Känn på hen och gör det med ett skratt!

Under Skolforum 2012 föreläste Karin Milles som är språkforskare om begreppet hen. Hon pratade bland annat om varifrån pronomenet kommer, vad det kan användas till och hur det böjs. Under 1960-talet kunde begreppet till exempel användas för att ersätta ett generiskt han i instruktioner, eftersom det kunde upplevas bökigt att skriva han och hon. Senare under nittiotalet har hen förekommit i studentuppsatser och HBTQ-kretsar på nätet, där könskategoriseringar blir mer komplexa och det har funnits ett behov av ytterligare begrepp för att beskriva människors olika könsidentiteter. Inte nog med att föreläsningen innehåller en historisk tillbakablick och det lyfts olika perspektiv på hen, den är rolig också!  Se föreläsningen här!

Begreppet hen har diskuterats intensivt i media under året, det har publicerats barnböcker, nyheter och radioinslag där hen använts. Men egentligen, varför ska vi nöja oss med tre pronomen? När det även kan finnas hun, hin, hån och hyn! 

Nu kan du anmäla dig till högskolekurs i Sex- och samlevnadsundervisning–skolpraktik och forskningsperspektiv 7,5hp.

De nya kurs- och ämnesplanerna ger lärare större möjlighet att integrera sex- och samlevnadsundervisningen i sina ämnen.

Skolverket erbjuder högskolekurs som stöd för undervisningen i sex och samlevnad.
Kursen utgår från de nya kurs- och ämnesplanerna och omfattar 7,5 hp och ges vid Högskolan Dalarna och Malmö Högskola våren 2013 på heldistans.
En av målsättningarna med kursen är att stärka det kollegiala lärandet och skolans övergripande arbete med dessa frågor.
Det är rektor/förskolechef som anmäler personal från sin verksamhet.

Sista anmälningsdag är måndag den 10 december.
Mer information och anmälan:Skolverket

Behöver vi utreda kränkningar och trakasserier på nätet?

Ja det behöver vi. För att kunna göra det så måste vi synliggöra kränkningar och trakasserier som sker på nätet och genom elektroniska medel, t ex genom sms och mms. Skollagens kapitel om åtgärder mot kränkande behandling skiljer inte på var kränkningarna sker, utan har de koppling till skolan så är skolan skyldig att utreda och åtgärda. "Koppling till skolan" innebär till exempel att eleverna som är involverade, är elever på skolan.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, det kan i den här kontexten vara psykiska och psykosociala kränkningar i form kommentarer eller bilder som är förlöjligande, nedsättande/förminskande, påförande av skuld och skam, dubbelbestraffande (klandrar oavsett hur man agerar), objektifiernade/sexualiserande eller innehåller hot om våld etc.. Även icke-kommentarer i form av utfrysning/osynliggörande är kränkande behandlig enligt Kap 6 i Skollagen. Utfrysning eller osynliggörande kan yttra sig genom att man medvetet t. ex. "gillar" vissa människor extra mycket och andra inte, eller att man ignorerar "vissa" personer utan en legitim anledning. Om en elev upplever sig utfryst måste skolan ta det på allvar och utreda.

Om kränkningarna kan kopplas till diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck så är de trakasserier. Kränkande behandling kan även vara av sexuell natur, i form av exempelvis ovälkomna förslag på sms eller andra meddelanden, de är då sexuella trakasserier.

Hur synliggör vi då och får reda på var, när och hur de sker? Gå igenom kartläggningsmetoderna för att se om de möjliggör att få fram information. Finns det i enkäterna konkreta frågor om kränkningar och mobbing på nätet/mobilen, så som på Facebook, andra communities, i diskussionsforum, spelchatter osv? När vi går trygghetsvandringar, frågar vi då eleverna om hur de upplever den fysiska och psykosociala skolmiljön och hur de bemöter varandra på nätet? Har de blivit utsatta för kränkningar och på vilket sätt? Var tydlig med att ni vill veta, och visa att ni bryr er om eleverna. Har vi ett kontinuerligt samtal med eleverna och uppmuntrar dem att prata med en vuxen när de upplever att någon kränker eller mobbar så har vi större chans att kunna stötta dem. Alltför många barn uppger att de inte skulle tala med en vuxen om det hände dem något, därför att de inte känner förtroende.

Barn och elever är sociala på nätet, ca hälften av 9-12 åringarna chattar (enligt statens medieråd 2010). Är vi vuxna socialt närvarande på nätet och har relation till eleverna där? Vilka möjligheter har vi att vara det? Några frågor att diskutera i arbetslaget är: hur kan vi få insyn i elevernas bemötande på nätet/mobilen? Hur formas deras verklighetsbild av det som de ser och upplever där?

"Vi kan inte vara överallt" säger några. Kanske kan vi inte vara "överallt" men det är viktigt att vi har en relation där eleverna känner förtroende för oss och att vi är aktiva i vår relation genom att fråga hur de har det på de platser där vi inte är närvarande. Vad visar våra enkätsvar? Har eleverna förtroende för de vuxna på skolan? Om vissa inte har det, hur behöver vi då förändra vårt bemötande eller vår verksamhet?

En del av arbetet på nätet handlar om att tydliggöra och gemensamt komma fram till vad som är ett okej bemötande när eleverna använder nätet/elektroniska medier. Att elever får information om vad som är tillåtet enligt lagar och regler är grundläggande, utifrån personuppgiftslagen om att man inte får kapa någons konto, om vilka uppgifter man får lägga ut, att det finns något som heter förtal och förolämpning m.m.. Genom att tillsammans komma fram till ordningsregler kan man vara tydlig med vad som gäller i den egna klassen.

Att medvetandegöra olika typer av bemötande kan göras genom att diskutera "nätetikett". Eftersom man på nätet inte kan se avsändarens kroppspråk eller tolka dess mimik, är det lätt att missförstånd sker. Hur kan något tolkas om jag använder versaler? Hur kan man använda ironi på nätet? Är det acceptabelt att publicera en bild på en vän utan att fråga först?

För att gå vidare och ta reda på hur eleverna ser på sin nätanvändning och för att lyfta värdegrundsfrågor kan man använda sig av övningar som fyra hörn, där eleverna ges tillfälle att uttrycka sin åsikt utifrån påståenden som man kan hålla med om, inte hålla med om, tycka annat (öppet hörn) eller "vet inte", på så vis får de möjlighet att lyfta olika perspektiv kring sociala aspekter och centrala frågeställningar. Det kan till exempel handla om hur man exponerar sig själv på nätet. En annan värderingsövning är att ta fram meningar som eleverna kan avsluta och på så viss yttra sin åsikt eller lyfta fram hur de tänker. Jag tycker om när någon gillar mitt foto för att....Jag tycker det är viktigt att ha många vänner på FB för att....

Som alltid med värderingsövningar och samtal om värderingar, så behöver de vara integrerade i undervisningen som återkommande moment. Om de lyfts som enstaka moment, och eleverna inte är vana vid den typen av diskussioner, så riskerar de att förlöjligas eftersom eleverna inte ser meningen med dem. Eleverna måste tränas i att yttra sin åsikt och samtal kring demokratiska frågeställningar kring jämställdhet och likabehandling måste därför vara vanligt förekommande.

För att börja  arbeta med att synliggöra och kartlägga barns nätanvändning finns bland annat metodmaterialen Nosa på nätet (5-8 år) samt Lärarhandledning kring unga och medier för 9-16 år.

Ses offline är ett bra material från Ungdomsstyrelsen i syfte att väcka frågor kring sexualitet och kroppslig integritet på nätet (från ca 13 år).

Mer metodmaterial finns samlat på surfalugnt.se

Splittrat demokrati- och värdegrundsarbete på granskade skolor

Misslyckas skolan i sin demokratiuppfostran ökar risken för intolerans och rasism, både i skolan och i övriga samhället, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspektionen

Skolan kan och får aldrig vara värdeneutral 

• Eleverna behöver tränas mer i inflytande och delaktighet.
• Alla elever ska inkluderas.
• Begrepps och kunskapsutveckling ska kopplas till elevernas egna erfarenheter och agerande.
• Ett kritiskt förhållningsätt ska utvecklas hos varje elev.
• Tillåtande och prövande samtal där obekväma åsikter kommer upp till ytan och kan bemötas ska integreras.

Skolinspektionen har granskat undervisningen och kommunikationsklimatet i 17 grundskolor (åk.8) i 10 kommuner. Granskningen omfattar både skol-och klassrumsnivå. Granskningen har då främst uppmärksammat elevernas möjligheter att ta del av såväl kunskaper som värden, uttrycka sina åsikter samt utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande. Granskningens slutsatser kan vara värdefulla även för andra skolor som vill utveckla sitt demokrati-och värdegrundsarbete.

Det som synliggörs i granskningen är att skolans uppdrag tenderar att genomföras i flera separata delar:

• Kunskapsutveckling
• Främjande och förebyggande värdegrundsarbete
• Demokratisk medborgarfostran

Granskningen visar också att det på nästan samtliga skolor finns behov av att man utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och att man:

• tydliggör det demokratiska uppdraget som en del av kunskapsuppdraget
• säkrar att rektorer och pedagoger utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och problematiserar t.ex. rådande genusmönster och främlingsfientlighet
• ser till att undervisningen är strukturerad, välplanerad och omfattar läroplans och kursplaner krav.
• ser till att det råder öppet och tillåtande klimat i klassrummen
• ser till att eleverna, flickor och pojkar, tränas i abstrakt och kritiskt tänkande och kan förstå varje individs ansvar för demokratin
• ökar elevers, pojkars och flickors, möjlighet att komma till tals i undervisningen

 På 13 av de 17 granskade skolorna saknas helhetssyn och en gemensam hållning kring demokrati och värdegrundsuppdraget. Detta tar sig uttryck i variationer av studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar och miljöer med sämre förutsättningar för att bedriva demokratiarbete. I studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar finns risker med personbundet arbete, insatser från välvilliga själar, för likriktat arbete (skenbar samsyn) och där meningsskiljaktigheter upplevs som något negativt. I annan variant, av studiemiljöer med sämre förutsättningar, finns bristande tillit, kränkningar, antipluggkultur, saknas helhetssyn och det finns låga förväntningar p.g.a. elevernas bakgrund och hemförhållande samtidigt som det kan finnas en omhändertagande kultur.

(Publicerad: 25 september 2012 Skolinspektionen) Skolinspektionen