Det finns många perspektiv man kan använda för en intressant genusanalys. Analysnivån och val av begrepp att prata utifrån kan anpassas till elevernas ålder. För det första kan det vara en idé att ”räkna huvuden” för att få en överblick över andelen flickor/kvinnor och pojkar/män som är representerade i läromedlet. Vidare, se över uttryck, roller, egenskaper, intressen hos de personer som beskrivs för att se över om det finns stereotypiska beskrivningar. Representerar personerna traditionella kvinnliga och manliga könsroller vad gäller uppgifter/sysselsättning till exempel? Framställs flickor/kvinnor, pojkar/män som olika eller lika, dvs, skapas en åtskillnad mellan könen? Vem är subjekt/objekt, aktör/passiv i böckerna? VIlka nämns vid namn? Vilka som är huvudpersoner/bipersoner? Vem och vilka har därmed makten? Vilka etniciteter och sexualiteter, funktionsvariationer, könsuttrycks- och identitetssvariationer, religioner, åldrar, etc finns representerade?
Det är viktigt att inte befästa och förstärka skillnader, utan att ifrågasätta, undra och fundera! Hur skapas och reproduceras normer kring kön, etnicitet, sexualitet mm genom vårt material? Eller kan detta vara ett sätt att enligt Lgr11 : ”Utveckla förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden” och ”Motverka traditionella könsmönster” ? I Lpfö 98/10 står det att "Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" samt att "Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller".
I samband med diskussionen med barnen och eleverna, fundera över formen för lärandet i klassrummet. Hur organiseras barn och klassrum så att alla kommer till tals, och att de enligt Lgr11 får: ”möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt men även med andra”?
