Läroplan för jämställdhet!

Att jämställdhet är ett kunskapsområde och inte en åsikt är vi nog alla rörande eniga om.

Ger vi våra elever inflytande och delaktighet i kunskapshämtandet kring detta ämne? Är inte så säker på det!

Skolinspektionens vanligaste kritik på skolorna är att i deras Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling saknas elevernas deltagande, både i framtagandet och i arbetet med planen. En främjande insats utifrån diskrimineringsgrunden kön är att integrera jämställdhet i undervisningen och elevernas vardag.

Jämställdhet är ett kunskapsområde som ska utvecklas i takt med elevernas skolgång, F-År3, År4-6 och År 7-9.

På Jämställt.se, finns ett förslag på Läroplan för jämställdhet, ett material att tycka till om och använda.

Materialet bygger på att eleverna utifrån: begrepp, lagstiftning, styrdokument och rättigheter och integrering i undervisningen konkretiserar jämställdhet.

Läroplan för jämställdhet bygger på följande stegvisa utveckling:

1 hört talas om

2 ha kunskap om
3 kunna diskutera

och det finns ett VIKTIGT tillägg, som vi inte får glömma, att GÖRA Jämställdhet.

"Jämställdhet en självklarhet men inte en verklighet"

Fullsatt ”vardagsrum” kallade Gudrun det på twitter. 250 personer var och lyssnade på Gudrun Schyman i måndags. Vardagsrummet var beläget på biblioteket i Halmstad.

Gudrun fängslade en publik i nära 2,5 timme utan paus med en Whiteboard och sig själv. Som skicklig retoriker och välslipad politiker angrep hon dagens ämne:

"Jämställdhet en självklarhet men inte en verklighet"

Gudrun gav sitt och Feministiskt initiativs syn på saken. Att vara för jämställdhet är politiskt korrekt men Vad gör tjänstemän och politik för ökad jämställdhet. Många säger att de är för jämställdhet men att de samtidigt säger att det får ta tid. Den retoriska frågan som Gudrun ställde var; Men hur lång tid skall det få ta?

Hon startade med politiken och vad som styr den. Att det är pappa Metall som bestämmer löneökningen och att mamma kommunal kommer efter, men gapet dem emellan består. Kvinnor tjänar i snitt 4400kr mindre varje månad. Det nuvarande pensionssystemet som bygger på 30 år missgynnar kvinnor som ofta går ner i tid när barnen är små. Just det här med oförklarade löneskillnader hur förklarar vi det? Kvinnor och män med samma utbildning får helt olika ingångslön. Har kvinnor en ”Låglönegen” spetsade hon till det med.

Hon gjorde även en koppling till Miljöpartiet som när det bildades 1981 sågs med ett löjets skimmer vad var detta för miljömuppar? Men när de 1988 kom in i riksdagen gjorde detta att övriga partier var tvungna att läsa på om miljöfrågorna. Frågan lyftes fram från att ha varit en ickefråga blev det nu ett ämne som diskuterades och alla var tvungna att ha en åsikt i frågan. Kunskapen ökade i alla leden. Gudrun menar att samma sak kan hända med jämställdhetsfrågan. Får den en starkare ställning i riksdagen blir det automatiskt så att alla behöver sätta sig in i frågan. Från att ha varit en ickefråga kan det bli en fråga som får en helt annan framträdande plats. För jämställdhet är inte en fråga om åsikter utan om kunskap.

 

För skolans del råder ett belöningssystem eller bedömningssystem som ger flickor som grupp högre betyg än vad pojkar som grupp får. Vår fråga blir liknande Gudruns - Hur lång tid ska det få ta innan politik och tjänstemän i skolan ska tillse en pedagogik som kan verka för en skola för alla. Där jämställdhet inte är ett tillägg i mån av tid utan en självklarhet och ett verb i den pedagogiska professionen.

Feminism – tänk så olika det kan te sig.

Under helgen brukar tiden räcka till. Då läser vi tidningen extra noggrant och tar lite längre frukost än brukligt på vardagarna. Helgens tidningar har fokuserat på feminism och jämställdhet ur olika perspektiv och på olika sätt.  

Hanna Fahl skriver i DN om sina tonår då hon i sitt band sjunger Nirvanas ”Rape me” så fint som hon kan. Hon menade inget,mer än att det var en bra låt, som Kurt Cobain skrev som en reaktion på våldtäcktskulturen. Hanna Fahls krönika sätter fingret på utsattheten unga människor i allmänhet och flickor i synnerhet befinner sig i.

Hanna Fahl skriver även om de äldre journalisterna som dikterar villkoren för bilder och bildidéer till reportagen som följer unga talangfulla band. (Törs jag skriva tjejband.) De vuxna och de äldre generationerna har ett ansvar då de möter den unga kulturen. Inte minst ett ansvar för jämställdhet. Men det kan vara för mycket för medelålders herrar. Låt oss uttrycka det så här istället – Om du vill hjälpa unga kvinnor i ett mansdominerat samhälle så ska du som man inte vara ett praktarsel utan en medmänniska - först då hjälper du till. Dessutom behöver inte unga tjejer fnissa överseende då män behandlar dem illa. Ett gott bemötande och lika villkor ska gälla alla. 

Norges nyutnämnde jämställdhetsminister Solveig Horne har gjort barska uttalande, för några år sedan, då hon ansåg att våldtäktsoffer har en del i skulden till att blivit våldtagna och att litteratur som behandlar homosexualitet kan vara skadligt för barn. Nu undrar vi vart är Norge på väg? En jämställdhetskompis som Sverige många gånger varit samstämmiga med. Men det är klart, som statsministern Erna Solberg säger, att historian ska vi inte diskutera utan det är framtiden och politiken för framtiden som ska granskas. Men ändå, undrar vi vart är Norge på väg?

Jämus förhoppning är att det ska bli bra och den nya jämställdhetspolitiken i Norge ska vara fortsatt världsledande. Annars kommer den radikala (ny)feministiska rörelsen Femen att få bredda sin kamp till Norge.

I lördagens DN fanns ett otroligt spännande reportage om den radikala feministiska rörelsen Femen.

Under parollen My body – My manifesto, syns de unga, välsminkade och barbröstade feministerna på allt fler platser i Europa. Rörelsen som kommer ur det traditionella och ortodoxa Ukraina slåss mot allt kvinnoförtryck. Religiöst, ekonomiskt, sexuellt, juridiskt, populistiskt och medialt förtryck utsätts för gruppens direktaktion. I Sverige har Svea Hovrätt utsatts för sin första Femen attack då Hovrätten tidigare i höstas friade sex pojkar för en gruppvåldtäkt. En dom som ändå fick stort medialt genomslag. Femen attacken försvann i mängden.

 

Är det radikalt och kontroversiellt med top-less feministisk aktivism? Ja, det verkar det vara då Femens grundare Inna Sjevtjenko tvingats fly till Paris. Femen var inte först men deras sätt att använda sina bara överkroppar som plakat för sitt budskap är oerhört provocerande. Är inte kvinnokroppen tillräckligt exploaterad? Femen håller med men menar samtidigt att nu exploaterar vi kvinnor kroppen med vårt budskap. Dessutom har ländernas polis väldiga bekymmer hur de ska angripa de nakna kvinnorna och omhänderta dem. 

 

I Sverige verkar det som om den offentliga debatten ändå har jämställdhetsivrare som kan diskutera problematiken påklädda. Men vi på Jämu önskar Femen lycka till i sin kamp utan kläder och vi kör vidare med våra kläder på.  

Jämställdhet och feminism tänk vad olika det kan vara.

 

 

”Våga se hela människan”… Ett intersektionellt perspektiv

Bredda förståelse, se med andra ögon, skapa helhetsbilder för att motverka trakasserier och bredda lärandet.  Intersektionalitet härstammar från sociologin och är ett analytiskt verktyg som hjälper oss att se människan i ett vidare perspektiv.

 

Flickor är inte enbart flickor, det finns andra faktorer som klass, etnicitet, utbildningsnivå, funktionshinder som samverkar och påverkar varandra, som i sin tur påverkar flickors respektive pojkars förmågor och handlingsutrymme. Med ett intersektionellt perspektiv kan vi förstå hur de olika diskrimineringsgrunderna samverkar och motverkar varandra. Fokus ligger i att se skärningspunkter mellan olika maktordningar, närmare bestämt individers olika villkor, förutsättningar och möjligheter att påverka. Det handlar om att våga och kunna se hela människan. Diskrimineringsgrunden kön skär igenom de andra diskrimineringsgrunderna, gör vi ett tillägg såsom etnicitet och funktionshinder osv, märker vi att det finns flera faktorer som maktordning och klass som samspelar och ska tas i beaktade både när vi upptäcker, utreder och åtgärdar trakasserier.  

 

Utmaningen är att se samverkande skillnader i diskrimeringsgrunder. Vad händer när vi intar ett intersektionellt, genus och normkritisk perspektiv? Helt plötsligt ser vi variationer i behov, vi får därmed större förståelse för bakomliggande faktorer och det som finns under ytan. Vi ser efter innehållet i elevers HELA livssituation och livshistoria. Vi tillåter oss själva och möta elevers olika behov, förutsättningar och förmågor att träda fram istället för ett. 

Det är just dessa förutsättningar vi kan ta fasta på när vi motverkar trakasserier men även använda som ett pedagogiskt verktyg. Vi lär olika, våra förutsättningar signalerar olika behov. Den psykiska hälsa och självkänsla påverkar vårt sätt att lära och utvecklas. Med all forskning vet vi att elevernas psykiska hälsa måste vara intakt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskap och lärande. Elevers olika villkor, olika behov av trygghet och välmående blir viktiga aspekter att fundera kring.  Förenklat har våra elever olika förutsättningar för lärande och de just dessa förutsättningar vi ska finna, stimulera och utmana för ökad måluppfyllelse. Upplevelser, händelser, livet, kunskap och lärandet sker i alla möten. Möten som hör ihop och ingår i en livskedja av bestånddelar som är svåra och separera från varandra.  

Kan förskolan och skolan tillåta och främja mer variationer minskar också individernas begränsningar.

Vi går på det hela tiden...

Parfymreklamens stereotypa bilder!

Vi köper en traditionell identitet istället för en doft. Kvinnliga och Manliga parfymer luktar mer lika än vad reklamen vill få oss att tro. Det visar en nya vhandling i psykologi från Stockholms universitet. "Perfumes between Venus and Mars: How gender categorization of perfumes is (not) related to odor perception and odor preference".

I en undersökning, med heterosexuella personer i ålder mellan 30-40 år, om hur parfymer upplevs när inte könskategoriseringen är känd, har det framkommit att tendensen är att välja samma doft till sin potentiella partner som man valt till sig själv.Enligt forskaren bakom studien, Anna Lindqvist, doktor i psykologi vid Stockholms universitet, är resultatet spännande, eftersom parfymreklam ofta verkar för att förstärka kvinnligt och manligt för att attrahera det motsatta könet.

Dofta smart!