torsdag 27 februari 2014

Mobbning kan sätta djupa spår

Reflektion efter att ha sett filmen Återträffen av och med Anna Odell.
Om vi inte gör något kan det gå så här illa.
Efter 20 år sitter en fruktansvärd tagg kvar hos den mobbade Anna. En självkänsla som blivit knäckt tar lång tid att få tillbaka. Samtidigt kan övriga inte ha mått bra i det här, de som såg och inget gjorde.
Du som vuxen är så viktig. När du ser barn som blir utsatta måste du ingripa och visa att de kan lita på vuxenvärlden.

Har även läst Lisbeth Pippings lilla bok” JAG MOBBAR INTE ”där ungdomar själva beskriver hur det är att vara utsatt, men även tar upp frågan vem är mobbare och varför mobbar man, samt frågan går det att stoppa mobbningen och hur gör man?
Citat från boken:
 ”Jag visste inte vem jag skulle vända mig till när jag blev mobbad. Men vi visste alla vad vi skulle göra när brandlarmet gick” Moa 14år
”Jag blev mobbad med ord och via min dator. Mitt liv blev svårt, jag var ledsen, jag grät ofta, ville inte gå till skolan och kände mig inget värd. Livet var svårt att leva. Men idag är det bra, jag är inte mobbad längre. Min lärare hjälpte mig” Kille 14år.


Här ser vi vilken skillnad det kan göra att någon ser, i det här fallet var det en lärare som såg Killens utsatthet.
Allt för många barn och ungdomar vittnar om vuxna som såg med inget gjorde, detta blir ett fruktansvärt svek för unga. Bestäm dig för att stå upp för våra barn och ungdomar.

fredag 21 februari 2014

OS – Våra barn är inte där än - men vilka kommer dit och på vilka villkor?

Barn och ungdomsidrott ska utgå från ett barnperspektiv och präglas av glädje, trygghet, delaktighet och gemenskap – så klart – eller?


Lgr11 Kursplan - Idrott och Hälsa inleds med: Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.
Även Svensk Idrotts riktlinjer är tydliga: Idrott för barn och ungdomar ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter.
I en undersökning utförd av Sifo på uppdrag av stiftelsen Friends framgår att 25% av alla tjejer och killar som är aktiva i en idrottförening känner sig kränkta  av en lagkamrat, men också av föräldrar, andras föräldrar och lagledare. Vart 4.e barn alltså!
Mest utsatta är killarna, där 40 % av de som utövar någon lagsport har kränkts. Kränkningarna är dubbelt så vanliga i lagsporter som i individuella sporter.
Ingen ska behöva gå till träningen eller match med en klump i bröstet av oro inför hur andra ska bemöta dem. Idrott ska vara kul att utöva tillsammans.
Studien visar att kränkningarna minskar med 11% och att tjejerna o killarna trivs bättre i de föreningar där man aktivt pratar om trygghetsfrågor och där det finns en väl förankrad likabehandlingsplan. Visst vore det lika enkelt att introducera innehållet i den och prata om vikten av att vara en bra kamrat och fair play spel vid terminens början, som att visa på träningsplaner, träningstider, omklädningsrum och materialrum, eller…
Många olika insatser kan göras och en av dem kan vi se exempel på här: bild
Affischen är undertecknad med kontaktuppgifter, det är att stå upp för våra idrottande killar o tjejer!







fredag 14 februari 2014

När jämställdhet ger positiva effekter!!

Regeringens nyutkomna utredning ”Män och jämställdhet” lyfter fram att skolsystemet i sin helhet inte bemöter och stödjer pojkars behov och förutsättningar för lärande och utveckling. Som så länge känt faktum ligger pojkarna långt efter flickorna i betygsresultat. Pisa ger exempel på att pojkar hamnar efter i samtliga ämnen. Detta blir självklart en utmaning för skolan att hitta lösningar som stödjer och stärker pojkar utifrån deras förutsättningar.
I utredning omnämns bland annat Frejaskolan för sitt aktiva jämställdhetsarbete som ett gott exempel på hur skolan kan förbättra pojkars men även flickors skolresultat. En av insatserna på Frejaskolan har varit personalfortbildning i hur jämställdhet, normkritik, etnicitet integreras naturligt i den dagliga planeringen och undervisningen. Bevisligen kan pedagogernas bemötande, förhållningssätt och planering av undervisning utifrån jämställdhetsperspektiv ge goda effekter på betyg.
Utifrån övergripande hållpunkt tänker vi som jämställdhetsutvecklare att problemtiken berör oss alla, inte minst pojkars självkänsla/självbild samt skolans utvecklingsbehov, där pojkar stigmatiseras som  antipluggnorm och blir bärare av en negativ och befäst bild som ”bråkiga”, ”stökiga” och JAAA NI VET TAR PLATS. Vi kan dra lärdom av varandras lyckade insatser och börja fundera på vilka strukturer ligger till grund för problematiken!? Bilden måste luckras upp, ifrågasättas och problematiseras på alla nivåer i verksamheten.
Det finns givetvis flera orsaksrelaterade förklaringsmodeller. Mångfalden bland gruppen flickor och pojkar ska även den tas i beaktande. Förbättringsarbetet med jämställdhetintegrering som verktyg kan vara ett sätt att dra igång förändringsarbetet för våra pojkar och flickor för att utöka deras livsvärld...

fredag 7 februari 2014

En reflektion i februari...


Har det hänt någonting ifråga om förväntningar?
Vilka förväntningar har vi på våra flickor och pojkar och vad skickar vi med dem. En kollega har en son och en dotter födda på 80 talet. Hen försökte ställa ungefär samma krav på dem när det gällde att "hjälpa till" typ tömma diskmaskinen, sortera sin tvätt m.m.  Ganska rimliga krav tyckte hen.
Sonen kom hem en dag och berättade att ingen kille i hans klass behövde arbeta så mycket hemma. Detta kunde stämma för jag tror att det var vanligt på 80-talet att sönerna "slapp" undan, medan det förväntades av dottern att "hjälpa till hemma".
Under mina första år som genuspedagog/ jämställdhetsutvecklare arbetade jag mycket med filmen som en arbetsmetod, främst i förskolan. Arbetslaget fick då syn på att de ställdes olika krav på flickorna och pojkarna även på småbarnsavdelningar. Speciellt när det gällde att hålla ordning på sina saker, klä sig själv, hjälpa till m.m. En ganska smärtsam insikt men ack så lärorik. För det är först då du kan förändra när du fått insikt, att du ställer olika krav och har olika förväntningar beroende på om det är en flicka/ pojke. Men har du inte fått insikt om detta är det lätt att ramla in i gamla mönster speciellt i stressiga situationer. Vi måste starta tidigt i förskolan med en medveten genuspedagogik som sedan fortsätter in i skolan.