Härskartekniker

– så synliggörs maktordning och ojämställdhet

 

För att synliggöra maktordning sammanför vi genusordning med härskartekniker. Professor Berit Ås identifierade härskartekniker och i och med det gav hon oss en nyckel till att förstå vad som sker när vi inte blir lyssnade på, när vi förminskas eller ignoreras. Därmed fick vi kunskap och ett språk att använda då härskartekniker används och olustkänslorna kommer. I identifikationen av en olustkänsla är språket en nödvändighet och därmed blir jämställdhet en kunskapsfråga.

 

De härskartekniker som vi utgår från är:

– Osynliggörande                                            – Förlöjligande

– Undanhållande av information                    – Splittring                 

– Påförande av skuld och skam                         

– Dubbel bestraffning                                             

– Våld eller hot om våld

Vi har erfarit att barn redan i 3-4 års ålder kan använda sig av härskartekniker. I väldigt unga år kan flickor och pojkar lära sig det maktspråk som behövs för att bygga hierarkier baserade på normer och värderingar. De har lärt sig att identifiera vad som är passande för en pojke respektive flicka och kan välja bort beteenden som av en social kontext definierats som oönskade. Det oönskade beteendet är sällan rent juridiskt olagligt men oönskat p g a normer och värderingar. Ett exempel är hur vi definierar manligt och kvinnligt. Det är okej att tjejer idag klär sig i byxor vilket de inte fick fram till 1734. Däremot är det svårare för en man att klä sig i kjol. Det beror på en västerländsk norm, en föreställning om att män inte bär kjol.

Härskartekniker används av s k gatekeepers som bevakar normer och värden. Gatekeepers är många gånger informella ledare som ofta inte har någon reell makt men som med en sanslös precision visar på vad som är rätt och fel i genusordningen. Vad som är av yttersta vikt att poängtera att det är du och jag, män och kvinnor som är gatekeepers i de sociala arenor där vi deltar. Vi är gränsvakter i genusordningen och dess normsystem.

Om dessutom en formell ledare, dvs. en chef eller en lärare deltar som gatekeeper blir systemet sanktionerat. Detta upplevs av de som blir utsatta som dubbelt förtryck. Däremot behöver chefen ta ett reellt ansvar det som vi kallar ett aktivt verksamhetsansvar. Men det medför en risk för motstånd från andra gatekeepers.

När ledaren tar ett aktivt verksamhetsansvar finns en risk för att ”osynliga kontrakt” bryts. Ett exempel på ett sådant kontrakt är följande resonemang ”Jag lämnar mina anställda i fred så lämnar dom mig i fred” och ”Om jag lämnar min chef ifred lämnar hon/han mig i fred.” Kontraktet blir synligt först då normer och förväntningar som finns i vardagen blir ruckade på. Obalansen i kontraktet upplevs som ansträngande och onödig.

Ett jämställdhetsarbete skapar merjobb till en början men avslutas med ett mervärde för de som arbetar i företaget i form av välmående och lika villkor. Arbetet kan även skapa ett mervärde i högre måluppfyllelse och högre ekonomisk avkastning. Det är viktigt att poängtera att jämställdhetsarbetet ska utveckla verksamheten inte inveckla densamma. Blindhet för normer och värden kan finnas invecklade i den egna organisationen.

De anställda som deltar i förändringsarbete av normer och värden ser inte alltid funktionen eller värdet för verksamheten. Det är av vikt att se till att de anställda förstår det kvalitativa tänkandet när jämställdhet kommer på tal. I allas profession bör delaktighet och ett likvärdigt bemötande vara centralt.

Vill ni veta mer om vårt synsätt och vårt sätt att arbeta eller läsa mer om gatekeepers och genusordning titta i SynKAAR Alltjämt.

Lika rättigheter i skolan - en handledning

Diskrimineringsombudsmannen har nu kommit ut med en ny handledningsbok i likabehandlingsarbetet för skolan. I den kan man läsa om vilka steg det övergripande planarbetet bör innehålla och vilka perspektiv man ska ha med sig i arbetet. Det grundläggande planarbetet bör innehålla utvärdering, främjande insatser, kartläggning, förebyggande åtgärder och rutiner för aktuta åtgärder.

I handledningen kan man också få konkreta exempel på hur man skall arbeta med främjande och förebyggande åtgärder. Hur kan man exempelvis arbeta främjande utifrån ålder? Ett förslag är att man kan skapa möjligheter för barnen att socialisera i olika gruppkonstellationer genom aktiviteter där barn och elever på skolan träffas från olika årskurser. Detta kan vara i en kör, olika läse-eller studiecirklar, teater-och sportgrupper m.m.

Jämställdhetsutvecklarna rekommenderar att alla skolor beställer Lika rättigheter i skolan - en handledning så att pedagoger har ett ex var.

När det gäller kränkningar och trakasserier i förskola/skola/på fritids

Ibland kan det som pedagog vara svårt att veta hur du skall göra i ett speciellt fall när det gäller kränkningar/trakasserier i förskolan/skolan/på fritids. Du kanske undrar, är detta en kränkning i lagens mening? Vem skall jag som pedagog informera och vad säger lagen? Ett tips är att gå in på Barn- och elevombudets (BEO) Frågor och svar eller maila din fråga till beo@skolinspektionen.se eller Diskrimineringsombudsmannen (DO) do@do.se.

Ofta får du svar ganska direkt.

Tankar kring högpresterande flickor/ kvinnor, som mår dåligt

Nu är det skolstart och under hösten kommer vi att kunna läsa artiklar i tidningen om flickor och kvinnor som är högpresterande och mår dåligt. Kan vi som pedagoger göra någonting åt detta? Ja jag tror det. Ett sätt att angripa ojämställdhet, är att tidigt få syn på att det faktiskt ställs olika krav på att ta ansvar när det gäller pojkar och flickor.

I min profession som jämställdhetsutvecklare, använder jag ofta filmen som redskap, för att få pedagogerna att få syn på om de ställer olika krav på flickor och pojkar.

Vid den gemensamma analysen som går till på så sätt att filmmaterialet granskas ur genussynpunkt, ställs frågan: gör jag som pedagog någon skillnad i mitt bemötande av flickor/pojkar? Det vi sett är att pedagogen vanligtvis ställer större krav på flickor än pojkar när det gäller att ta ansvar och detta redan i tvåårsåldern.

Om jag som pedagog blir medveten om detta så sker det en förändring. Då tänker jag en extra gång, varför ställer jag dessa krav på henne men inte på honom? Detta kan vara ett sätt att arbeta medvetet för jämställdhet.

Pojkar som tidigt fått ta ansvar växer upp till ansvarstagande män.  Flickorna som tidigt lärt sig att de inte behöver ta så stort ansvar, kan ta med sig denna lärdom och inte tro att de behöver vara så duktiga i alla situationer och ta så stort ansvar för allt och alla. I förlängningen ser jag att både flickor/kvinnor och pojkar/ män som vinnare.

Christian Eidervald disputerade 2009 med avhandlingen ” Det finns inga tjejbestämmare- att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek”. Nu undervisar han på Högskolan i Jönköping och ingår även i Genuspedagogiska forskningsgruppen vid Stockholms universitet. Hans bok” Anna bråkar” bygger på hans erfarenheter som förskollärare och studier han gjort tillsammans med andra forskare. En iakttagelse han gjorde var att pojkar fick betydligt mer hjälp än flickor av förskollärarna.

Citat från boken:
”Det var en grupp på tre-fem pojkar på varje avdelning som fick största delen av hjälpen och övriga barn både flickor och pojkar, fick oftast anpassa sig till dessa pojkar.”, sida 151.  ”Pojkar förväntas inte kunna vänta på sin tur, vilket däremot flickor förväntas kunna eftersom de antas ha tålamod. Det blir med andra ord förskollärarens föreställning om att pojkar inte kan vänta på sin tur som gör att pojkarna blir snabbare uppmärksammade. Förskolläraren anstränger sig dessutom för att bevara dessa diskursiva antagande och förklarar det som inte passar in som undantag. Pojkar tränar i denna läsning på att hävda sin vilja, eftersom det är sättet de blir uppmärksammade på, oavsett om de kräver det eller inte. På samma sätt tränar flickorna på att visa tålamod, eftersom de inte får samma uppmärksamhet, oavsett om de sitter och väntar eller om de försöker säga något”, sida 141.

Dessa citat stämmer med mina iakttagelser. Den dagen som det ställs liknande krav på små pojkar som på små flickor när det gäller att ta ansvar så har vi kommit en bra bit på vägen.

Kontakta oss om ni vill kartlägga genom filmning i höst!

Hen, Hon och Han

Os i London har inte gått någon obemärkt förbi förmodar vi. Det bästa med OS är de stora triumferna och besvikelserna. Vart fjärde år uppmärksammas många gånger sporter som finns i periferin av fotboll och hockey. Varje OS-dag pryds till sist i TV med Jonas Karlssons fantastiska krönikor. Det är just dessa som vi vill uppmärksamma er på.

Karlsson klarade av att använda det könsneutrala pronomenet ”Hen” utan att hela Sveriges blogg- och mediesfär eller kvällstidiningarnas kommentatorsfält gick ”bananas”. Snyggt och stilfullt placerad Karlsson in hen i sin krönika om cirkusen om brottningens regelverk. ”det måste vara tydligt varför hen förlorar.” basunerar Karlsson ut och den svenska tv-publiken nickar instämmande. Jämställdhetsutvecklarna vill bara kort konstatera att hen är väldigt användbart och att Karlsson gör det snyggt.

Sveriges snabbaste banlöpare

Vidare tar Karlsson död på myten om att män är snabbare än kvinnor. Eller snarare är det triathleten Lisa Nordén som gör det. Men Karlsson lyfter ut löpmomentet i triathlontävlingen för damer och konstaterar krasst att Lisa sprang sin mil, efter att simmat 1500 meter och cyklat 4 mil, på 33:42. Alltså snabbare än någon annan svensk banlöpare gjort i år. Vi kan bara säga: Hatt av och önska Lisa Nordén vidare framgångar och att Karlsson fortsätter att göra genusmedvetna krönikor och hjälpa till med det svenska språkets utveckling.

”Böcker är sprängstoff när det gäller att forma barnens bild av verkligheten”

så uttrycker sig Lena Roosberg som är avdelningschef för Barn och Familj på Stadsbiblioteket i Halmstad.

Hanna och Lena

Jämställdhetsutvecklarna bestämde sig häromveckan för att prata med henne och Hanna Sandblom som är barn-och ungdomsbibliotekarie på Söndrums bibliotek. Anledningen till samtalet var att få tips på barnböcker som har genusperspektiv och för att höra hur de jobbar med genus- och jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet.

Ett exempel på hur Hanna har arbetat med genus är när hon, tillsammans med en kollega, för några år sedan bjöd in pedagoger till ett par föreläsningar. Då pratade de om hur man kan använda barnböcker för att diskutera och problematisera genus och kön tillsammans med barn. Då använde de sig bland annat av böckerna om Malla och Benny, som är två grisar som beskrivs på olika sätt, i linje med traditionella könsmönster. Grisböckerna lyftes fram för att visa på att man kan använda dem för att problematisera bilden av flickor och pojkar. Tillsammans med barnen kan man problematisera deras syn genom att ställa öppna frågor som ger barnen möjlighet att fundera på kvinnliga och manliga egenskaper. Exempelvis: Är Benny en flicka? Hade Benny kunnat vara en flicka? Varför/varför inte? I vilka situationer är Malla modig tror ni? Och hur är Benny när han visar omtanke?

Lena berättar om ett tillfälle på sin tidigare arbetsplats då boken Snurran och fjärrkontrollen lästes och diskuterades i en barngrupp med sexåringar. Boken handlar om en busig katt som heter Snurran och när de hade läst färdigt boken så frågades barnen om huruvida de trodde Snurran var en hankatt eller honkatt. De flesta barnen trodde/tyckte att Snurran var en hankatt. Men Snurran var ju en hona. Då blev det intressant att ställa frågor om varför barnen tycker som de gör. Var det så att kattens egenskaper gjorde att katten kopplades till ett manligt kön?

Böcker är en viktig del i att bryta med traditionella könsmönster genom att problematisera förväntningar som finns på barnen om deras framtid. När jämställdhetsutvecklarna träffade studie- och yrkesvägledarna för ett tag sedan pratade vi om svårigheten för pojkar att anta traditionella kvinnliga yrken och hur viktigt det är med förebilder och erfarenheter av olika arbetsuppgifter för att skapa intresse. När det gäller barnböckerna efterfrågar Lena en omfångsrikare beskrivning av pojkar, av typen som bryter mot traditionella könsroller. Det finns en brist på böcker som beskriver mångfalden hos pojkar och som kan fungera som förebilder säger hon. I den kategorin böckerna, som kan tyckas ”skriva en lite på näsan” finns Kalle som vill bli Lucia/ha klänning och bland annat Kenta och Barbisarna. I de böckerna finns beskrivningar av pojkar som vill leka i ”tjejroller” eller vill ha ”tjejleksaker”.

Samtidigt så kan man se de här böckerna som en möjlighet till ett radikalt och annorlunda perspektiv, som ruskar om vår föreställningsvärld.

Böcker som bryter normen för flickor och som är populära hos föräldrar och pedagoger är bland annat Pia Lindenbaums böcker om Gittan och Per Gustavssons böcker om prinsessor.

I samtalet om böckerna diskuterade vi för- och nackdelar med att flickor framställs med egenskaper som kan anses vara ”traditionellt manliga”. Blir det ett uppvärderande av manliga egenskaper samtidigt som kvinnliga egenskaper nedvärderas? Ska flickor anamma endast det ”traditionellt manliga” beteendet, så som tuffhet och mod, och ska det lyftas fram som ”manligt beteende” överhuvudtaget? De här böckerna kanske behövs för att visa ett tydligt rollalternativ till flickor idag, även om de kan upplevas överdrivna i sin ”tuffhet”. Fortfarande har många av de nya barnböcker som ges ut idag könsstereotypiska beskrivningar av pojkar och flickor.

Ibland får Hanna förfrågningar från allmänheten om vilka böcker som har normkritiska inslag och kan då tipsa om sådana. När man pratar om kön och könsroller finns det även en risk att man fixerar och reproducerar bilden av flickor och pojkar som essentiellt olika. Det är viktigt att ha det konstruktivistiska perspektivet med sig, att vi formas av vår omgivning och att vi därför blir olika och behandlas olika beroende av vårt kön, även när vi talar med barn. Därför är det viktigt att själv fundera över hur vi själva hela tiden skapar o/likheter.

När det gäller just normkritiska böcker så kanske de uppfyller ett syfte i sig, bara genom att finnas och genom att då öka mångfalden och att visa på alternativ. Bland de bra böcker som finns, rekommenderar Lena författaren Amanda Eriksson som skriver om de gamla folksagorna om Snövit, Askungen och Törnrosa men som på olika sätt vänder och vrider på könsrollerna. I en av böckerna är det prinsessan som friar till prinsen istället för tvärtom. 

På vår fråga om de tycker att det saknas fler typer av böcker i dagens utbud, så nämns böcker om regnsbågsfamiljer. Hanna hade velat se ett större utbud av skildringar just regnbågs- eller stjärnfamiljer.  Hur man som pedagog och barnskötare kan arbeta med regnbågsperspektivet i förskolan kan man lära sig på ett seminarium som Jämställdhetsutvecklarna anordnar nu i höst tillsammans med RFSL. Tips på denna typ av böcker hittas här.

Sammanfattningsvis kan det sägas att finns behov av en större mångfald i böcker. Böcker som beskriver olika typer av flickor och pojkar och som i slutändan ger barnen chansen att se olika möjligheter att vara på. Samtidigt kan vi också konstatsera att det går mycket väl att använda de böcker som redan finns idag för att belysa olika sätt att vara och att lära barnen vara kritiskt tänkande personer som kan analysera utifrån olika perspektiv. Enligt LGR 11 ska skolan vara medveten om vilka olika krav som ställs på flickor och pojkar och hur deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt formas. Skolan har en skyldighet att motverka traditionella könsroller (s. 8). I Lpfö 1998/10 står det att flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (s. 5).   

Hanna och Lena rekommenderar slutligen boken ”Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två” om man som vuxen vill lära sig mer om genus och hur barn och vuxna formas utifrån förväntningar på sig utifrån sitt kön.  

Se även vårt blogginlägg nedan om genusanalys av läromedel.

Vems berättelse?

Med anledning av vårt tidigare inlägg om läromedelsanalyser ur ett jämställdhetspersepektiv, vill vi tipsa om en bra mall för granskning av läromedel från jämställdskola.se. Mallen innehåller bra frågor som man kan ställa för att analysera läromedel ur ett genus- och intersektionellt perspektiv. Den kopplar även till läroplanen för skolan, så att flickor och pojkar kan ges möjlighet att studera vad den säger om jämställdhet och mångfald m.m..

Frågor som ställs i mallen är bland annat; hur beskrivs pojkar och flickors delaktighet och bidrag till det som texten handlar om? Vem är objekt och subjekt? Hur beskrivs invandrare och religioner? Uppfyller materialet de krav på jämställdhet och likabehandling som finns i grundskolans läroplan?

För att relatera till läroplanen kan nämnas att det på sida tio i LGR11 står att:
"Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktigt kunskap idag och i framtiden och hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanserad och blir till en helhet".

Att göra en lärmodelsanalys ur ett genusperspektiv är ett ypperligt tillfälle för att diskutera kunskap och hur kunskaper formas. Vems berättelse är det vi läser om? Och hur skapar den berättelsen vår bild av verkligheten?

Äntligen tillbaka från semestern!

Jämställdhetsutvecklarna hoppas att ni har haft en skön sommar med tid för avslappning, reflektion och nya idéer som spirar.

Vi är taggade inför hösten då likabehandlingsarbetet drar igång på skolorna och förskolorna i Halmstad. Förutom ordinarie utbildning och handledning arrangerar vi i september en utbildning för ett antal förskolor, tillsammans med RFSL. Utbildningen/seminariet kommer bland annat att behandla hur normer skapas och återskapas och olika metoder för att arbeta med allas lika värde, med fokus på kön, könsuttryck, könsidentitet, sexuell läggning och homofobi. Utbildningen är en del av RFSL:s projekt om Barn i regnbågsfamiljer och innehåller konkreta metoder och deltagarna kommer att få med sig metodmaterial.

Vi kommer även att vara en del av kommunens sammanställning och analys av Ungdomsstyrelsens enkätundersökning av den lokala ungdomspolitiken (LUPP). Enkäten fylls i av alla elever i åttan och tvåan på gymnasiet under hösten och kommer att delas upp och analyseras utifrån bland annat kön. Den kommer att visa på siffror om flickornas och pojkarnas livssituation vad gäller inflytande, demokrati, arbete, hälsa, fritidsutbud, situationen i skolan och vilka framtidsplaner man har. Sammanställningen är förhoppningsvis ett bra underlag för diskussion och leder till bättre beslutsfattande.

Förresten! Har ni hunnit se några filmer eller läst böcker som har fått er att reflektera över likabehandling och jämställdhet? Och hur det har gått för er med regeringens tredje jämställdhetsmål under sommaren? Skriv gärna en kommentar!

Nu tar vi semester!

www.flickr.com/photos/widerbergs

Kul att du hittat hit. Just nu kommer inte bloggen att uppdateras på några veckor då vi tar semester men vi är tillbaks lagom tills skolorna börjar.

Till hösten ser vi fram emot:

Augusti då skolverket startar upp projektet: Handledning för jämställdhet och kunskap.

Den 19 september då skolverket håller sitt avslutningsseminarium om Genus och Ämnedidaktik i Stockholm. Här kommer Jämställdhetsutvecklarna att vara med då vi arbetat tillsammans med två skolor i regionen.

Den nya och uppdaterade/reviderade metodboken SynKAAR Alltjämt lanseras på vår hemsida.

När semestern infinner sig  så kan ni ta tag i jämställdheten på ett lättsamt sätt. Här kommer några förslag på jämställdhetsarbete du kan göra under semestern:

Läs en bok till exempel

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra av Lotta Snickare och Lisa Marklund 

Bitterfittan av Maria Sveland

Med uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Enk

Rosa av Fanny Ambjörnsson

Eller se en film!

Mitt liv i rosa regi Alain Berliner

Ronja Rövardotter regi Tage Danielsson

Dumma mig regi Pierre Coffin, Chris Renaud

Billy Elliot regi Stephen Daldry

Eller…

Sitt på stan eller stranden eller var du nu befinner dig och iakttag ritualer/genusmönster som kvinnor och män tar sig för då de firar semester. Reflektera om dina iakttagelser och skriv en bok om det.

Arbeta på jämställdheten i ditt hem enligt regeringens tredje jämställdhets delmål. 

Ha en riktigt skön och jämställd sommar! 

Vänliga hälsningar

Jämställdhetsutvecklarna

Bokrecension Rädda Vilda/Rädda Molly, för yngre skolbarn

Vilda är rädd för att gå till skolan. Hon är rädd för Molly som hon vet kommer att hitta på något dumt mot henne idag. Molly retar Vilda för hennes strumpor, slänger hennes jacka i en vattenpöl och kletar ner hennes hår med smör.

I ena halvan av boken Rädda Vilda/Rädda Molly lär vi känna Vilda och den lilla figuren Rädsla, som följer Vilda och säger åt henne att vara rädd, speciellt för Molly. I den andra halvan får vi följa Molly. Hon vaknar av sig själv på morgonen när ingen är hemma. Hon fixar själv lite kex till frukost eftersom brödet är mögligt och har inget annat att ta på sig än sina smutsiga kläder från igår. Den figur som följer Molly heter Skrämsla och det är hon som får Molly att känna sig dålig, och som säger till Molly att förstöra för Vilda som har så fina strumpor och rena kläder.

Vilda och Molly får en chans att bli vänner när en stor hund kommer till skolgården. Hunden skrämmer Molly som är jätterädd för hundar. Vilda är inte alls rädd för hunden och istället hjälper hon Molly. Så plötsligt, genom att Vilda får vara den som hjälper, kan de två flickorna kan finna varandra.

Rädda Vilda/Rädda Molly handlar om kränkningar och mobbing bland två yngre skolbarn och passar bra som samtalsbok. Vi får lära känna både Vilda och Molly i två olika berättelser som hör ihop, där vi antingen först läser om Vilda som blir mobbad, eller Molly som mobbar, för att sedan läsa om den andras berättelse. På så vis lär man känna både den som är kränker och den som blir utsatt. Boken kom ut 2008 på förlaget Lilla e, och kanske är det några som har läst den? Boken är lättläst och behandlar på ett pedagogiskt sätt hur kränkningar kan te sig bland barn/elever, och öppnar upp för diskussion om hur man kan känna sig rädd, skrämd och dålig, hur det kan gå ut över andra och hur det kan vara jobbigt att bli utsatt för kräkningar. Något som eventuellt talar för bokens nackdel är att den är ganska lång, därför passar den just för diskussion med yngre skolbarn. När man ska läsa den så får man sätta av en del tid för läsning och reflektion. Till boken finns ett spel som tar upp olika beteenden från boken och kan utgöra underlag för diskussion. Man får gå steg frammåt eller bakåt när man råkar ut för vissa händelser i berättelsen. Exempelvis får man gå steg framåt om man tar bort häftstiftet som Molly har lagt på Vildas stol, eller lånar ut sin jacka till Vilda när hon har blivit av med sin. Och man får gå steg tillbaka om man råkar möta Rädsla, som skrämmer en.

Nyligen kom ytterligare en bok ut på förlaget som handlar om dem som står bredvid och ser på men inget gör. Boken heter Det ingen såg…och Knyst var tyst och vi kommer att recensera den längre fram.

Könsbrytande val!

Javisst har det hänt något! Högskoleverket presenterar att andelen kvinnliga lektorer ökat kraftigt de senaste åren och uppgår idag till 44 %. Den tidigare manliga utbildningskulturen på universiteten håller på att förändras. Sedan 20 år tillbaka har andelen kvinnor som söker sig till universitet och högskolor ökat och man väljer där allt mer otraditionellt. Många av prestigeutbildningarna (jurist, läkare, veterinär) vid Sveriges högskolor har sedan en tid tillbaka kvoterat in manliga sökanden. Detta har prövats som diskriminerande och har fått bifall. En diskussion om huruvida kvoteringen varit hämmande för kvalitén har uteblivit, en diskussion, som varit förekommande då man pratat kring inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser och i våra beslutsfattande församlingar.

I det senaste numret av Lärarnas tidning (nr. 10-11, 2012) kan man läsa om att flickorna tar över naturprogrammen på gymnasiet. Idag erhåller flickorna de högre betygen och väljer i stor utsträckning otraditionellt dvs. de väljer gymnasieskolans prestigeutbildningar. Prestigeutbildningar som har störst valfrihet då klivet ska göras in i universitetsvärlden. Så långt allt väl.

När flickor och pojkar väljer könsbrytande tenderar de att avbryta sina studier i en högre utsträckning än de som väljer traditionellt. Skolverkets utbildningsråd Sven Sundin kommenterar denna statistik med att han avråder att uppmuntra otraditionella val. Flickors osäkerhet som genererar otraditionella gymnasieval ser han bara negativa aspekter med; ”Om de mot förmodan får ett jobb så är det vanligare att de jobbar med något annat än vad utbildningen avsåg.”

Läroplanen skriver: Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lgr 11 sid.8.)

Sven Sundin förtydligar vidare att ”Självklart ska man läsa efter intresse, talang och vad man önskar – det ger alltid det bästa studieresultatet.”

Uppenbarligen är grundskolan inne på rätt spår. Flickor och pojkar väljer idag otraditionellt i en högre utsträckning än tidigare men är gymnasieskolans yrkeslinjer och arbetslivet redo att möta framtidens arbetskraft? Uppenbarligen inte. En genuspedagog på varje yrkesförberedande gymnasieprogram hade troligen vidgat vyerna hos de elever och lärare som arbetar där. Varje avbruten gymnasieutbildning är en förlust för samhället. Det är dags att göra oss alla – kvinnor och män – ja, hela samhället till vinnare.

För männens del är det dags att börja den manliga frigörelsen och lämna de traditionella förväntningarna på oss och börja intressera oss för utbildning, omvårdnad och humaniora i en högre utsträckning något som inte kommer att hända om vi utgår från Sven Sundins perspektiv. Vi måste anta ett nytt perspektiv, annars blir det trångt då alla pojkar ska ta för sig av de ”manliga” prestigeutbildningarna.

Efter skolavslutningen…

Valet av vidare studier eller yrke är ett stort val för varje elev, som för de flesta ungdomar föregås av mycket funderingar och ställningstaganden.  I LGR 11 s. 17 står det att ”Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund”. Det personliga intresset för sysselsättning grundas i en lång social process där vi tar intryck av omgivningen, hur omgivningen ser på oss, och vilka ideal det finns i ens sociala närhet.

Hur skapar man egentligen intresse? I samtal med studie- och yrkesvägledare i Halmstad så lyfts bristen på erfarenhet hos eleverna fram som en central orsak till att man som elev inte väljer utanför ramarna för vad som förväntas av en utifrån kön, social bakgrund mm. Vilka möjligheter har man då som pedagog, studie- och yrkesvägledare m.m. för att stötta elevers utveckling av intresse? Genom till exempelvis tillfälliga projekt, praktikdagar m.m. kan eleven få chans att känna på aktiviteter, yrken och sysslor som utmanar dem. I Halmstad kan man ta hjälp av bland annat Komtek som satsar på tjejers deltagande i syfte att uppmuntra och öka intresset för teknik hos tjejer.

För att det inte ska bli enskilda insatser krävs att man har ett normkritiskt perspektiv i vardagen, att man analyserar språket, hur vi talar om olika yrken och hur vi själva värderar dem. Det krävs också ett normkritiskt perspektiv för att se eleven som en helhet, med dess olika intressen, för att kunna uppmuntra dem att utvecklas utifrån hela sin kompetens.

”Tjejer kan säga att de ska bli elektriker men killar kan inte säga att de vill jobba med barn”.

Varför är det mer ok för en flicka att sträva efter att äga manliga egenskaper och/eller syssla med manliga yrken än för en pojke att syssla med traditionellt kvinnliga sysslor så som omsorg av barn? Studie- och yrkesvägledarna får ibland höra uttryck från elever om att olika yrken har olika social status beroende på om det tillhör det traditionellt feminina eller maskulina området. Yrken med tillhörande kvinnliga egenskaper värderas generellt sett lägre, både socialt och ekonomiskt.
Sedan regeringens satsning på att öka andelen flickor inom teknikområden har det märkts av att fler flickor intresserar sig för teknik. Något som studie-och yrkesvägledarna nu efterfrågar är just satsningen på att uppmuntra pojkar och män in i kvinnodominerade yrken. I december gav regeringen Skolverket i uppdrag att i förskolan öka andelen män som är barnskötare och förskolelärare. Idag är andelen män i kommunal förskola 2,8 procent och i fristående förskola 5,3 procent. Bland annat ska Skolverket kartlägga hur man har arbetat med att öka andelen män i förskolan i Sverige sedan 1970-talet och vad som har fungerat, dels i Sverige men också i andra länder, läs mer här.

Kommunikativ förmåga

Killars kommunikativa förmåga…
Tjejers kommunikativa förmåga…

Ser vi skillnad, förväntar vi oss skillnad och… är det skillnad?
I så fall- hur kommer det sig och vad leder det till?

En av The Big Five vad gäller förmågorna, som är presenterade i skolans styrdokument, är just den kommunikativa förmågan, där vi övar på att diskutera, samtala, lyssna och uttrycka åsikter.

Skolverket fortsätter att tillsammans med satsningen Genus-och ämnesdidaktik, att erbjuda stöd i handledning på förskolor, f - åk 6 och åk 7 - 9 i arbetet med att jämställdhetsintegrera kunskaperna i våra skolor.

Tillsammans med processledare erbjuds pedagoggrupper att aktivt kartlägga och arbeta med hur det ser ut vad gäller jämställdheten i verksamheternas vardag. Nu kan huvudmän för skola och förskola ansöka om stöd till handledning som startar redan i augusti 2012.

För information och anmälan, kolla in länken.

Fortbildning i höst!

Det finns platser kvar på Skolverkets högskolekurser i Sex- och samlevnad i Malmö samt Hedersproblematik i Göteborg nu i höst! Sista anmälningsdag är 17 juni. Se länkarna för mer info!

4+4=2 grupper

I boken ”Genus och pedagogiskt arbete i praktiken” finns det en hel del matnyttigt för lärare som arbetar med tonåringarna i grundskolan och gymnasiet. Boken delas in i en teoretisk del och i en praktisk del. Den praktiska delen uppehåller sig kring kartläggningsmetoder, värderingsövningar och ämnesspecifika aktiviteter som ska främja jämställdhet och likabehandling. De ämnesspecifika aktiviteterna är något som har saknats i tidigare litteratur, endast denna del gör boken värd att läsa.

Men det som är riktigt intressant är att Victoria C. Wahlgren i sin enledande teoretiska del tittar närmare på flickors och pojkars positioneringar i skolan. Hon har gjort en översikt och en fin sammanfattning av forskning som finns på ämnet. Dessa fem sidor är väldigt spännande. Arbetar du med åldersgrupperna 13-19 och vill veta mer om ”Machokillar”, ”akademiska presterare”, ”arbetarklassens nya entreprenörer” och ”de riktiga svenskarna” eller ”Nice girls”, ”Spice girls”, ”Girlies” och ”Ladettes” då är boken nått för dig. Framförallt fick det mig att vilja läsa ursprungsförfattarna till dessa begrepp.