Det är viktigt med manliga förebilder

Det är ett påstående som vi fått till oss många gånger under åren. Framförallt från förskolepersonal. Det är även ett påstående som vi bemött på samma sätt sedan vi började vårt arbete i Halmstad Kommun.

Påståendet är så vanligt och slängs ut med sådan självklarhet att det många gånger ses som en sanning. Hur som helst är det främst kvinnor som arbetar i förskolan och skolan idag. Tidigare var läroverken en maskulin miljö med en maskulin hierarki och med en maskulin agenda. Ibland framträder också en oro för denna utveckling av lärarkåren. Man kallar det en ”feminisering av skolan”.  Femininiseringen har också lyfts fram som en orsak till att pojkarnas resultat är sämre jämfört med flickornas. Denna diskurs innefattar problem som i klartext säger att det är en brist på manliga lärare som är bra och dugliga lärare och brister hos de kvinnliga lärare som nu finns i majoritet i skolan.

Istället bör diskussionen vara inriktad på hur lärande går till och vilka strategier som används för att uppnå en jämställd lärmiljö. Denna diskussion förs av professionella lärare som ser att lärarens uppgift är att ge omsorg, vara hängiven eller kunnig i sitt ämne och som samtidigt strävar efter att skapa professionella relationer med sina elever.

 

Svaret på frågan är: det är viktigt med en förebild. Oberoende av vilket kön förebilden har.

Bokrecension

Nyligen anordnade Jämställdhetsutvecklarna i Halmstad en utbildning tillsammans med RFSL gällande regnbågsfamiljer och hur man kan integrera ett normkritiskt tänkande kring kärnfamiljen, i förskoleverksamheten. De deltagande förskolorna fick med sig materialet "Så kan det vara" för att kunna diskutera och tänka vidare. Boxen innehåller material att använda tillsammans med barnen. Bland annat så innehåller den "Junior börjar förskolan" - en inspelad saga som handlar om krokodilen Junior och hans föräldrar, girafferna Jösta och Johan. Sagan är kort (ca 2 min) och går bra att använda med mindre barn, till skillnad från boken som är lite längre och kanske mer anpassad för förskoleklassen.

En annan bok som är bra och som sporrar och inspirerar till ett normkritiskt tänkande kring kärnfamiljen, och som främjar en miljö som inkluderar flera familjekonstellationer, är Familjeboken. I den boken, som är för åldrarna 3-8, kan vi läsa om hur ett barn blir till, att det kan bli till genom sex men även genom insemination, konstgjord befruktning och adoption....och att barn kan ha heterosexuella, homosexuella och ensamstående föräldrar eller flera stycken! I familjen kan det även ingå djur så som hundar, katter, råttor, hästar m.m..

Boken har ett mångfaldsperspektiv vad gäller etnicitet, religion, sexuell läggning och funktionsvariationer. Framför allt bildmässigt! Den är också rolig. Bland annat får man läsa om hur konstgjord befruktning går till genom att man blandar ägg och spermier och att "Munskydd är bra så att man inte råkar nysa rätt ner i blandningen".

Hur når vi likvärdighet i flickor och pojkars lärande och förbättrar studieresultaten?

Denna ingång hade Haverdalsbyskola då de ingick i skolverkets satsning Genus och ämnesdidaktik. Resultatet har verkligen entusiasmerat både Jämställdhetsutvecklarna och Haverdals pedagogiska praxis.

Allt de gjorde var att förändra planeringen av lektionssviter och teman. De utgick ifrån att alla elever, flickor som pojkar, är olika och finner drivkraft i olika lärmiljöer. Därmed kan elever hjälpa varandra i lärandet och dessutom ge pedagogerna en större möjlighet till att samla in ett vidare spektra av kunskaper i sitt arbete med formativ bedömning. 

Genom att använda sig av en ”tanketavla” planeras fyra olika lärmiljöer inom ett tema/ämne.

Praktiskt moment: Detta innebär att enskild elev eller en grupp elever ska praktisk genomföra ett moment för lärande eller redogöra för sina kunskaper. Praktiskt moment är att skapa, sammansätta eller konstruera. Detta moment kan göra att estetiska och praktiska ämnen kan integreras på ett tydligt sätt i de mer teoretiska och vice versa.

Fysiskt moment: Genom att använda sig av kroppen kan lärandet av begrepp och fenomen vidgas. Exempelvis kan friktion, ett begrepp, förtydligas genom att elever rent fysiskt släpar sig själva eller föremål på olika underlag. Värme, tröghet och kraft blir på riktigt. Detta kan innebära en möjlighet till att integrera ämnet Idrott och Hälsa i de mer teoretiska ämnena. Ett fysiskt moment kan även innebära att lärmiljön förändras från inne till ute. En fysisk förflyttning för att lära in ute kan bli en gemensam upplevelse som utgångspunkt för undervisning eller som fördjupning i ett specifikt fenomen.

Samspelsmoment: Innebär inte nödvändigtvis grupparbete. Samspel kan vara seminarier kring en läst text eller en gemensam upplevelse. Kan vi uppleva ett gemensamt fenomen på olika sätt och hur kan våra upplevelser ge ökad kunskap och ställa nya frågor. Samspelet blir en hjälp för pedagogen för att vidare utveckla undervisningen.

Teoretiskt moment: Sista momentet innehåller mycket av det som man av tradition härleder till skolan. Läsa, skriva, räkna, sammanfatta, redovisa, samla in och bearbeta information. Uppgiften kan exempelvis vara att sammanfatta en faktatext utifrån ett studiebesök och en bok, och därefter beskriva processen då klassen skapat något tillsammans. Här kan läraren finna spår av lärandet och förmågan att bearbeta information samt elevens delaktighet i samspelsmomentet eller något av de andra momenten.

Arbetet i sig gav oss nya kunskaper kring flickors och pojkars lärande och hur de samverkar för att lära sig och hur de använder sig av varandra för att inhämta kunskaper. Dessutom fick lärarna sig en inblick i vad som pojkar och flickor svarar mest på i de olika lärmiljöerna. De olika momenten gav även eleverna en inblick i sitt eget sätt att lära så att de i framtiden kan välja vilka strategier som de ska välja inför olika ställda problem.

Innan ni ger er i kast med att prova tanketavlan läs gärna följande böcker.

Knud Illeris – Lärande, Studentlitteratur

Ference Marthon, Booth – Om lärande.

Skolverket - Kunskapsbedömning i skolan, stödmaterial

Unga, sex och Internet har blivit mer och mer angelägna ämnen att lyfta fram i samtal och diskussioner med unga.
Vi vet att ungdomar idag har ett behov av att utforska sin identitet, sexualitet och skapa relationer. Internet har blivit en frizon för just detta. Vuxnas råd om Internetsäkerhet går ofta stick i stäv med hur unga använder Internet och vilka säkerhetsstrategier som de själva utvecklat. Vi vuxna talar ofta om Internets baksidor, risker och utsatthet och väldigt lite om hur ungdomar faktiskt använder Internet. Alldeles för mycket fokus på risker medför att vi skuldbelägger istället för att vända på perspektivet. Särskilt viktigt är att ta med sig är att en stor andel ungdomar inte har en negativ upplevelse om sitt nätanvändande."Ses Offline" (Ungdomsstyrelsen)

Självfallet är vi väl medvetna om att ungdomar dagligen blir utsatta för olika former av trakasserier och kränkningar på nätet. Många gånger har detta kopplingar med olika maktstrukturer i samhället, bristande självkänsla men även svårigheter att sätta gränser. Hur kan vi då förhindra sexuell utsatthet, och kränkningar bland unga på Internet?

Ett sätt är att utveckla ett systematisk tillvägagångssätt just på din skola, förslagsvis inom ramen för det främjande och förebyggande arbetet som presenteras i plan mot diskriminering och kränkande behandling. Viktigt att tänka på när man tar fram planarbetet och kartlägger är att ta med frågor som rör kränkningar på nätet och hur ungdomar upplever detta. Inom skolan råder Nolltolerans mot kränkningar oavsett om det sker på skolgården, nätet eller på lektionen. I Skollagen 6:e kapitlet (Trygghet och Studiero) görs ingen skillnad på var kränkningar sker.  Har kränkningar kopplingar till skolan och påverkar elevens skolgång så har skolan utredningsskyldighet.

Ett annat sätt är att arbeta främjande med värdegrundsfrågor kopplat till nätanvändning. Likväl som vi talar om hur vi behandlar varandra och pratar med varandra på skolgården, så kan man diskutera hur man pratar och förhåller sig till varandra på nätet. I det kontinuerliga arbetet handlar det om att öppna upp för samtal kring identitet, sexualitet, exponering och gränssättning.
Vi vill därför uppmärksamma er på ett material ”Ses Offline” från Ungdomsstyrelsen.  Metodmaterialet ger oss en vägledning i hur man kan lyfta fokus från risker och istället diskutera och reflektera kring attityder, konsekvenser, rättigheter och lösningar med våra unga kring Internetanvändning.  Målgruppen är högstadie- och gymnasielever.  Materialet är indelat i tre lektioner som på olika sätt berör sexuell utsatthet och exponering på nätet. Till dessa tre lektioner finns filmer som är tänkta som inledningsfilmer. I materialets varje del finns en del användbara värderingsövningar samt cases som ger kunskap om vilka handlingar som är olagliga. Syftet är givetvis att höja kunskapsnivån och medvetenhet hos unga när det gäller nätanvändning genom att ge utrymme för lärande och reflektion kring egna och andras åsikter och värderingar.

Materialet ”Ses Offline ” kan laddas ner från Ungdomsstyrelsens webbplats "Ses Offline".

För stöd med det systematiska arbetet i plan mot diskriminering och kränkande behandling samt råd kring material tveka inte och kontakta oss Jämställdhetsutvecklare på Kärnhuset Halmstad.