Hotell kom som du är!!!

Vad roligt arbetet kan vara. När jag nu senast kollade upp nytt material till arbetet med skolornas likabehandlingsplaner så sprang jag på en UR produktion som heter "Hotell kom som du är". Denna farsliknande serie för flickor och pojkar i åldern 6-9 är riktigt kul och lärorik. Den vänder på tanken och skruvar begrepp som tolerans, normalitet och fördomar.

Storyn är lika simpel som genial. Fru Nott driver "Hotell kom som du är". Problemet för Fru Nott är att hon har en väldigt snäv lista på vad som är normalt. Tre punkter ska uppfyllas. Andra gäster är inte välkommna. Fru Nott försöker att driva ett normalt hotell för normala personer. Normala personer är de som passar in på hennes lista som utgår från Fru Notts egna preferenser. Preferenserna gör att Hotellet är ganska tomt på gäster och kassan sinar. Rörelsen är på ruinens brant.

Portiern Hygglo försöker jämka mellan gästerna som kommer och fru Notts önskemål så att pengar kommer tillbaka in på kontot. Det krävs list, skarpsinne och snabba idéer för att rädda kvar gästerna och hotellet.

Vi vill de varmaste rekomendera Hotell Kom som du är för alla som arbetar på med barnen i F-3. Dessutom lär du som pedagog få dig ett gott skratt på jobbet tillsammans med dina elever då stiftar bekantskap med Fru Nott, Hygglo, Fru Morothén och Herr Vott. 

Var är männen?

Som man brukar jag vara relativt ensam på seminarier, kongresser och utbildningar som behandlar ämnet jämställdhet. Dock har vi blivit fler de senare åren men inte tillnärmelsevis så många som kvinnorna är inom jämställdhetsområdet. Organisationen Män för jämställdhet arbetar för att engagera och samla männen som verkar för jämställdhet. Vilket är bra. Men vad jag förstår behöver nu männen än mer sluta upp kring frågan jämställdhet och bistå med den manliga sidan av arbetet mot ett jämställt Sverige och en jämställd skola och förskola.

Ett av regeringens mål är att öka antalet män anställda i förskolan. För att uppnå detta behöver kommuner och andra huvudmän för förskolan en strategi för att uppnå det statliga målet. Problemet ligger dock inte endast på förskolornas chefer. Den statliga högskolan bör också den ta sig en funderare kring hur den kan få fler killar att söka till förskollärarlinjerna på våra högskolor och universitet. Ytterst ansvarig för detta är Jan Björklund. Men vad han tänker kring  jämställdhet är det tyst om.

Men hur som helst; visst skulle jämställdhetsdebatten vara mer aktiv, spännande och konstruktiv om fler män engagerad sig i diskussionerna och såg jämställdhet som en fråga för det egna könet och inte lämnade diskussionen enkom till kvinnorna. Jämställdhet som endast diskuteras, problematiseras och åtgärdas av den ena sidan innebär att den andra sidan blir underordnad. Jag tror det är dags för en högre nivå på debatten från männens sida. Vad kan männen tjäna på jämställdhet? Det måste troligen vara glasklart om Sverige och skolan ska kunna lyckas med sitt arbete som nu halkat längre ner på listan över världens mest jämställda länder.

Samhällskunskap och Bild

Konstnär: Seyyed Mehdi Mousavi
IRAN

Under 2012 genomförde Poster for tomorrow, sin tävling om morgondagens politiska posters förra årets tema var jämställdhet och resultaten är fantastiska. Galleriet innehåller en otrolig mångfald av perspektiv på begreppet Jämställdhet. I sverige och västvärlden har vi en agenda, i Afrika och Asien något annorlunda prioriteringar. Men gemensamt är Frihet-Tillsammans.

Materialet är en fantastisk källa till att angripa det centrala innehållet i bildämnet i årskurs 7-9 .

Bildanalys

"Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas."

Vidare kan materialet användas för Samhällskunskapens centrala innehåll i 4-6.

Individer och gemenskaper

"Familjen och olika samlevnadsformer. sexualitet, könsroller och jämställdhet."

Information och kommunikation

"Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur." 


Det centrala innehållet i samhällskunskapen 7-9 ska vidare behandla även;

Rättigheter och rättsskipning

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.



Klicka bara på länken och ge dig ut i en fantastisk bildvärld.

Idag är det Safer Internet Day

Kränkningar på nätet ett ständigt aktuellt ämne och idag den 5/2 är det Safer Internet Day. När skall vi börja arbeta med de här frågorna i skolan? Vårt tips är: Vänta inte - börja tidigt.

 

Här kommer lite tips till dig som lärare.

För förskoleklass finns ett metodmaterial ” Nosa på nätet” ifrån statens medieråd. En berättelse om Superundersökarna. Till den finns en lärarhandledning.. Mycket går ut på att få barnen att lära sig söka information och lära källkritik.

För mellanstadiet finns ett material ”jag <3 internet - dina rättigheter och skyldigheter” . Även denna är från statens medieråd.  Till materialet finns lärarhandledning och ett kopieringsunderlag. Materialet tar upp olika dilemman ex. på känslokort ” någon tar en bild av dig när du byter om på gympan och skickar den till flera ”hur reagerar du”? Det finns även ett antal diskussion kort.

För högstadiet finns ett bra metodmaterial ”Ses offline” ifrån Ungdomstyrelsen och Umo som vi skrivit om tidigare på den här bloggen.

Via strömmande media  på Sli.se finns en film Justitia ”Internettrakasserier” vi får där följa ett autentiskt fall där 15-åriga Fanndis blir trakasserad och hotad både i skolan och på internet. Till slut gör hon en polisanmälan. Flickan i filmen som nu är vuxen och läser till lärare berättar om sin upplevelse i filmen.

 Tanken är att få barn och elever att bli mediavana och kritiskt tänkande.

I föräldrasamverkan finns det på surfalugnt.se ett material i form av en power point presentation ca 30min som kan användas vid ex. föräldramöten.

Till sist fem råd.

·         Visa intresse och be barnen visa vilka sajter de besöker.

·         Lär dem hur de ska bete sig på nätet.

·         Om barnen råkar ut för något på nätet, var inte fördömmande.

·         Lyssna på barnets berättelse och låt barnet visa vad som hänt, så du kan få en bild  vad som hänt och barnets upplevelse.

·         Hjälp barnet agera.

Till sist.

 Ett råd från surfalugnt.se är att alltid anmäla, på de flesta sidor finns en anmälningsfunktion. Den brukar finnas längst ner på sidorna och stå under antingen ”anmäl” eller ”abuse”

Framgångsrikt arbete för att minska mobbning och kränkningar

Att elever skall tillförsäkras en trygg skolmiljö för lärande och utveckling är återkommande i alla våra styrdokument. Hur står det till med elevernas och pedagogernas välmående? I media beskrivs pedagogernas arbetssituation som ohållbar och följs av alltfler krav på administrativt arbete och med stressrelaterade problem som följd. I den Lupp undersökning, som är gjord av elever i årkurs 8 i Halmstad Kommun, framkommer det att elever känner sig otrygga och missnöjda över möjlighet till inflytande och delaktighet. Mobbningsproblematik kvarstår i 2012 års undersökning i förhållande till 2009 Luppenkät. Mest oroväckande är elevernas minskade tilltro till pedagogernas agerande när kränkningar uppstår.

Det blir paradoxalt när vi å ena sidan har styrdokument skollag och läroplan där vi skall tillförse elever med rättssäkerhet och möjlighet till lärande, samtidigt som forskning och en rad undersökningar visar på att alltfler elever mår sämre och inte fullt kan tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds.

Hur skapar vi en trygg skolmiljö för våra elever? 
I enlighet med Lgr11 och 6 kap Skollag skall skolan förmedla ett aktivt demokrati och värdegrundsarbete i en ämnesintegrerad undervisning. Viktigt att ha med sig är att kombinerade insatser behövs. 
Skolverkets rapport ”Vad fungerar”  förespråkar ett systematisk och kontinuerligt främjande, förebyggande och åtgärdade arbete för ett bättre skolklimat. När kränkningar och konflikter uppstår bör pedagoger ha väl kända rutiner för hantering av kränkningar. Skolorna behöver utgå ifrån kartläggningar och analys av skolans problem och utifrån det utforma arbetet för att motverka mobbning. Ett framgångsrikt arbete för att motverka kräkningar kan vi enbart få genom långsiktighet, systematik där all personal och elever är delaktiga i förändringsprocessen.

För er som vill fördjupa er vidare kring värdegrundsarbete så rekommenderas Skolverkets kurs "Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7,5 hp". En verksamhetsförlagd kurs som ger verktyg för ett processinriktat och systematiskt förändringsarbete. Skolverkets kurs

Ny minister - Ny utmaning?



Hur gör vi det jämt så att alla blir nöjda?

Bild: Matton

Sverige fick i måndags en ny jämställdhetsminister. Maria Arnholm har visat vad hon sätter jämställdheten någonstans. Om man är feminist sätts jämställdhet i första rummet och man erkänner även att strukturell överordning och underordning existerar. En feminist utgår från maktperspektiv.

Nyamko Sabuni kallade sig aldrig feminist. Hon definierade sig som liberal. Som liberal jämställdhetsminister utgår man ifrån individ istället för struktur.

I Rapports 19:30 sändning den 21/1 kommenterar Gertrud Åström, Sabunis gärning och jämtälldhetsutvecklingen med orden: " Det står still". Den svenska kvinnolobbyn hade definitivt hoppats på mer. Men som liberal kanske fler lagar som reglerar män(niskor)s liv är av ondo?

Men hur som helst, under Sabunis år som jämställdhetsminister har drygt 150 miljoner kronor satsats på jämställdhet. Satsningen har genererat enorma mängder rapporter och kunskaper om vad som behövs göras för att uppnå jämställdhet. Nu hoppas svensk kvinnolobbyn och jämställdhetsutvecklarna på handling - en jämställd politik för att uppnå en jämställd offentlig service och en jämställd arbetsmarknad.


För skolans del innebär det att uppnå det jämställdhets uppdraget som finns beskrivet i Lgr 11 och Lpfö 98/10. Dags att renodla jämställdhetsbegreppet igen för att uppnå en pedagogik där jämställda, likvärdiga och goda resultat kan ta form.



 

Nytt handledningsmaterial för förskolan "Lika rättigheter i förskolan" finns nu att beställa på DO:s hemsida eller ladda ner som en PDF Lika rättigheter i förskolan. I denna reviderade version finner Ni en del matnyttig information kring begrepp, lagar och  regler. I nya utgåvan betonas vikten av ett systematisk målinriktat arbete och ett normkritiskt förhållningssätt, precis som i tidigare stödmaterial rekommenderas barnens delaktighet för ett framgångsrikt likabehandlingsarbete.

Gör SO- och Språkundervisning med 2012 års bästa tal!

Australiens premierminister Julian Gillard håller det bästa politiska anförandet på mycket länge. Hon angriper oppositionen och dess ledare  då de talat om att det behövs åtgärder för att förhindra sexism. Talet är inte endast ett tal för jämställdhetsarbetare. Det är ett viktig och relevant tal som visar att politiken har svårigheter att se sitt personliga handlande som felaktigt, om det jämförs med det, som de  pratar om och vurmar för i politiken.

Jämställdhet handlar om att ha kunskap om och kunna reflektera samt argumentera och påpeka att ojämställda situationer uppstår och vi kan välja att löpa med eller protestera mot dem.

Skolan ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbetet där eleverna ingår dessutom ska textanalyser och politiska system och politisk retorik ingå i undervisningen. Klicka på länken tillsammans med era elever och skriv ut talet i sin helhet och kasta er ut i jämställdhetspolitiken och dess diskussioner som var tuffare på andra sidan jordklotet under förra året.

För talet i text: http://www.smh.com.au/opinion/political-news/transcript-of-julia-gillards-speech-20121010-27c36.html

Varsågoda!

God fortsättning!

Då hade den traditionstyngda julen passerat ännu en gång och vi skriver året till 2013. Dags att välkomna våren så smått. Vi går trots allt mot ljusare tider.

Under julen kom jag att fundera på vad som låg under granen till alla de barn som jag firat julen med. Jag kan väl säga att det var en högst blandad kompott av saker som delades ut av tomten. Där fanns allt från stereotypa dockor till flickorna och bilar till pojkarna. Men där fanns även fräcka motspel i form av järnvägar och mikrofoner till flickor samt, rosa ponnys och Barbies till pojkarna.

Dialogen om jämställdhet och leksaker kommer troligen att ebba ut. Barn av idag kan önska sig och få könsbrytande lekmaterial. Faran är över. Däremot undrar jag om de klappar barnen fått ses som något nytänkande hos barn och vuxna. Är barn mer jämställda än vad vuxna tror eller behöver de stöd av vuxna i skapandet av relationer till andra individer. Kanske är det de vuxna som behöver en genus-gnuggning. Häng med era barn in i lekens fantastiska värld. Där får man ofta tillgång till annorlunda sätt att tänka och vara. Dessutom får du som vuxen tänka utanför boxen med lekmaterialet som barnen fått. Min erfarenhet är att Barbie kan rädda världen och bygga järnväg ända bort till Amerika. Det ni!

Som pedagog och förälder är det viktigt och lärorikt att befinna sig i barnens värld för att uppfatta normer och värderingar hos enskilda individer och grupper och även för att överföra normer och värderingar genom gemenskap istället för med ord.

 Kom ihåg att ha kul fram till nästa jul!

Handledning i jämställdhet utifrån skollagen och läroplanen

Att arbeta med jämställdhet handlar om att våga blotta sig själv och de normer som man reproducerar genom sitt tänkande och agerande. Genom att börja samtala om jämställdhet och likabehandling tar man ett första steg till att medvetandegöra sig själv kring sitt eget agerande och hur man ser på andra.

Hur ska vi jobba med jämställdhet och likabehandling? Börja i arbetslaget och diskutera jämställdhet, normkritik och likabehandling utifrån vad som står i läroplanen och skollagen. Detta kan ni bland annat göra genom att använda er av en handledning från jämställ.nu. De har sammanställt alla delar av skollagen och läroplanen som handlar om jämställdhet och likabehandling och tagit fram diskussionsfrågor kring dessa. Det finns dels en version för förskolan och dels en för skolan.

Exempel på frågor är:
- Vad innebär ett jämställt bemötande i praktiken?
- Hur påverkas er bedömning av eleverna av föreställningar om kvinnligt och manligt/tjejigt och killigt?
- Hur säkerställer ni att era krav på tjejer och killar är lika?

Att arbeta med jämställdhet kräver tid och eftertanke vilket fås genom få in jämställdhetsperspektivet som en del av rutinerna inom verksamheten.  Ett förslag är att avsätta flera planeringsmöten och/eller APT:er för att gå in på djupen med jämställdhet och likabehandling i skollagen och läroplanen och att därefter kontinuerligt följa upp genom att ha genus, jämställdhet och likabehandling i kalendariet och på dagordningen.

Ungdomsarbetslöshet och maskulinitet

Under hösten har det inom olika forum diskuterats ungdomsarbetslöshet i Halland. Både i regionen och i Halmstad kommun har man gjort uppföljningar på ungdomsarbetslösheten och vem som drabbas mest av dem blir tydligt i de siffror som har presenterats.

Siffrorna visar på att pojkarna är de som förlorar då Sverige ställer om från industrisamhälle till kunskapssamhälle. England är ett annat europeiskt land som visat på hur förknippat kön är med de arbeten man förväntas ta. Den utvecklingen ser man som ett enormt problem för samhället att lösa. De maskulina industrijobben har försvunnit och tjänstesektorn är den dominerande.I Sveriges kunskaps- och tjänstesamhälle är de maskulina förebilderna kraftigt underrepresenterade. Det finns väldigt få barnböcker som behandlar den maskulina lokalvårdaren eller tjänstemannen. Den enda som kommer till mitt minne är ”Ragnar-mannen som inte vill vara stor”. Men han längtar bort från sitt jobb tillbaka till sin barndom.  Inte mycket till förebild. Jag älskade serien om Ragnar och jag skulle inte bli tjänsteman i mitt yrkesliv – trodde jag.

Näringsliv och skola bör kanske närma sig varandra. Räddning kanske heter entreprenöriellt lärande. Näringslivet och skola bör tillsammans lyfta den maskulinitet som är modern och tillhör det nya Sverige.

Metoderna för hur samarbetet ska utformas kräver vidare diskussion. Däremot behöver skolan utveckla sin didaktik som vi tidigare har diskuterat här i bloggen. Se inlägget från den 11 Oktober i år.

Känn på hen och gör det med ett skratt!

Under Skolforum 2012 föreläste Karin Milles som är språkforskare om begreppet hen. Hon pratade bland annat om varifrån pronomenet kommer, vad det kan användas till och hur det böjs. Under 1960-talet kunde begreppet till exempel användas för att ersätta ett generiskt han i instruktioner, eftersom det kunde upplevas bökigt att skriva han och hon. Senare under nittiotalet har hen förekommit i studentuppsatser och HBTQ-kretsar på nätet, där könskategoriseringar blir mer komplexa och det har funnits ett behov av ytterligare begrepp för att beskriva människors olika könsidentiteter. Inte nog med att föreläsningen innehåller en historisk tillbakablick och det lyfts olika perspektiv på hen, den är rolig också!  Se föreläsningen här!

Begreppet hen har diskuterats intensivt i media under året, det har publicerats barnböcker, nyheter och radioinslag där hen använts. Men egentligen, varför ska vi nöja oss med tre pronomen? När det även kan finnas hun, hin, hån och hyn! 

Nu kan du anmäla dig till högskolekurs i Sex- och samlevnadsundervisning–skolpraktik och forskningsperspektiv 7,5hp.

De nya kurs- och ämnesplanerna ger lärare större möjlighet att integrera sex- och samlevnadsundervisningen i sina ämnen.

Skolverket erbjuder högskolekurs som stöd för undervisningen i sex och samlevnad.
Kursen utgår från de nya kurs- och ämnesplanerna och omfattar 7,5 hp och ges vid Högskolan Dalarna och Malmö Högskola våren 2013 på heldistans.
En av målsättningarna med kursen är att stärka det kollegiala lärandet och skolans övergripande arbete med dessa frågor.
Det är rektor/förskolechef som anmäler personal från sin verksamhet.

Sista anmälningsdag är måndag den 10 december.
Mer information och anmälan:Skolverket

Behöver vi utreda kränkningar och trakasserier på nätet?

Ja det behöver vi. För att kunna göra det så måste vi synliggöra kränkningar och trakasserier som sker på nätet och genom elektroniska medel, t ex genom sms och mms. Skollagens kapitel om åtgärder mot kränkande behandling skiljer inte på var kränkningarna sker, utan har de koppling till skolan så är skolan skyldig att utreda och åtgärda. "Koppling till skolan" innebär till exempel att eleverna som är involverade, är elever på skolan.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, det kan i den här kontexten vara psykiska och psykosociala kränkningar i form kommentarer eller bilder som är förlöjligande, nedsättande/förminskande, påförande av skuld och skam, dubbelbestraffande (klandrar oavsett hur man agerar), objektifiernade/sexualiserande eller innehåller hot om våld etc.. Även icke-kommentarer i form av utfrysning/osynliggörande är kränkande behandlig enligt Kap 6 i Skollagen. Utfrysning eller osynliggörande kan yttra sig genom att man medvetet t. ex. "gillar" vissa människor extra mycket och andra inte, eller att man ignorerar "vissa" personer utan en legitim anledning. Om en elev upplever sig utfryst måste skolan ta det på allvar och utreda.

Om kränkningarna kan kopplas till diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck så är de trakasserier. Kränkande behandling kan även vara av sexuell natur, i form av exempelvis ovälkomna förslag på sms eller andra meddelanden, de är då sexuella trakasserier.

Hur synliggör vi då och får reda på var, när och hur de sker? Gå igenom kartläggningsmetoderna för att se om de möjliggör att få fram information. Finns det i enkäterna konkreta frågor om kränkningar och mobbing på nätet/mobilen, så som på Facebook, andra communities, i diskussionsforum, spelchatter osv? När vi går trygghetsvandringar, frågar vi då eleverna om hur de upplever den fysiska och psykosociala skolmiljön och hur de bemöter varandra på nätet? Har de blivit utsatta för kränkningar och på vilket sätt? Var tydlig med att ni vill veta, och visa att ni bryr er om eleverna. Har vi ett kontinuerligt samtal med eleverna och uppmuntrar dem att prata med en vuxen när de upplever att någon kränker eller mobbar så har vi större chans att kunna stötta dem. Alltför många barn uppger att de inte skulle tala med en vuxen om det hände dem något, därför att de inte känner förtroende.

Barn och elever är sociala på nätet, ca hälften av 9-12 åringarna chattar (enligt statens medieråd 2010). Är vi vuxna socialt närvarande på nätet och har relation till eleverna där? Vilka möjligheter har vi att vara det? Några frågor att diskutera i arbetslaget är: hur kan vi få insyn i elevernas bemötande på nätet/mobilen? Hur formas deras verklighetsbild av det som de ser och upplever där?

"Vi kan inte vara överallt" säger några. Kanske kan vi inte vara "överallt" men det är viktigt att vi har en relation där eleverna känner förtroende för oss och att vi är aktiva i vår relation genom att fråga hur de har det på de platser där vi inte är närvarande. Vad visar våra enkätsvar? Har eleverna förtroende för de vuxna på skolan? Om vissa inte har det, hur behöver vi då förändra vårt bemötande eller vår verksamhet?

En del av arbetet på nätet handlar om att tydliggöra och gemensamt komma fram till vad som är ett okej bemötande när eleverna använder nätet/elektroniska medier. Att elever får information om vad som är tillåtet enligt lagar och regler är grundläggande, utifrån personuppgiftslagen om att man inte får kapa någons konto, om vilka uppgifter man får lägga ut, att det finns något som heter förtal och förolämpning m.m.. Genom att tillsammans komma fram till ordningsregler kan man vara tydlig med vad som gäller i den egna klassen.

Att medvetandegöra olika typer av bemötande kan göras genom att diskutera "nätetikett". Eftersom man på nätet inte kan se avsändarens kroppspråk eller tolka dess mimik, är det lätt att missförstånd sker. Hur kan något tolkas om jag använder versaler? Hur kan man använda ironi på nätet? Är det acceptabelt att publicera en bild på en vän utan att fråga först?

För att gå vidare och ta reda på hur eleverna ser på sin nätanvändning och för att lyfta värdegrundsfrågor kan man använda sig av övningar som fyra hörn, där eleverna ges tillfälle att uttrycka sin åsikt utifrån påståenden som man kan hålla med om, inte hålla med om, tycka annat (öppet hörn) eller "vet inte", på så vis får de möjlighet att lyfta olika perspektiv kring sociala aspekter och centrala frågeställningar. Det kan till exempel handla om hur man exponerar sig själv på nätet. En annan värderingsövning är att ta fram meningar som eleverna kan avsluta och på så viss yttra sin åsikt eller lyfta fram hur de tänker. Jag tycker om när någon gillar mitt foto för att....Jag tycker det är viktigt att ha många vänner på FB för att....

Som alltid med värderingsövningar och samtal om värderingar, så behöver de vara integrerade i undervisningen som återkommande moment. Om de lyfts som enstaka moment, och eleverna inte är vana vid den typen av diskussioner, så riskerar de att förlöjligas eftersom eleverna inte ser meningen med dem. Eleverna måste tränas i att yttra sin åsikt och samtal kring demokratiska frågeställningar kring jämställdhet och likabehandling måste därför vara vanligt förekommande.

För att börja  arbeta med att synliggöra och kartlägga barns nätanvändning finns bland annat metodmaterialen Nosa på nätet (5-8 år) samt Lärarhandledning kring unga och medier för 9-16 år.

Ses offline är ett bra material från Ungdomsstyrelsen i syfte att väcka frågor kring sexualitet och kroppslig integritet på nätet (från ca 13 år).

Mer metodmaterial finns samlat på surfalugnt.se

Splittrat demokrati- och värdegrundsarbete på granskade skolor

Misslyckas skolan i sin demokratiuppfostran ökar risken för intolerans och rasism, både i skolan och i övriga samhället, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspektionen

Skolan kan och får aldrig vara värdeneutral 

• Eleverna behöver tränas mer i inflytande och delaktighet.
• Alla elever ska inkluderas.
• Begrepps och kunskapsutveckling ska kopplas till elevernas egna erfarenheter och agerande.
• Ett kritiskt förhållningsätt ska utvecklas hos varje elev.
• Tillåtande och prövande samtal där obekväma åsikter kommer upp till ytan och kan bemötas ska integreras.

Skolinspektionen har granskat undervisningen och kommunikationsklimatet i 17 grundskolor (åk.8) i 10 kommuner. Granskningen omfattar både skol-och klassrumsnivå. Granskningen har då främst uppmärksammat elevernas möjligheter att ta del av såväl kunskaper som värden, uttrycka sina åsikter samt utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande. Granskningens slutsatser kan vara värdefulla även för andra skolor som vill utveckla sitt demokrati-och värdegrundsarbete.

Det som synliggörs i granskningen är att skolans uppdrag tenderar att genomföras i flera separata delar:

• Kunskapsutveckling
• Främjande och förebyggande värdegrundsarbete
• Demokratisk medborgarfostran

Granskningen visar också att det på nästan samtliga skolor finns behov av att man utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och att man:

• tydliggör det demokratiska uppdraget som en del av kunskapsuppdraget
• säkrar att rektorer och pedagoger utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och problematiserar t.ex. rådande genusmönster och främlingsfientlighet
• ser till att undervisningen är strukturerad, välplanerad och omfattar läroplans och kursplaner krav.
• ser till att det råder öppet och tillåtande klimat i klassrummen
• ser till att eleverna, flickor och pojkar, tränas i abstrakt och kritiskt tänkande och kan förstå varje individs ansvar för demokratin
• ökar elevers, pojkars och flickors, möjlighet att komma till tals i undervisningen

 På 13 av de 17 granskade skolorna saknas helhetssyn och en gemensam hållning kring demokrati och värdegrundsuppdraget. Detta tar sig uttryck i variationer av studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar och miljöer med sämre förutsättningar för att bedriva demokratiarbete. I studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar finns risker med personbundet arbete, insatser från välvilliga själar, för likriktat arbete (skenbar samsyn) och där meningsskiljaktigheter upplevs som något negativt. I annan variant, av studiemiljöer med sämre förutsättningar, finns bristande tillit, kränkningar, antipluggkultur, saknas helhetssyn och det finns låga förväntningar p.g.a. elevernas bakgrund och hemförhållande samtidigt som det kan finnas en omhändertagande kultur.

(Publicerad: 25 september 2012 Skolinspektionen) Skolinspektionen