Det är viktigt med manliga förebilder

Det är ett påstående som vi fått till oss många gånger under åren. Framförallt från förskolepersonal. Det är även ett påstående som vi bemött på samma sätt sedan vi började vårt arbete i Halmstad Kommun.

Påståendet är så vanligt och slängs ut med sådan självklarhet att det många gånger ses som en sanning. Hur som helst är det främst kvinnor som arbetar i förskolan och skolan idag. Tidigare var läroverken en maskulin miljö med en maskulin hierarki och med en maskulin agenda. Ibland framträder också en oro för denna utveckling av lärarkåren. Man kallar det en ”feminisering av skolan”.  Femininiseringen har också lyfts fram som en orsak till att pojkarnas resultat är sämre jämfört med flickornas. Denna diskurs innefattar problem som i klartext säger att det är en brist på manliga lärare som är bra och dugliga lärare och brister hos de kvinnliga lärare som nu finns i majoritet i skolan.

Istället bör diskussionen vara inriktad på hur lärande går till och vilka strategier som används för att uppnå en jämställd lärmiljö. Denna diskussion förs av professionella lärare som ser att lärarens uppgift är att ge omsorg, vara hängiven eller kunnig i sitt ämne och som samtidigt strävar efter att skapa professionella relationer med sina elever.

 

Svaret på frågan är: det är viktigt med en förebild. Oberoende av vilket kön förebilden har.

Bokrecension

Nyligen anordnade Jämställdhetsutvecklarna i Halmstad en utbildning tillsammans med RFSL gällande regnbågsfamiljer och hur man kan integrera ett normkritiskt tänkande kring kärnfamiljen, i förskoleverksamheten. De deltagande förskolorna fick med sig materialet "Så kan det vara" för att kunna diskutera och tänka vidare. Boxen innehåller material att använda tillsammans med barnen. Bland annat så innehåller den "Junior börjar förskolan" - en inspelad saga som handlar om krokodilen Junior och hans föräldrar, girafferna Jösta och Johan. Sagan är kort (ca 2 min) och går bra att använda med mindre barn, till skillnad från boken som är lite längre och kanske mer anpassad för förskoleklassen.

En annan bok som är bra och som sporrar och inspirerar till ett normkritiskt tänkande kring kärnfamiljen, och som främjar en miljö som inkluderar flera familjekonstellationer, är Familjeboken. I den boken, som är för åldrarna 3-8, kan vi läsa om hur ett barn blir till, att det kan bli till genom sex men även genom insemination, konstgjord befruktning och adoption....och att barn kan ha heterosexuella, homosexuella och ensamstående föräldrar eller flera stycken! I familjen kan det även ingå djur så som hundar, katter, råttor, hästar m.m..

Boken har ett mångfaldsperspektiv vad gäller etnicitet, religion, sexuell läggning och funktionsvariationer. Framför allt bildmässigt! Den är också rolig. Bland annat får man läsa om hur konstgjord befruktning går till genom att man blandar ägg och spermier och att "Munskydd är bra så att man inte råkar nysa rätt ner i blandningen".

Hur når vi likvärdighet i flickor och pojkars lärande och förbättrar studieresultaten?

Denna ingång hade Haverdalsbyskola då de ingick i skolverkets satsning Genus och ämnesdidaktik. Resultatet har verkligen entusiasmerat både Jämställdhetsutvecklarna och Haverdals pedagogiska praxis.

Allt de gjorde var att förändra planeringen av lektionssviter och teman. De utgick ifrån att alla elever, flickor som pojkar, är olika och finner drivkraft i olika lärmiljöer. Därmed kan elever hjälpa varandra i lärandet och dessutom ge pedagogerna en större möjlighet till att samla in ett vidare spektra av kunskaper i sitt arbete med formativ bedömning. 

Genom att använda sig av en ”tanketavla” planeras fyra olika lärmiljöer inom ett tema/ämne.

Praktiskt moment: Detta innebär att enskild elev eller en grupp elever ska praktisk genomföra ett moment för lärande eller redogöra för sina kunskaper. Praktiskt moment är att skapa, sammansätta eller konstruera. Detta moment kan göra att estetiska och praktiska ämnen kan integreras på ett tydligt sätt i de mer teoretiska och vice versa.

Fysiskt moment: Genom att använda sig av kroppen kan lärandet av begrepp och fenomen vidgas. Exempelvis kan friktion, ett begrepp, förtydligas genom att elever rent fysiskt släpar sig själva eller föremål på olika underlag. Värme, tröghet och kraft blir på riktigt. Detta kan innebära en möjlighet till att integrera ämnet Idrott och Hälsa i de mer teoretiska ämnena. Ett fysiskt moment kan även innebära att lärmiljön förändras från inne till ute. En fysisk förflyttning för att lära in ute kan bli en gemensam upplevelse som utgångspunkt för undervisning eller som fördjupning i ett specifikt fenomen.

Samspelsmoment: Innebär inte nödvändigtvis grupparbete. Samspel kan vara seminarier kring en läst text eller en gemensam upplevelse. Kan vi uppleva ett gemensamt fenomen på olika sätt och hur kan våra upplevelser ge ökad kunskap och ställa nya frågor. Samspelet blir en hjälp för pedagogen för att vidare utveckla undervisningen.

Teoretiskt moment: Sista momentet innehåller mycket av det som man av tradition härleder till skolan. Läsa, skriva, räkna, sammanfatta, redovisa, samla in och bearbeta information. Uppgiften kan exempelvis vara att sammanfatta en faktatext utifrån ett studiebesök och en bok, och därefter beskriva processen då klassen skapat något tillsammans. Här kan läraren finna spår av lärandet och förmågan att bearbeta information samt elevens delaktighet i samspelsmomentet eller något av de andra momenten.

Arbetet i sig gav oss nya kunskaper kring flickors och pojkars lärande och hur de samverkar för att lära sig och hur de använder sig av varandra för att inhämta kunskaper. Dessutom fick lärarna sig en inblick i vad som pojkar och flickor svarar mest på i de olika lärmiljöerna. De olika momenten gav även eleverna en inblick i sitt eget sätt att lära så att de i framtiden kan välja vilka strategier som de ska välja inför olika ställda problem.

Innan ni ger er i kast med att prova tanketavlan läs gärna följande böcker.

Knud Illeris – Lärande, Studentlitteratur

Ference Marthon, Booth – Om lärande.

Skolverket - Kunskapsbedömning i skolan, stödmaterial

Unga, sex och Internet har blivit mer och mer angelägna ämnen att lyfta fram i samtal och diskussioner med unga.
Vi vet att ungdomar idag har ett behov av att utforska sin identitet, sexualitet och skapa relationer. Internet har blivit en frizon för just detta. Vuxnas råd om Internetsäkerhet går ofta stick i stäv med hur unga använder Internet och vilka säkerhetsstrategier som de själva utvecklat. Vi vuxna talar ofta om Internets baksidor, risker och utsatthet och väldigt lite om hur ungdomar faktiskt använder Internet. Alldeles för mycket fokus på risker medför att vi skuldbelägger istället för att vända på perspektivet. Särskilt viktigt är att ta med sig är att en stor andel ungdomar inte har en negativ upplevelse om sitt nätanvändande."Ses Offline" (Ungdomsstyrelsen)

Självfallet är vi väl medvetna om att ungdomar dagligen blir utsatta för olika former av trakasserier och kränkningar på nätet. Många gånger har detta kopplingar med olika maktstrukturer i samhället, bristande självkänsla men även svårigheter att sätta gränser. Hur kan vi då förhindra sexuell utsatthet, och kränkningar bland unga på Internet?

Ett sätt är att utveckla ett systematisk tillvägagångssätt just på din skola, förslagsvis inom ramen för det främjande och förebyggande arbetet som presenteras i plan mot diskriminering och kränkande behandling. Viktigt att tänka på när man tar fram planarbetet och kartlägger är att ta med frågor som rör kränkningar på nätet och hur ungdomar upplever detta. Inom skolan råder Nolltolerans mot kränkningar oavsett om det sker på skolgården, nätet eller på lektionen. I Skollagen 6:e kapitlet (Trygghet och Studiero) görs ingen skillnad på var kränkningar sker.  Har kränkningar kopplingar till skolan och påverkar elevens skolgång så har skolan utredningsskyldighet.

Ett annat sätt är att arbeta främjande med värdegrundsfrågor kopplat till nätanvändning. Likväl som vi talar om hur vi behandlar varandra och pratar med varandra på skolgården, så kan man diskutera hur man pratar och förhåller sig till varandra på nätet. I det kontinuerliga arbetet handlar det om att öppna upp för samtal kring identitet, sexualitet, exponering och gränssättning.
Vi vill därför uppmärksamma er på ett material ”Ses Offline” från Ungdomsstyrelsen.  Metodmaterialet ger oss en vägledning i hur man kan lyfta fokus från risker och istället diskutera och reflektera kring attityder, konsekvenser, rättigheter och lösningar med våra unga kring Internetanvändning.  Målgruppen är högstadie- och gymnasielever.  Materialet är indelat i tre lektioner som på olika sätt berör sexuell utsatthet och exponering på nätet. Till dessa tre lektioner finns filmer som är tänkta som inledningsfilmer. I materialets varje del finns en del användbara värderingsövningar samt cases som ger kunskap om vilka handlingar som är olagliga. Syftet är givetvis att höja kunskapsnivån och medvetenhet hos unga när det gäller nätanvändning genom att ge utrymme för lärande och reflektion kring egna och andras åsikter och värderingar.

Materialet ”Ses Offline ” kan laddas ner från Ungdomsstyrelsens webbplats "Ses Offline".

För stöd med det systematiska arbetet i plan mot diskriminering och kränkande behandling samt råd kring material tveka inte och kontakta oss Jämställdhetsutvecklare på Kärnhuset Halmstad.

Världens viktigaste bok

Nu är den tydligen här! Världens viktigaste bok. Och till stor del får vi Jämställdhetsutvecklare nog hålla med. Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) har nyligen kommit ut med en bok om sex och samlevnad för barn i åldrarna 10-13 år. Den verkar fylla ett hål i just den åldersgruppen. I alla fall vad gäller koll på kroppen och puberteten, jämställdhet, sex, vänskap och kärlek, olika familjebildningar och relationer, självkänsla och självförtroende, sexuell läggning, hur flickor och pojkar formas in i olika könsroller i samhället m.m.. Boken ställer sig kritiskt till mediers och reklamens påverkan på vår självbild och hur de kan spä på en destruktiv utseendefixering. Den belyser också barns rättigheter.

I boken uppmuntras barn att lyssna till sitt inre, och ”vara den de är”. Mångfald ses som något positivt och självklart, att vi ser olika ut och ska få vara ”oss själva”, oavsett kroppsform, nyans på hudfärg, hur håriga vi är eller vilket kön vi har. Ett önskemål skulle kunna vara ett mer omfattande normkritiskt förhållningssätt genom att ytterligare belysa funktionshinder/funktionsnedsättning eller snarare möjligheterna för funktionsvariationer i relation till sex och samlevnad.

RFSU har sett till att göra boken så billig som möjligt (ca 115 kr på en av bokförsäljningssajterna) för att många skall kunna köpa den. Förutom att boken kan vara ett roligt och informativt inslag i väntrummet hos kurator och sjuksköterskan samt i skolbiblioteket, så kan den vara bra att som förälder ha som utgångspunkt för samtal med sitt barn.

Som pedagog kan man dels inspireras av boken och samtidigt kan man undervisa och diskutera exempelvis värderingar kring relationer genom att lyfta fram utdrag ur boken. Är ni intresserade av att titta i materialet så ring oss, vi har ett ex att bläddra i.

Metodmaterialet O/lika

Metodmaterialet O/lika togs fram i samband med Alla olika alla lika- kampanjen och vänder sig till dig som är ungdomsledare, lärare, fritidsledare, idrottslärare eller dig som på något sätt arbetar med och för ungdomar från 13 år och uppåt.

Mångfalds-termometern

Är exempel på en övning i materialet som synliggör jämlikheten och mångfalden i den egna klassen/organisationen. En enkel övning som går ut på att deltagarna ska ta ställning till olika påstående genom att ställa sig på den grad på termometern som stämmer med överens med vad de tycker/tänker. För att vidare uppmuntra till diskussion kring påståendet och ställningstaganden så ställ gärna följdfrågor.

 

Jämställdhetsutvecklare har tidigare tipsat om O/lika som innehåller användbara interaktiva metoder och verktyg kring värdegrundsfrågor och visat på hur man kan koppla dem till LGR 11. O/lika hjälper oss att öppna upp för diskussion kring hur normer formar och påverkar oss. Utifrån ett normkritiskt perspektiv ger metodmaterialet konkreta övningar i hur man kan motverka diskriminering utifrån kön, könsidentitet och uttryck, funktionshinder, etnicitet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.

 

Boken är uppdelad efter teman kring: grupper, normer, fördomar, diskriminering och makt. Till dem finns en rad intressanta frågeställningar och övningar som man kan använda sig av i olika diskussionsforum med ungdomar.

• Hur normer formar och påverkar oss?
• Vilka gynnas och missgynnas av normer?
• Vilka grupper utsätts för fördomar?
• Vilka maktförhållanden finns i vårt samhälle?

Härskartekniker

– så synliggörs maktordning och ojämställdhet

 

För att synliggöra maktordning sammanför vi genusordning med härskartekniker. Professor Berit Ås identifierade härskartekniker och i och med det gav hon oss en nyckel till att förstå vad som sker när vi inte blir lyssnade på, när vi förminskas eller ignoreras. Därmed fick vi kunskap och ett språk att använda då härskartekniker används och olustkänslorna kommer. I identifikationen av en olustkänsla är språket en nödvändighet och därmed blir jämställdhet en kunskapsfråga.

 

De härskartekniker som vi utgår från är:

– Osynliggörande                                            – Förlöjligande

– Undanhållande av information                    – Splittring                 

– Påförande av skuld och skam                         

– Dubbel bestraffning                                             

– Våld eller hot om våld

Vi har erfarit att barn redan i 3-4 års ålder kan använda sig av härskartekniker. I väldigt unga år kan flickor och pojkar lära sig det maktspråk som behövs för att bygga hierarkier baserade på normer och värderingar. De har lärt sig att identifiera vad som är passande för en pojke respektive flicka och kan välja bort beteenden som av en social kontext definierats som oönskade. Det oönskade beteendet är sällan rent juridiskt olagligt men oönskat p g a normer och värderingar. Ett exempel är hur vi definierar manligt och kvinnligt. Det är okej att tjejer idag klär sig i byxor vilket de inte fick fram till 1734. Däremot är det svårare för en man att klä sig i kjol. Det beror på en västerländsk norm, en föreställning om att män inte bär kjol.

Härskartekniker används av s k gatekeepers som bevakar normer och värden. Gatekeepers är många gånger informella ledare som ofta inte har någon reell makt men som med en sanslös precision visar på vad som är rätt och fel i genusordningen. Vad som är av yttersta vikt att poängtera att det är du och jag, män och kvinnor som är gatekeepers i de sociala arenor där vi deltar. Vi är gränsvakter i genusordningen och dess normsystem.

Om dessutom en formell ledare, dvs. en chef eller en lärare deltar som gatekeeper blir systemet sanktionerat. Detta upplevs av de som blir utsatta som dubbelt förtryck. Däremot behöver chefen ta ett reellt ansvar det som vi kallar ett aktivt verksamhetsansvar. Men det medför en risk för motstånd från andra gatekeepers.

När ledaren tar ett aktivt verksamhetsansvar finns en risk för att ”osynliga kontrakt” bryts. Ett exempel på ett sådant kontrakt är följande resonemang ”Jag lämnar mina anställda i fred så lämnar dom mig i fred” och ”Om jag lämnar min chef ifred lämnar hon/han mig i fred.” Kontraktet blir synligt först då normer och förväntningar som finns i vardagen blir ruckade på. Obalansen i kontraktet upplevs som ansträngande och onödig.

Ett jämställdhetsarbete skapar merjobb till en början men avslutas med ett mervärde för de som arbetar i företaget i form av välmående och lika villkor. Arbetet kan även skapa ett mervärde i högre måluppfyllelse och högre ekonomisk avkastning. Det är viktigt att poängtera att jämställdhetsarbetet ska utveckla verksamheten inte inveckla densamma. Blindhet för normer och värden kan finnas invecklade i den egna organisationen.

De anställda som deltar i förändringsarbete av normer och värden ser inte alltid funktionen eller värdet för verksamheten. Det är av vikt att se till att de anställda förstår det kvalitativa tänkandet när jämställdhet kommer på tal. I allas profession bör delaktighet och ett likvärdigt bemötande vara centralt.

Vill ni veta mer om vårt synsätt och vårt sätt att arbeta eller läsa mer om gatekeepers och genusordning titta i SynKAAR Alltjämt.

Lika rättigheter i skolan - en handledning

Diskrimineringsombudsmannen har nu kommit ut med en ny handledningsbok i likabehandlingsarbetet för skolan. I den kan man läsa om vilka steg det övergripande planarbetet bör innehålla och vilka perspektiv man ska ha med sig i arbetet. Det grundläggande planarbetet bör innehålla utvärdering, främjande insatser, kartläggning, förebyggande åtgärder och rutiner för aktuta åtgärder.

I handledningen kan man också få konkreta exempel på hur man skall arbeta med främjande och förebyggande åtgärder. Hur kan man exempelvis arbeta främjande utifrån ålder? Ett förslag är att man kan skapa möjligheter för barnen att socialisera i olika gruppkonstellationer genom aktiviteter där barn och elever på skolan träffas från olika årskurser. Detta kan vara i en kör, olika läse-eller studiecirklar, teater-och sportgrupper m.m.

Jämställdhetsutvecklarna rekommenderar att alla skolor beställer Lika rättigheter i skolan - en handledning så att pedagoger har ett ex var.

När det gäller kränkningar och trakasserier i förskola/skola/på fritids

Ibland kan det som pedagog vara svårt att veta hur du skall göra i ett speciellt fall när det gäller kränkningar/trakasserier i förskolan/skolan/på fritids. Du kanske undrar, är detta en kränkning i lagens mening? Vem skall jag som pedagog informera och vad säger lagen? Ett tips är att gå in på Barn- och elevombudets (BEO) Frågor och svar eller maila din fråga till beo@skolinspektionen.se eller Diskrimineringsombudsmannen (DO) do@do.se.

Ofta får du svar ganska direkt.

Tankar kring högpresterande flickor/ kvinnor, som mår dåligt

Nu är det skolstart och under hösten kommer vi att kunna läsa artiklar i tidningen om flickor och kvinnor som är högpresterande och mår dåligt. Kan vi som pedagoger göra någonting åt detta? Ja jag tror det. Ett sätt att angripa ojämställdhet, är att tidigt få syn på att det faktiskt ställs olika krav på att ta ansvar när det gäller pojkar och flickor.

I min profession som jämställdhetsutvecklare, använder jag ofta filmen som redskap, för att få pedagogerna att få syn på om de ställer olika krav på flickor och pojkar.

Vid den gemensamma analysen som går till på så sätt att filmmaterialet granskas ur genussynpunkt, ställs frågan: gör jag som pedagog någon skillnad i mitt bemötande av flickor/pojkar? Det vi sett är att pedagogen vanligtvis ställer större krav på flickor än pojkar när det gäller att ta ansvar och detta redan i tvåårsåldern.

Om jag som pedagog blir medveten om detta så sker det en förändring. Då tänker jag en extra gång, varför ställer jag dessa krav på henne men inte på honom? Detta kan vara ett sätt att arbeta medvetet för jämställdhet.

Pojkar som tidigt fått ta ansvar växer upp till ansvarstagande män.  Flickorna som tidigt lärt sig att de inte behöver ta så stort ansvar, kan ta med sig denna lärdom och inte tro att de behöver vara så duktiga i alla situationer och ta så stort ansvar för allt och alla. I förlängningen ser jag att både flickor/kvinnor och pojkar/ män som vinnare.

Christian Eidervald disputerade 2009 med avhandlingen ” Det finns inga tjejbestämmare- att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek”. Nu undervisar han på Högskolan i Jönköping och ingår även i Genuspedagogiska forskningsgruppen vid Stockholms universitet. Hans bok” Anna bråkar” bygger på hans erfarenheter som förskollärare och studier han gjort tillsammans med andra forskare. En iakttagelse han gjorde var att pojkar fick betydligt mer hjälp än flickor av förskollärarna.

Citat från boken:
”Det var en grupp på tre-fem pojkar på varje avdelning som fick största delen av hjälpen och övriga barn både flickor och pojkar, fick oftast anpassa sig till dessa pojkar.”, sida 151.  ”Pojkar förväntas inte kunna vänta på sin tur, vilket däremot flickor förväntas kunna eftersom de antas ha tålamod. Det blir med andra ord förskollärarens föreställning om att pojkar inte kan vänta på sin tur som gör att pojkarna blir snabbare uppmärksammade. Förskolläraren anstränger sig dessutom för att bevara dessa diskursiva antagande och förklarar det som inte passar in som undantag. Pojkar tränar i denna läsning på att hävda sin vilja, eftersom det är sättet de blir uppmärksammade på, oavsett om de kräver det eller inte. På samma sätt tränar flickorna på att visa tålamod, eftersom de inte får samma uppmärksamhet, oavsett om de sitter och väntar eller om de försöker säga något”, sida 141.

Dessa citat stämmer med mina iakttagelser. Den dagen som det ställs liknande krav på små pojkar som på små flickor när det gäller att ta ansvar så har vi kommit en bra bit på vägen.

Kontakta oss om ni vill kartlägga genom filmning i höst!

Hen, Hon och Han

Os i London har inte gått någon obemärkt förbi förmodar vi. Det bästa med OS är de stora triumferna och besvikelserna. Vart fjärde år uppmärksammas många gånger sporter som finns i periferin av fotboll och hockey. Varje OS-dag pryds till sist i TV med Jonas Karlssons fantastiska krönikor. Det är just dessa som vi vill uppmärksamma er på.

Karlsson klarade av att använda det könsneutrala pronomenet ”Hen” utan att hela Sveriges blogg- och mediesfär eller kvällstidiningarnas kommentatorsfält gick ”bananas”. Snyggt och stilfullt placerad Karlsson in hen i sin krönika om cirkusen om brottningens regelverk. ”det måste vara tydligt varför hen förlorar.” basunerar Karlsson ut och den svenska tv-publiken nickar instämmande. Jämställdhetsutvecklarna vill bara kort konstatera att hen är väldigt användbart och att Karlsson gör det snyggt.

Sveriges snabbaste banlöpare

Vidare tar Karlsson död på myten om att män är snabbare än kvinnor. Eller snarare är det triathleten Lisa Nordén som gör det. Men Karlsson lyfter ut löpmomentet i triathlontävlingen för damer och konstaterar krasst att Lisa sprang sin mil, efter att simmat 1500 meter och cyklat 4 mil, på 33:42. Alltså snabbare än någon annan svensk banlöpare gjort i år. Vi kan bara säga: Hatt av och önska Lisa Nordén vidare framgångar och att Karlsson fortsätter att göra genusmedvetna krönikor och hjälpa till med det svenska språkets utveckling.

”Böcker är sprängstoff när det gäller att forma barnens bild av verkligheten”

så uttrycker sig Lena Roosberg som är avdelningschef för Barn och Familj på Stadsbiblioteket i Halmstad.

Hanna och Lena

Jämställdhetsutvecklarna bestämde sig häromveckan för att prata med henne och Hanna Sandblom som är barn-och ungdomsbibliotekarie på Söndrums bibliotek. Anledningen till samtalet var att få tips på barnböcker som har genusperspektiv och för att höra hur de jobbar med genus- och jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet.

Ett exempel på hur Hanna har arbetat med genus är när hon, tillsammans med en kollega, för några år sedan bjöd in pedagoger till ett par föreläsningar. Då pratade de om hur man kan använda barnböcker för att diskutera och problematisera genus och kön tillsammans med barn. Då använde de sig bland annat av böckerna om Malla och Benny, som är två grisar som beskrivs på olika sätt, i linje med traditionella könsmönster. Grisböckerna lyftes fram för att visa på att man kan använda dem för att problematisera bilden av flickor och pojkar. Tillsammans med barnen kan man problematisera deras syn genom att ställa öppna frågor som ger barnen möjlighet att fundera på kvinnliga och manliga egenskaper. Exempelvis: Är Benny en flicka? Hade Benny kunnat vara en flicka? Varför/varför inte? I vilka situationer är Malla modig tror ni? Och hur är Benny när han visar omtanke?

Lena berättar om ett tillfälle på sin tidigare arbetsplats då boken Snurran och fjärrkontrollen lästes och diskuterades i en barngrupp med sexåringar. Boken handlar om en busig katt som heter Snurran och när de hade läst färdigt boken så frågades barnen om huruvida de trodde Snurran var en hankatt eller honkatt. De flesta barnen trodde/tyckte att Snurran var en hankatt. Men Snurran var ju en hona. Då blev det intressant att ställa frågor om varför barnen tycker som de gör. Var det så att kattens egenskaper gjorde att katten kopplades till ett manligt kön?

Böcker är en viktig del i att bryta med traditionella könsmönster genom att problematisera förväntningar som finns på barnen om deras framtid. När jämställdhetsutvecklarna träffade studie- och yrkesvägledarna för ett tag sedan pratade vi om svårigheten för pojkar att anta traditionella kvinnliga yrken och hur viktigt det är med förebilder och erfarenheter av olika arbetsuppgifter för att skapa intresse. När det gäller barnböckerna efterfrågar Lena en omfångsrikare beskrivning av pojkar, av typen som bryter mot traditionella könsroller. Det finns en brist på böcker som beskriver mångfalden hos pojkar och som kan fungera som förebilder säger hon. I den kategorin böckerna, som kan tyckas ”skriva en lite på näsan” finns Kalle som vill bli Lucia/ha klänning och bland annat Kenta och Barbisarna. I de böckerna finns beskrivningar av pojkar som vill leka i ”tjejroller” eller vill ha ”tjejleksaker”.

Samtidigt så kan man se de här böckerna som en möjlighet till ett radikalt och annorlunda perspektiv, som ruskar om vår föreställningsvärld.

Böcker som bryter normen för flickor och som är populära hos föräldrar och pedagoger är bland annat Pia Lindenbaums böcker om Gittan och Per Gustavssons böcker om prinsessor.

I samtalet om böckerna diskuterade vi för- och nackdelar med att flickor framställs med egenskaper som kan anses vara ”traditionellt manliga”. Blir det ett uppvärderande av manliga egenskaper samtidigt som kvinnliga egenskaper nedvärderas? Ska flickor anamma endast det ”traditionellt manliga” beteendet, så som tuffhet och mod, och ska det lyftas fram som ”manligt beteende” överhuvudtaget? De här böckerna kanske behövs för att visa ett tydligt rollalternativ till flickor idag, även om de kan upplevas överdrivna i sin ”tuffhet”. Fortfarande har många av de nya barnböcker som ges ut idag könsstereotypiska beskrivningar av pojkar och flickor.

Ibland får Hanna förfrågningar från allmänheten om vilka böcker som har normkritiska inslag och kan då tipsa om sådana. När man pratar om kön och könsroller finns det även en risk att man fixerar och reproducerar bilden av flickor och pojkar som essentiellt olika. Det är viktigt att ha det konstruktivistiska perspektivet med sig, att vi formas av vår omgivning och att vi därför blir olika och behandlas olika beroende av vårt kön, även när vi talar med barn. Därför är det viktigt att själv fundera över hur vi själva hela tiden skapar o/likheter.

När det gäller just normkritiska böcker så kanske de uppfyller ett syfte i sig, bara genom att finnas och genom att då öka mångfalden och att visa på alternativ. Bland de bra böcker som finns, rekommenderar Lena författaren Amanda Eriksson som skriver om de gamla folksagorna om Snövit, Askungen och Törnrosa men som på olika sätt vänder och vrider på könsrollerna. I en av böckerna är det prinsessan som friar till prinsen istället för tvärtom. 

På vår fråga om de tycker att det saknas fler typer av böcker i dagens utbud, så nämns böcker om regnsbågsfamiljer. Hanna hade velat se ett större utbud av skildringar just regnbågs- eller stjärnfamiljer.  Hur man som pedagog och barnskötare kan arbeta med regnbågsperspektivet i förskolan kan man lära sig på ett seminarium som Jämställdhetsutvecklarna anordnar nu i höst tillsammans med RFSL. Tips på denna typ av böcker hittas här.

Sammanfattningsvis kan det sägas att finns behov av en större mångfald i böcker. Böcker som beskriver olika typer av flickor och pojkar och som i slutändan ger barnen chansen att se olika möjligheter att vara på. Samtidigt kan vi också konstatsera att det går mycket väl att använda de böcker som redan finns idag för att belysa olika sätt att vara och att lära barnen vara kritiskt tänkande personer som kan analysera utifrån olika perspektiv. Enligt LGR 11 ska skolan vara medveten om vilka olika krav som ställs på flickor och pojkar och hur deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt formas. Skolan har en skyldighet att motverka traditionella könsroller (s. 8). I Lpfö 1998/10 står det att flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (s. 5).   

Hanna och Lena rekommenderar slutligen boken ”Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två” om man som vuxen vill lära sig mer om genus och hur barn och vuxna formas utifrån förväntningar på sig utifrån sitt kön.  

Se även vårt blogginlägg nedan om genusanalys av läromedel.

Vems berättelse?

Med anledning av vårt tidigare inlägg om läromedelsanalyser ur ett jämställdhetspersepektiv, vill vi tipsa om en bra mall för granskning av läromedel från jämställdskola.se. Mallen innehåller bra frågor som man kan ställa för att analysera läromedel ur ett genus- och intersektionellt perspektiv. Den kopplar även till läroplanen för skolan, så att flickor och pojkar kan ges möjlighet att studera vad den säger om jämställdhet och mångfald m.m..

Frågor som ställs i mallen är bland annat; hur beskrivs pojkar och flickors delaktighet och bidrag till det som texten handlar om? Vem är objekt och subjekt? Hur beskrivs invandrare och religioner? Uppfyller materialet de krav på jämställdhet och likabehandling som finns i grundskolans läroplan?

För att relatera till läroplanen kan nämnas att det på sida tio i LGR11 står att:
"Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktigt kunskap idag och i framtiden och hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanserad och blir till en helhet".

Att göra en lärmodelsanalys ur ett genusperspektiv är ett ypperligt tillfälle för att diskutera kunskap och hur kunskaper formas. Vems berättelse är det vi läser om? Och hur skapar den berättelsen vår bild av verkligheten?

Äntligen tillbaka från semestern!

Jämställdhetsutvecklarna hoppas att ni har haft en skön sommar med tid för avslappning, reflektion och nya idéer som spirar.

Vi är taggade inför hösten då likabehandlingsarbetet drar igång på skolorna och förskolorna i Halmstad. Förutom ordinarie utbildning och handledning arrangerar vi i september en utbildning för ett antal förskolor, tillsammans med RFSL. Utbildningen/seminariet kommer bland annat att behandla hur normer skapas och återskapas och olika metoder för att arbeta med allas lika värde, med fokus på kön, könsuttryck, könsidentitet, sexuell läggning och homofobi. Utbildningen är en del av RFSL:s projekt om Barn i regnbågsfamiljer och innehåller konkreta metoder och deltagarna kommer att få med sig metodmaterial.

Vi kommer även att vara en del av kommunens sammanställning och analys av Ungdomsstyrelsens enkätundersökning av den lokala ungdomspolitiken (LUPP). Enkäten fylls i av alla elever i åttan och tvåan på gymnasiet under hösten och kommer att delas upp och analyseras utifrån bland annat kön. Den kommer att visa på siffror om flickornas och pojkarnas livssituation vad gäller inflytande, demokrati, arbete, hälsa, fritidsutbud, situationen i skolan och vilka framtidsplaner man har. Sammanställningen är förhoppningsvis ett bra underlag för diskussion och leder till bättre beslutsfattande.

Förresten! Har ni hunnit se några filmer eller läst böcker som har fått er att reflektera över likabehandling och jämställdhet? Och hur det har gått för er med regeringens tredje jämställdhetsmål under sommaren? Skriv gärna en kommentar!

Nu tar vi semester!

www.flickr.com/photos/widerbergs

Kul att du hittat hit. Just nu kommer inte bloggen att uppdateras på några veckor då vi tar semester men vi är tillbaks lagom tills skolorna börjar.

Till hösten ser vi fram emot:

Augusti då skolverket startar upp projektet: Handledning för jämställdhet och kunskap.

Den 19 september då skolverket håller sitt avslutningsseminarium om Genus och Ämnedidaktik i Stockholm. Här kommer Jämställdhetsutvecklarna att vara med då vi arbetat tillsammans med två skolor i regionen.

Den nya och uppdaterade/reviderade metodboken SynKAAR Alltjämt lanseras på vår hemsida.

När semestern infinner sig  så kan ni ta tag i jämställdheten på ett lättsamt sätt. Här kommer några förslag på jämställdhetsarbete du kan göra under semestern:

Läs en bok till exempel

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra av Lotta Snickare och Lisa Marklund 

Bitterfittan av Maria Sveland

Med uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Enk

Rosa av Fanny Ambjörnsson

Eller se en film!

Mitt liv i rosa regi Alain Berliner

Ronja Rövardotter regi Tage Danielsson

Dumma mig regi Pierre Coffin, Chris Renaud

Billy Elliot regi Stephen Daldry

Eller…

Sitt på stan eller stranden eller var du nu befinner dig och iakttag ritualer/genusmönster som kvinnor och män tar sig för då de firar semester. Reflektera om dina iakttagelser och skriv en bok om det.

Arbeta på jämställdheten i ditt hem enligt regeringens tredje jämställdhets delmål. 

Ha en riktigt skön och jämställd sommar! 

Vänliga hälsningar

Jämställdhetsutvecklarna