Positiva effekter av jämställdhetsarbete

Smarta chefer använder jämställdhet för att nå tillväxt

Det finns organisationsvinster att hämta genom att avsätta resurser, för att kartlägga och analysera hur arbetet ser ut idag, se över vilka som utför tjänsten och vilka som får ta del av servicen. Och vilka som inte gör och får.

Kartläggningen kan bidra till att resurserna läggs på rätt saker och om man också lägger tid på att jämföra med hur andra gjort i branschen, så kan organisationen bli mer effektiv.

Jämställdhetsarbetet kan mycket väl göras ekonomiskt mätbart, exempelvis genom jämställdhetsintegrerad budget och genom att könsuppdela statistik för att se vilken service som når kvinnor och män. Därefter anpassa servicen efter verkliga behov och på så vis effektivisera verksamheten

För offentlig sektor handlar det om att uppfylla de politiska krav som finns på att ge likvärdig service till medborgarna. Det handlar också om att gå från vad vi tror och tycker, till att verkligen ta reda på hur det ser ut och sedan agera utifrån den kunskapen (citat från Magdalena Helander, ledarskapskonsult och kursansvarig på CoreCode International)
  

Jämställdhetsutvecklare gör här kopplingen till den verksamhet där vi befinner oss inom förskola, skola. Vid en kartläggning här skulle vi troligen få fram att mycket resurser i form av pengar och tid läggs på pojkarna. Men vi behöver göra denna kartläggning för att verkligen få fram detta, så det inte blir en massa antagande, eller att vi slår oss till ro med så har det sett ut i alla tider. När vi ser siffrorna kan det bli tydligt vem får vad och vem får stå tillbaka? Alltså en jämställdhetsintegrerad budget och en könsuppdelad statistik.

När kartläggningen är gjord gäller det att sätta sig ner och analysera det vi fått fram. Är det så att de flesta resurserna i form av pengar och tid läggs på pojkarna? Är det så att en utåtagerande pojke får ta del av dessa, medan de inte räcker till för en introvert flicka? Har vi en likvärdig skola?

Kan det göra skillnad om vi bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete redan i förskolan och hela vägen upp? Om vi börjar tidigt med ett aktivt jämställdhetsarbete skulle detta kunna förändras då?

Vi behöver se att det gör det, genom en jämställdhetsintegrerad budget och en könsuppdelad statistik. Målet måste vara en likvärdig förskola/ skola.

Onlineaktiviteter starkt genuskodade

Våra normativa och könsstereotypa föreställningar avspeglas i alla våra interaktioner såväl fysiskt som digital. Vi tar med oss våra intressen, aktiviteter och attityder ut på nätet, sociala och digitala medier. En nyutkommen rapport från Statens medieråd ”Duckface/Stoneface” summerar barn och ungas medieanvändning. Studien undersöker centrala onlineaktiviteter bland 10- respektive 13-åringar ur ett genusperspektiv. Skillnaderna mellan killars och tjejers medievanor är begränsade upp till tio års ålder, men ökar kraftigt under de tidiga tonåren. En av de tydligaste könsskillnader är att tjejer använder sociala medier mer medan fler pojkar spelar datorspel.  De spel som finns är också starkt genuskodade. Det blir påtagligt även online att de valda aktiviteterna är könsbundna och tämligen kopplat till det verkliga livet offline. Bland tjejer är de vanligt att följa bloggar och vloggar som handlar om smink och kläder.  De datorspel som tjejer ägnar sig åt är könsstereotypa  med fokus på  utseende, social status, bekräftelse och omhändertagande. De datorspel som killar spelar är krigsspel, fotbollsspel som övervägande går ut på att bemästra och ta strid. Spelandet och onlineaktiviteter blir alltså en förlängning av den sociala positionering som äger rum i skolan, på fritiden och den andra sociala fysiska arenor i vårt samhälle. Även hur tjejer och killar väljer att projektera sig själva på sociala och digitala medier är starkt genuskodat. Tjejernas bildporträtter kallas för i denna studie för ”Duckface” som då innebär att tjejerna tar selfies genom att pluta med munnen, att redigera och manipulera bilder samt att uppdatera sina profilbilder så ofta som möjligt. För killar är idealet ”Stoneface”att helst verka oberörd genom att ha en cool attityd och ta bilder där man är handlingskraftig.

Dessa föreställningar är tämligen att betrakta som normativa där manliga respektive kvinnliga könsroller återspeglas och styr oss. Detta påverkar identiteten, hur killar och tjejer ser på sig själva. Inte minst ställer de enorma krav på barn och unga att verka i en styrd värld som är starkt könsbunden och normativt begränsande.  

Länk till rapporten: ,   "Duckface/Stoneface – ungas onlineaktiviteter ur ettgenusperspektiv"

Vi har olika förutsättningar och förväntningar, ändock förvånas vi?

Här är Sveriges landslag när de spelar mot Irland under helt orimliga förutsättningar. Matchen spelades på en lerig plan som lutade åt lite olika håll. Ändå genomförde de matchen på bästa sätt och vann dessutom. Hade Sveriges herrlandslag gjort detta kan man fråga sig?
En kollega berättade om när hon nyss såg en träningsmatch för flickor i åldern 7-8 år som var lite annorlunda, än de tidigare tillfällena då hon sett sina pojkar träna fotboll. Vad var det då som var annorlunda, det hon tänkte på var att de hade en sådan glädje i sitt spel, att de passade till varandra, samt lyssnade på tränarna.
När vi har olika förväntningar på flickors och pojkars agerande redan i tidig ålder i fotbolls sammanhang så förstärks de traditionella könsroller. Ställ samma krav på pojkar och flickor.
För att inte bara följa det gamla genussystemet där män är överordnade kvinnor, behöver vi se över så att förutsättningarna är likvärdiga vad gäller planer, tider och material. Jobba för jämställdhet på alla plan och även på fotbollsplan.