Hur når vi likvärdighet i flickor och pojkars lärande och förbättrar studieresultaten?

Denna ingång hade Haverdalsbyskola då de ingick i skolverkets satsning Genus och ämnesdidaktik. Resultatet har verkligen entusiasmerat både Jämställdhetsutvecklarna och Haverdals pedagogiska praxis.

Allt de gjorde var att förändra planeringen av lektionssviter och teman. De utgick ifrån att alla elever, flickor som pojkar, är olika och finner drivkraft i olika lärmiljöer. Därmed kan elever hjälpa varandra i lärandet och dessutom ge pedagogerna en större möjlighet till att samla in ett vidare spektra av kunskaper i sitt arbete med formativ bedömning. 

Genom att använda sig av en ”tanketavla” planeras fyra olika lärmiljöer inom ett tema/ämne.

Praktiskt moment: Detta innebär att enskild elev eller en grupp elever ska praktisk genomföra ett moment för lärande eller redogöra för sina kunskaper. Praktiskt moment är att skapa, sammansätta eller konstruera. Detta moment kan göra att estetiska och praktiska ämnen kan integreras på ett tydligt sätt i de mer teoretiska och vice versa.

Fysiskt moment: Genom att använda sig av kroppen kan lärandet av begrepp och fenomen vidgas. Exempelvis kan friktion, ett begrepp, förtydligas genom att elever rent fysiskt släpar sig själva eller föremål på olika underlag. Värme, tröghet och kraft blir på riktigt. Detta kan innebära en möjlighet till att integrera ämnet Idrott och Hälsa i de mer teoretiska ämnena. Ett fysiskt moment kan även innebära att lärmiljön förändras från inne till ute. En fysisk förflyttning för att lära in ute kan bli en gemensam upplevelse som utgångspunkt för undervisning eller som fördjupning i ett specifikt fenomen.

Samspelsmoment: Innebär inte nödvändigtvis grupparbete. Samspel kan vara seminarier kring en läst text eller en gemensam upplevelse. Kan vi uppleva ett gemensamt fenomen på olika sätt och hur kan våra upplevelser ge ökad kunskap och ställa nya frågor. Samspelet blir en hjälp för pedagogen för att vidare utveckla undervisningen.

Teoretiskt moment: Sista momentet innehåller mycket av det som man av tradition härleder till skolan. Läsa, skriva, räkna, sammanfatta, redovisa, samla in och bearbeta information. Uppgiften kan exempelvis vara att sammanfatta en faktatext utifrån ett studiebesök och en bok, och därefter beskriva processen då klassen skapat något tillsammans. Här kan läraren finna spår av lärandet och förmågan att bearbeta information samt elevens delaktighet i samspelsmomentet eller något av de andra momenten.

Arbetet i sig gav oss nya kunskaper kring flickors och pojkars lärande och hur de samverkar för att lära sig och hur de använder sig av varandra för att inhämta kunskaper. Dessutom fick lärarna sig en inblick i vad som pojkar och flickor svarar mest på i de olika lärmiljöerna. De olika momenten gav även eleverna en inblick i sitt eget sätt att lära så att de i framtiden kan välja vilka strategier som de ska välja inför olika ställda problem.

Innan ni ger er i kast med att prova tanketavlan läs gärna följande böcker.

Knud Illeris – Lärande, Studentlitteratur

Ference Marthon, Booth – Om lärande.

Skolverket - Kunskapsbedömning i skolan, stödmaterial