Nytt Stödmaterial

Här kommer nytt stödmaterial  om Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans senare år. Jämställdhet, sexualitet och relationer i ämnesundervisningen. Årskurserna 7-9
Stödmaterialet riktar sig till lärare i grundskolan åk 7-9 och ger exempel på hur frågor om jämställdhet, sexualitet och relationer kan integreras i ämnesundervisningen.

Finns nu och ladda som PDF Länk

Visst blir man glad!

Titta på förskolan och lär när det gäller planarbetet.

Har haft förmånen att jobba med " plan mot diskriminering och kränkande behandling" ute på skolor och förskolor i Halmstad ett antal år nu i min profession som genuspedagog och

jämställdhetsutvecklare. Vill passa på att beskriva hur ett sådant arbete kan se ut praktiskt på en förskola. Till saken hör att det finns en drivande förskolechef som använder vår kompetens i planarbetet.                                                                                                                                                 
Jag träffar pedagogerna första gången klockan 17-19. Det blir en massa information om vilka lagar de måste följa och information om vilka diskrimineringsgrunder de har att förhålla sig till m.m. Efter detta arbetar arbetslaget fram hur de skall arbeta främjande för att ingen diskriminering eller kränkning skall ske på deras förskola. Bra konkreta förslag som skrivs in i deras plan.

 Till nästa gång vi träffas skall en kartläggning tillsammans med barnen göras. Hur gör man det med 1-5 åringar? Ja, det finns inga hinder för dem, det går. En månad har de på sig. En månad senare en måndag klockan 07:00 träffas första arbetslaget, förskolechefer och jag och analyserar deras kartläggningar som de gjort tillsammans med de stora barnen (4-5 åringarna).

 Intervjuer med hjälp av bilder ute och inne samt rumsobservationer som visar om det finns " könskodade" rum, vilket det fanns och då blir nästa steg hur vi förändrar vi dessa rum så att de tilltalar både flickor och pojkar? Kartläggningen utomhus visar också på ställen där barnen känner sig otrygga dessa listas. Vad gör vi då?

 

Åtgärden är; närvarande pedagoger på dessa platser,. Och utmaningen; hur får alla vuxna även vikarier veta var de skall vara utomhus? Dessa platser fotograferas plastas in och sätts upp på lämpligt ställe utomhus. 

 I februari ska en ny undersökning göras tillsammans med barnen för att se om det blivit bättre eller om det är andra platser vi behöver titta till extra.

 

Klockan 9 kommer nästa arbetslag in till planering. Det är personalen som arbetar med de allra yngsta 1-3år. Deras kartläggning bestod av 6-7 filmsnuttar ute och inne. Efter analysen som görs tillsammans med förskolechef och jämställdhetsutvecklare har ett antal förbättringsförslag tagits fram.

Klockan 13:00 var det dags för det tredje arbetslaget. De hade gjort enskilda intervjuer med hjälp av fotografier tagna ute och inne. Säkert 20 olika platser var dokumenterade.Vid dessa intervjuer kom en del liknande svar fram som gäller utomhusmiljön. Desto viktigare att det finns närvarande pedagoger där som skrivs in i planen. Även toaletterna var en sådant ställe som vi tillsammans sökte bra lösningar som skrevs in i planen. Kan vi lära av detta exempel? Jag hoppas det!

Endast det som görs blir gjort… agera mot kränkningar och främja likabehandling.

Om livet i skolan…

I onsdagens Hallandsposten skrev krönikören och författaren Sara Beischer om situationen på fritids och i skolan. Sammanfattningsvis var hennes krönika välformulerad och sätter fingret på ett reellt problem i skolan och ett reellt problem för skolan.

Jämställdhetsutvecklarna håller med Sara då hon i grunden är emot att slåss. Våld föder våld och det är så det är. Otrygghet föder också reflexmässiga utfall och bristen på empati och medmänsklighet är grunden till utagerande handlingar.  Alla elever ska kunna gå till sin skola och känna trygghet. Alla elever har rätt till kroppslig integritet inte bara i skolan utan även i övriga samhället och i hemmen.

Skolan har ett uppdrag att lära ut mänskliga rättigheter men den har även ett uppdrag att gestalta mänskliga rättigheter. Skolans uppdrag är att göra substantivet mänsklig rättighet till ett verb.

Mänskliga rättigheter är något som skolan ska förmedla och gestalta. I skolans värld möts massor med olika individer med olika önskningar, behov och kompetenser. En del klarar av samspel och jämkning tillsammans med andra individers önskningar, behov och kompetenser. Många gånger är de individer som klarar av samspelet med de andra i skolan barn som har syskon, är flickor, har närvarande vårdnadshavare, har ett språk och har en vilja att delta i relationer med andra. Däremot är eleverna i en riskzon om de inte har syskon, är pojkar, har frånvarande vårdnadshavare, kommer från våldsamma hemmiljöer, har språksvårigheter och svårigheter med relationer.  Ja, faktorerna är många.

Detta är skolans problem att axla. Att balansera alla dessa flickors och pojkar s skolvardag så att de utvecklas till samhällsmedborgare som har en tilltro till de demokratiska systemen för utkrävande av rättvisa och vår individuella frihet samt deltagandet i samhället som en stor komplex relation. Jämställdhetsutvecklarna anser att Sveriges skola gör ett bra jobb  tillsammans med alla föräldrar runt omkring oss som gör så gott de kan.

Men ändå vid dagens slut kommer barn att kunna berätta för sina föräldrar om våld och kränkningar som de ser och råkar utför i Sveriges skolor.  Jag vill be alla föräldrar att stötta era barn och stärka till relationers möjligheter, demokratiska och rättsäkra tillvägagångssätt för att motverka ickedemokratiska och våldsamma tillvägagångssätt.

Skolan kan inte alltid diskutera enskilda insatser som görs för era barn då skolan verkar under sekretess och insatser som enskilda individer erhåller kan inte alltid diskuteras med vårdnadshavare till de utsatta barnen.  Allt i en demokratisk och rättsäker anda.

Som förälder kan du istället fråga ditt eget barn. Hur går det i skolan och vad händer där. I denna dialog kan du upptäcka ditt barns lärande och skolans dolda arbete för elevers trygghet. Men säg till era barns pedagoger om otryggheten kommit i uttryck från era barn. Låt skolan arbeta. Lita till skolan så kommer era barn göra detsamma.

Och feministiskt självförsvar…nja det hör inte hemma i svensk skola. Låt demokrati, jämställdhet, dialog och rättssäkerhet  vara vägen till en bra och trygg skola.

Hur är det ställt, Jämställt!?

Sverige vittnar om ökade sjukskrivningar och kvinnor är mest drabbade enligt senast framtagna siffror. Är vi förvånade? Problematiken har varit ett välkänt faktum under ganska lång tid.

Jobbhälsobarometern 2013 visar att 80 procent av kvinnor under 30 år varit borta från jobbet på grund av sjukdom det senaste året. I åldrarna 31-40 år är siffran densamma, medan sjukfrånvaron bland männen är lägre.

Analys av faktiska förhållanden och faktorer som bidrar kan härledas till ojämställdheten i hemmet och arbetslivet. Senaste forskning pekar på att unga tjejer med barn är särskilt utsatta, från att tidigare levt förhållandevis jämställt uppstår förändring när första barnet kommer. Paret tenderar att hamna i traditionella könsmönster i hur man delar hem och omsorgsarbetet.  Andra förklaringsmodeller är att unga kvinnors överhängande känsla att behöva överprestera,  på alla livets fronter, såväl arbetsliv som familjeliv. Fenomenet överpresterande tjejer börjar tidigt i skolan och ”duktiga tjejer” är ett känt begrepp i skolans värld. Till saken hör att Sverige är ett av de mest jämställda länderna, men har ändock internationellt sett den mest könssegregerade arbetsmarknaden. Detta underlättar varken den ekonomiska kassen eller vår jämställdhetssträvan.

Siffror har vi, likaså analysförmåga att kunna härleda bakomliggande problem och orsaker. Vad vi gör, får mer och mer betydelse i dagens debatt. Att öka jämställdheten på samtliga arenor påtalar vi jämt och ständigt, men ändå står det still  när det gäller att arbeta med jämställdhet som ett demokratiskt verktyg. Vi måste börja här och nu, inte där och då. Sjukskrivningstalen kommer säkerligen inte stagnera utan snarare tvärtom.

Vi måste prata jämställdhet med våra barn tidigt, redan på förskolenivå, integrera jämställdhetsperspektiven in i pedagogiken och i kunskapsmålen. Vara normkritiska när det gäller förväntningar och krav på våra killar och tjejer. Planera medvetna jämställda strategier när det gäller det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ute på skolorna.  

Våga ta steget från låsning till lösning. Tänk så många tjejer och killar som blir förtjänta genom att vi tar jämställdhetsarbetet på allvar och faktiskt genomför ett praktiskt jämställdhetsarbete, här och nu och på lång sikt.