Bokcirkel

Att använda en bokcirkel som utbildningsgrund för sitt utvecklingsarbete om jämställdhet är en bra idé. Bokcirkeln är i grunden ett arbetssätt att fördjupa de kunskaper och intryck du får i mötet med det skrivna ordet. Är bokcirkeln strukturerad och följer ett välkänt mönster kan ett fördjupat lärande ta plats.

Även om du eller dina kollegor har fördjupade kunskaper i genus och jämställdhet kan en bokcirkel vara till er fördel. Samtalen kring en bok skapar fördjupning i din egen uppfattning och en intersubjektivitet mellan diig och dina kollegor. Läsandet och samtalen utvecklar det gemensamma yrkesspråk.

Vår arbetsgrupp har nu startat en bokcirkel. Trots att vi arbetet länge tillsammans tror vi att vi kan komma vidare och utveckla vår förståelse och vårt språk. Vi beslöt oss i starten att läsandet och bokcirkeln behöver struktur för att bli den källa till kunskap som vi hoppas på. Vid studier på Karlstads universitet kom vi i kontakt med en form som vi nu provar. Den ställer till det för oss och gör att vi måste läsa aktivt och vaket för att passera vårt seminarie.

1.       Vad handlar boken om?

Beskriv bokens huvudbudskap. Var noga med att använda begrepp som författaren använder och sträva efter att vara författarens begreppsdefinition som möjligt. Begrepp är centrala för att utveckla språk och förståelse.

2.       Reflektion

Fanns något i boken som utmanade ditt tänkande? Vad? Hur? Fanns det något som bekräftade ditt tänkande, idéer eller värdebaser. Tror du att det kommer att påverka din vardagsverklighet på något sätt? Vad? Hur?  Att ta till sig en åsikt och lyssna till någon annan gör att du behöver ta ställning och positionera dig och/eller ompröva din uppfattning i en fråga.

3.       Metareflektion

…och varför reagerade du på det sättet? Granska kritiskt din egen förförståelse, ditt tankemönster, din ”bias” och försvarsmekanismer. 

4.       Återkoppling

Vilka tillämpningar/vilken relevans har innehållet på JämU:s vardagsverklighet? Även om det i litteraturen gäller det här för oss att uppfinna tillämpningar – att dra konsekvenser av det lästa. Det är viktigt att teorin kommer ut i praktik och att praktiken blir teoretisk i en allt högre utsträckning.

5.       Recension

Ditt omdöme av det lästa. Det vill säga hur du värderar det lästa i förhållande till ovanstående punkter, vilken är litteraturens kvalité?

 

 

Ta gärna dessa frågor med er in i ert arbetslag och påbörja eller vidare utveckla er kunskap och ert gemensamma språk.  

 

#MILF

Foto: Peter Knutsson

Eurovision har passerat och gott är väl det.

Men däremotblev det en liten snackis om Eric Saades "hashtag"-skämt. Onödigt och plumpt skämtade förskoleidolen om den oerhört kompetenta och för kvällen strålande Petra Mede. Petra hade genomfört en fantastisk bedrift då hon ensam lotsat europas TV
-tittare genom den evighetslånga sändningen. Oberoende om "skämtet" var stundens ingivelse eller välregisserat var det onödigt. Var det omöjligt att säga "#glorius" eller "#exeptionellt". Äras den som äras bör! Petra Mede #exeptionellt.

- Men spänn av! säger vän av genusordning. Det var ett skämt!

- Fel! sägen vän av oordning! Det var inte kul! Ett skämt ska vara kul för alla. Ett bra skämt kan alla skratta med i och tillsammans med. Varken jag eller Petra skrattade då Eric grävde sig ett hål.

Ute på skolor arbetar vi ofta med härskartekniker och i korridorer och i konflikthanteringssituationer hör vi ofta "Men det var ju ett skämt". Den andra personen står och gråter och skämtaren öser på för att skuldbelägga personen som blivit ledsen över skämtet.

Nu sänds samma strukturer i europeisk TV, prime time. Nej det känns inte bra och eurovision verkar har dessutom snubblat på sin tag "we are one".

Det hela var oklokt och föga roligt och dessutom grävde en ung artist ett lite djupare hål som knappast gynnade karriären.

Begreppsidrott!

En del idrottslärare som vi träffat genom åren har ägnat sig åt begreppsidrott. Vad är det, undrade vi? 

Begreppsidrott använder sig av värdeorden i läroplanernas kapitel 1 och 2. Med hjälp av ord som exempelvis jämställdhet, mångfald och demokrati/politik. Detta arbetssätt har en tydlig normkritisk nerv som sätter det kända och den normaliserade idrotten under lupp.

Jämställd lagidrott som fotboll, innebandy eller basket innebär att grundreglerna för idrotten behålls men läraren lägger vidare regler på aktiviteten. Laget består av lika många flickor som pojkar. Pojkar får endast passa flickor och flickor får endast passa pojkar. Udda mål får endast göras av flickor och jämna mål får endast göras av pojkar. Dessa regler ställer helt nya krav på observationsförmågan hos alla inblandade och börjar lite stappligt men efter lite träning så sitter det.

Idrott och mångfald, kan bearbetas på liknande vis genom att olika personer i respektive lag erhåller en svårighet. En arm knyts intill kroppen, en spelare får endast spela på halva plan, någon får en lapp för höger öga osv. Detta ökar förståelsen inför att vi alla är olika och har olika förutsättningar och att samarbete behövs för att vi/laget ska lyckas.

Dessutom ger mångfaldsbegreppet idrottslärarna utmaningen att mångfacettera idrottslektionerna så att flera olika aktiviteter kan få plats.

Vid skrivandet av detta inlägg kom en tanke som vi tycker är lite kittlande. Kan vi organisera lagidrott på skolan och ge lagen olika spelstilar. Ett lag är demokratiskt, ett är auktoritärt och ett är liberalt osv...

Hur som helst. Att lära in med kroppen och huvudet är spännande och förenklar inlärningsprocessen. När både kropp och själ förenas i lärandet finns det möjligheter till ett lustfyllt, utveklande och transformativt lärande!