Molly att känna sig dålig, och som säger till Molly att förstöra för Vilda som har så fina strumpor och rena kläder.

Vilda och Molly får en chans att bli vänner när en stor hund kommer till skolgården. Hunden skrämmer Molly som är jätterädd för hundar. Vilda är inte alls rädd för hunden och istället hjälper hon Molly. Så plötsligt, genom att Vilda får vara den som hjälper, kan de två flickorna kan finna varandra.

Rädda Vilda/Rädda Molly handlar om kränkningar och mobbing bland två yngre skolbarn och passar bra som samtalsbok. Vi får lära känna både Vilda och Molly i två olika berättelser som hör ihop, där vi antingen först läser om Vilda som blir mobbad, eller Molly som mobbar, för att sedan läsa om den andras berättelse. På så vis lär man känna både den som är kränker och den som blir utsatt. Boken kom ut 2008 på förlaget Lilla e, och kanske är det några som har läst den? Boken är lättläst och behandlar på ett pedagogiskt sätt hur kränkningar kan te sig bland barn/elever, och öppnar upp för diskussion om hur man kan känna sig rädd, skrämd och dålig, hur det kan gå ut över andra och hur det kan vara jobbigt att bli utsatt för kräkningar. Något som eventuellt talar för bokens nackdel är att den är ganska lång, därför passar den just för diskussion med yngre skolbarn. När man ska läsa den så får man sätta av en del tid för läsning och reflektion. Till boken finns ett spel som tar upp olika beteenden från boken och kan utgöra underlag för diskussion. Man får gå steg frammåt eller bakåt när man råkar ut för vissa händelser i berättelsen. Exempelvis får man gå steg framåt om man tar bort häftstiftet som Molly har lagt på Vildas stol, eller lånar ut sin jacka till Vilda när hon har blivit av med sin. Och man får gå steg tillbaka om man råkar möta Rädsla, som skrämmer en.

Nyligen kom ytterligare en bok ut på förlaget som handlar om dem som står bredvid och ser på men inget gör. Boken heter Det ingen såg…och Knyst var tyst och vi kommer att recensera den längre fram.

Könsbrytande val!

Javisst har det hänt något! Högskoleverket presenterar att andelen kvinnliga lektorer ökat kraftigt de senaste åren och uppgår idag till 44 %. Den tidigare manliga utbildningskulturen på universiteten håller på att förändras. Sedan 20 år tillbaka har andelen kvinnor som söker sig till universitet och högskolor ökat och man väljer där allt mer otraditionellt. Många av prestigeutbildningarna (jurist, läkare, veterinär) vid Sveriges högskolor har sedan en tid tillbaka kvoterat in manliga sökanden. Detta har prövats som diskriminerande och har fått bifall. En diskussion om huruvida kvoteringen varit hämmande för kvalitén har uteblivit, en diskussion, som varit förekommande då man pratat kring inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser och i våra beslutsfattande församlingar.

I det senaste numret av Lärarnas tidning (nr. 10-11, 2012) kan man läsa om att flickorna tar över naturprogrammen på gymnasiet. Idag erhåller flickorna de högre betygen och väljer i stor utsträckning otraditionellt dvs. de väljer gymnasieskolans prestigeutbildningar. Prestigeutbildningar som har störst valfrihet då klivet ska göras in i universitetsvärlden. Så långt allt väl.

När flickor och pojkar väljer könsbrytande tenderar de att avbryta sina studier i en högre utsträckning än de som väljer traditionellt. Skolverkets utbildningsråd Sven Sundin kommenterar denna statistik med att han avråder att uppmuntra otraditionella val. Flickors osäkerhet som genererar otraditionella gymnasieval ser han bara negativa aspekter med; ”Om de mot förmodan får ett jobb så är det vanligare att de jobbar med något annat än vad utbildningen avsåg.”

Läroplanen skriver: Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lgr 11 sid.8.)

Sven Sundin förtydligar vidare att ”Självklart ska man läsa efter intresse, talang och vad man önskar – det ger alltid det bästa studieresultatet.”

Uppenbarligen är grundskolan inne på rätt spår. Flickor och pojkar väljer idag otraditionellt i en högre utsträckning än tidigare men är gymnasieskolans yrkeslinjer och arbetslivet redo att möta framtidens arbetskraft? Uppenbarligen inte. En genuspedagog på varje yrkesförberedande gymnasieprogram hade troligen vidgat vyerna hos de elever och lärare som arbetar där. Varje avbruten gymnasieutbildning är en förlust för samhället. Det är dags att göra oss alla – kvinnor och män – ja, hela samhället till vinnare.

För männens del är det dags att börja den manliga frigörelsen och lämna de traditionella förväntningarna på oss och börja intressera oss för utbildning, omvårdnad och humaniora i en högre utsträckning något som inte kommer att hända om vi utgår från Sven Sundins perspektiv. Vi måste anta ett nytt perspektiv, annars blir det trångt då alla pojkar ska ta för sig av de ”manliga” prestigeutbildningarna.

Efter skolavslutningen…

Valet av vidare studier eller yrke är ett stort val för varje elev, som för de flesta ungdomar föregås av mycket funderingar och ställningstaganden.  I LGR 11 s. 17 står det att ”Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund”. Det personliga intresset för sysselsättning grundas i en lång social process där vi tar intryck av omgivningen, hur omgivningen ser på oss, och vilka ideal det finns i ens sociala närhet.

Hur skapar man egentligen intresse? I samtal med studie- och yrkesvägledare i Halmstad så lyfts bristen på erfarenhet hos eleverna fram som en central orsak till att man som elev inte väljer utanför ramarna för vad som förväntas av en utifrån kön, social bakgrund mm. Vilka möjligheter har man då som pedagog, studie- och yrkesvägledare m.m. för att stötta elevers utveckling av intresse? Genom till exempelvis tillfälliga projekt, praktikdagar m.m. kan eleven få chans att känna på aktiviteter, yrken och sysslor som utmanar dem. I Halmstad kan man ta hjälp av bland annat Komtek som satsar på tjejers deltagande i syfte att uppmuntra och öka intresset för teknik hos tjejer.

För att det inte ska bli enskilda insatser krävs att man har ett normkritiskt perspektiv i vardagen, att man analyserar språket, hur vi talar om olika yrken och hur vi själva värderar dem. Det krävs också ett normkritiskt perspektiv för att se eleven som en helhet, med dess olika intressen, för att kunna uppmuntra dem att utvecklas utifrån hela sin kompetens.

”Tjejer kan säga att de ska bli elektriker men killar kan inte säga att de vill jobba med barn”.

Varför är det mer ok för en flicka att sträva efter att äga manliga egenskaper och/eller syssla med manliga yrken än för en pojke att syssla med traditionellt kvinnliga sysslor så som omsorg av barn? Studie- och yrkesvägledarna får ibland höra uttryck från elever om att olika yrken har olika social status beroende på om det tillhör det traditionellt feminina eller maskulina området. Yrken med tillhörande kvinnliga egenskaper värderas generellt sett lägre, både socialt och ekonomiskt.
Sedan regeringens satsning på att öka andelen flickor inom teknikområden har det märkts av att fler flickor intresserar sig för teknik. Något som studie-och yrkesvägledarna nu efterfrågar är just satsningen på att uppmuntra pojkar och män in i kvinnodominerade yrken. I december gav regeringen Skolverket i uppdrag att i förskolan öka andelen män som är barnskötare och förskolelärare. Idag är andelen män i kommunal förskola 2,8 procent och i fristående förskola 5,3 procent. Bland annat ska Skolverket kartlägga hur man har arbetat med att öka andelen män i förskolan i Sverige sedan 1970-talet och vad som har fungerat, dels i Sverige men också i andra länder, läs mer här.

Kommunikativ förmåga

Killars kommunikativa förmåga…
Tjejers kommunikativa förmåga…

Ser vi skillnad, förväntar vi oss skillnad och… är det skillnad?
I så fall- hur kommer det sig och vad leder det till?

En av The Big Five vad gäller förmågorna, som är presenterade i skolans styrdokument, är just den kommunikativa förmågan, där vi övar på att diskutera, samtala, lyssna och uttrycka åsikter.

Skolverket fortsätter att tillsammans med satsningen Genus-och ämnesdidaktik, att erbjuda stöd i handledning på förskolor, f - åk 6 och åk 7 - 9 i arbetet med att jämställdhetsintegrera kunskaperna i våra skolor.

Tillsammans med processledare erbjuds pedagoggrupper att aktivt kartlägga och arbeta med hur det ser ut vad gäller jämställdheten i verksamheternas vardag. Nu kan huvudmän för skola och förskola ansöka om stöd till handledning som startar redan i augusti 2012.

För information och anmälan, kolla in länken.

Fortbildning i höst!

Det finns platser kvar på Skolverkets högskolekurser i Sex- och samlevnad i Malmö samt Hedersproblematik i Göteborg nu i höst! Sista anmälningsdag är 17 juni. Se länkarna för mer info!

4+4=2 grupper

I boken ”Genus och pedagogiskt arbete i praktiken” finns det en hel del matnyttigt för lärare som arbetar med tonåringarna i grundskolan och gymnasiet. Boken delas in i en teoretisk del och i en praktisk del. Den praktiska delen uppehåller sig kring kartläggningsmetoder, värderingsövningar och ämnesspecifika aktiviteter som ska främja jämställdhet och likabehandling. De ämnesspecifika aktiviteterna är något som har saknats i tidigare litteratur, endast denna del gör boken värd att läsa.

Men det som är riktigt intressant är att Victoria C. Wahlgren i sin enledande teoretiska del tittar närmare på flickors och pojkars positioneringar i skolan. Hon har gjort en översikt och en fin sammanfattning av forskning som finns på ämnet. Dessa fem sidor är väldigt spännande. Arbetar du med åldersgrupperna 13-19 och vill veta mer om ”Machokillar”, ”akademiska presterare”, ”arbetarklassens nya entreprenörer” och ”de riktiga svenskarna” eller ”Nice girls”, ”Spice girls”, ”Girlies” och ”Ladettes” då är boken nått för dig. Framförallt fick det mig att vilja läsa ursprungsförfattarna till dessa begrepp.