torsdag 27 september 2012

Världens viktigaste bok

Nu är den tydligen här! Världens viktigaste bok. Och till stor del får vi Jämställdhetsutvecklare nog hålla med. Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) har nyligen kommit ut med en bok om sex och samlevnad för barn i åldrarna 10-13 år. Den verkar fylla ett hål i just den åldersgruppen. I alla fall vad gäller koll på kroppen och puberteten, jämställdhet, sex, vänskap och kärlek, olika familjebildningar och relationer, självkänsla och självförtroende, sexuell läggning, hur flickor och pojkar formas in i olika könsroller i samhället m.m.. Boken ställer sig kritiskt till mediers och reklamens påverkan på vår självbild och hur de kan spä på en destruktiv utseendefixering. Den belyser också barns rättigheter.
I boken uppmuntras barn att lyssna till sitt inre, och ”vara den de är”. Mångfald ses som något positivt och självklart, att vi ser olika ut och ska få vara ”oss själva”, oavsett kroppsform, nyans på hudfärg, hur håriga vi är eller vilket kön vi har. Ett önskemål skulle kunna vara ett mer omfattande normkritiskt förhållningssätt genom att ytterligare belysa funktionshinder/funktionsnedsättning eller snarare möjligheterna för funktionsvariationer i relation till sex och samlevnad.
RFSU har sett till att göra boken så billig som möjligt (ca 115 kr på en av bokförsäljningssajterna) för att många skall kunna köpa den. Förutom att boken kan vara ett roligt och informativt inslag i väntrummet hos kurator och sjuksköterskan samt i skolbiblioteket, så kan den vara bra att som förälder ha som utgångspunkt för samtal med sitt barn.

Som pedagog kan man dels inspireras av boken och samtidigt kan man undervisa och diskutera exempelvis värderingar kring relationer genom att lyfta fram utdrag ur boken. Är ni intresserade av att titta i materialet så ring oss, vi har ett ex att bläddra i.

onsdag 19 september 2012

Metodmaterialet O/lika



Metodmaterialet O/lika togs fram i samband med Alla olika alla lika- kampanjen och vänder sig till dig som är ungdomsledare, lärare, fritidsledare, idrottslärare eller dig som på något sätt arbetar med och för ungdomar från 13 år och uppåt.


Mångfalds-termometern

Är exempel på en övning i materialet som synliggör jämlikheten och mångfalden i den egna klassen/organisationen. En enkel övning som går ut på att deltagarna ska ta ställning till olika påstående genom att ställa sig på den grad på termometern som stämmer med överens med vad de tycker/tänker. För att vidare uppmuntra till diskussion kring påståendet och ställningstaganden så ställ gärna följdfrågor.

 

Jämställdhetsutvecklare har tidigare tipsat om O/lika som innehåller användbara interaktiva metoder och verktyg kring värdegrundsfrågor och visat på hur man kan koppla dem till LGR 11. O/lika hjälper oss att öppna upp för diskussion kring hur normer formar och påverkar ossUtifrån ett normkritiskt perspektiv ger metodmaterialet konkreta övningar i hur man kan motverka diskriminering utifrån kön, könsidentitet och uttryck, funktionshinder, etnicitet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.

 

Boken är uppdelad efter teman kring: grupper, normer, fördomar, diskriminering och makt. Till dem finns en rad intressanta frågeställningar och övningar som man kan använda sig av i olika diskussionsforum med ungdomar.

  • Hur normer formar och påverkar oss?
  • Vilka gynnas och missgynnas av normer?
  • Vilka grupper utsätts för fördomar?
  • Vilka maktförhållanden finns i vårt samhälle?

måndag 17 september 2012

Härskartekniker

– så synliggörs maktordning och ojämställdhet

 

För att synliggöra maktordning sammanför vi genusordning med härskartekniker. Professor Berit Ås identifierade härskartekniker och i och med det gav hon oss en nyckel till att förstå vad som sker när vi inte blir lyssnade på, när vi förminskas eller ignoreras. Därmed fick vi kunskap och ett språk att använda då härskartekniker används och olustkänslorna kommer. I identifikationen av en olustkänsla är språket en nödvändighet och därmed blir jämställdhet en kunskapsfråga.

 

De härskartekniker som vi utgår från är:

– Osynliggörande                                            – Förlöjligande
– Undanhållande av information                    – Splittring                 
– Påförande av skuld och skam                         
– Dubbel bestraffning                                             
– Våld eller hot om våld

Vi har erfarit att barn redan i 3-4 års ålder kan använda sig av härskartekniker. I väldigt unga år kan flickor och pojkar lära sig det maktspråk som behövs för att bygga hierarkier baserade på normer och värderingar. De har lärt sig att identifiera vad som är passande för en pojke respektive flicka och kan välja bort beteenden som av en social kontext definierats som oönskade. Det oönskade beteendet är sällan rent juridiskt olagligt men oönskat p g a normer och värderingar. Ett exempel är hur vi definierar manligt och kvinnligt. Det är okej att tjejer idag klär sig i byxor vilket de inte fick fram till 1734. Däremot är det svårare för en man att klä sig i kjol. Det beror på en västerländsk norm, en föreställning om att män inte bär kjol.

Härskartekniker används av s k gatekeepers som bevakar normer och värden. Gatekeepers är många gånger informella ledare som ofta inte har någon reell makt men som med en sanslös precision visar på vad som är rätt och fel i genusordningen. Vad som är av yttersta vikt att poängtera att det är du och jag, män och kvinnor som är gatekeepers i de sociala arenor där vi deltar. Vi är gränsvakter i genusordningen och dess normsystem.

Om dessutom en formell ledare, dvs. en chef eller en lärare deltar som gatekeeper blir systemet sanktionerat. Detta upplevs av de som blir utsatta som dubbelt förtryck. Däremot behöver chefen ta ett reellt ansvar det som vi kallar ett aktivt verksamhetsansvar. Men det medför en risk för motstånd från andra gatekeepers.

När ledaren tar ett aktivt verksamhetsansvar finns en risk för att ”osynliga kontrakt” bryts. Ett exempel på ett sådant kontrakt är följande resonemang ”Jag lämnar mina anställda i fred så lämnar dom mig i fred” och ”Om jag lämnar min chef ifred lämnar hon/han mig i fred.” Kontraktet blir synligt först då normer och förväntningar som finns i vardagen blir ruckade på. Obalansen i kontraktet upplevs som ansträngande och onödig.

Ett jämställdhetsarbete skapar merjobb till en början men avslutas med ett mervärde för de som arbetar i företaget i form av välmående och lika villkor. Arbetet kan även skapa ett mervärde i högre måluppfyllelse och högre ekonomisk avkastning. Det är viktigt att poängtera att jämställdhetsarbetet ska utveckla verksamheten inte inveckla densamma. Blindhet för normer och värden kan finnas invecklade i den egna organisationen.

De anställda som deltar i förändringsarbete av normer och värden ser inte alltid funktionen eller värdet för verksamheten. Det är av vikt att se till att de anställda förstår det kvalitativa tänkandet när jämställdhet kommer på tal. I allas profession bör delaktighet och ett likvärdigt bemötande vara centralt.

Vill ni veta mer om vårt synsätt och vårt sätt att arbeta eller läsa mer om gatekeepers och genusordning titta i SynKAAR Alltjämt.

torsdag 13 september 2012

Lika rättigheter i skolan - en handledning

Diskrimineringsombudsmannen har nu kommit ut med en ny handledningsbok i likabehandlingsarbetet för skolan. I den kan man läsa om vilka steg det övergripande planarbetet bör innehålla och vilka perspektiv man ska ha med sig i arbetet. Det grundläggande planarbetet bör innehålla utvärdering, främjande insatser, kartläggning, förebyggande åtgärder och rutiner för aktuta åtgärder.
I handledningen kan man också få konkreta exempel på hur man skall arbeta med främjande och förebyggande åtgärder. Hur kan man exempelvis arbeta främjande utifrån ålder? Ett förslag är att man kan skapa möjligheter för barnen att socialisera i olika gruppkonstellationer genom aktiviteter där barn och elever på skolan träffas från olika årskurser. Detta kan vara i en kör, olika läse-eller studiecirklar, teater-och sportgrupper m.m.

Jämställdhetsutvecklarna rekommenderar att alla skolor beställer Lika rättigheter i skolan - en handledning så att pedagoger har ett ex var.

tisdag 4 september 2012

När det gäller kränkningar och trakasserier i förskola/skola/på fritids

Ibland kan det som pedagog vara svårt att veta hur du skall göra i ett speciellt fall när det gäller kränkningar/trakasserier i förskolan/skolan/på fritids. Du kanske undrar, är detta en kränkning i lagens mening? Vem skall jag som pedagog informera och vad säger lagen? Ett tips är att gå in på Barn- och elevombudets (BEO) Frågor och svar eller maila din fråga till beo@skolinspektionen.se eller Diskrimineringsombudsmannen (DO) do@do.se.

Ofta får du svar ganska direkt.