För andra året i rad är Toys 'R' Us julkalender könsneutral

När Top Toy, som äger Toys 'R' Us och BR Leksaker, släppte sin genusneutrala julkatalog förra året lät reaktionerna inte vänta på sig.

Storyn plockades upp av nyhetsbyrån AFP – och blev snabbt en världsnyhet. Pojkar som dammsuger och stryker kläder och flickor som leker med vapen blev helt enkelt för mycket för många.

I de utländska mediernas kommentatorsfält anklagades Top Toy för "hjärntvätt", "indoktrinering" och "manshat".

Kritiken har dock inte fått Top Toy att ändra sig. Även i år är Toys 'R' Us och BR Leksakers julkataloger genusneutrala. Nytt för i år är att även Danmark, Norge och Finland får genusneutrala kataloger i jul.

– Vi gör en likadan katalog som vi gjorde förra året. Förra året fick vi väldigt mycket uppmärksamhet, inte bara i Sverige utan också internationellt. Men precis som vi sa då är det här framtiden. Så här ser en modern leksakskatalog ut, säger Top Toys försäljningsdirektör Jan Nyberg till Dagens Media.

Hur har reaktionerna varit i år?

– Vi har fått väldigt mycket positiva reaktioner. Faktiskt är det folk som skriver till oss och säger att de är så glada och att de kommer börja låta sina barn titta i leksakskatalogen igen. Många tycker att vi är en föregångare.

Många har ju varit ganska arga också?

- En del har varit arga ja, men det är en väldigt liten del. De kan inte alls förstå varför man ska göra en genusneutral leksakskatalog.

Ni har ju anklagats för indoktrinering och hjärntvätt av barn, hur reagerade du när du fick höra den kritiken?

– Det får stå för dem som säger det. Vi är nöjda med hur våra kataloger ser ut och har fått många fler uppmuntrade mejl och liknande från våra konsumenter. Det råder inget tvivel på att vi är på rätt väg.

Som Dagens Media tidigare berättat har Toys 'R' Us i Storbritannien inspirerats av Sverige. Hur långt planerna på en genusneutral leksakskatalog har gått där vet dock inte Jan Nyberg.

– Men jag är inte förvånad över att de inspireras av oss. Det är helt rätt väg att gå.

Toys 'R' Us gör genusneutral julkatalog igen: "Det här är framtiden"  citat: Dagens media.

Med denna blogg önskar jämställdhetsutvecklarna i Halmstad alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Jämställdhetsarbete i skolan- utveckling för ökad måluppfyllelse!

Här kommer ett utdrag från delar av Skolverkets konferens i Göteborg 17 nov-14

Jämställdhet- ett integrerat kunskaps – och värdegrundsarbete

Ett starkt värdegrundsarbete med jämställdhet integrerat är en förutsättning för lärande och utveckling.

I varje möte sker en värdering enl. Annika Hjelm och Tommy Eriksson på Skolverket och genom att dela upp begreppet värdegrund med OM, GENOM, FÖR så får vi en metod att processa detta.

 Jämställdhetsintegrerat kvalitetsarbete i skolan, får vi med en gemensam syn på att:

- utveckla det främjande arbetet, med fokus på det positiva som sker ständigt och jämt

- allas ansvar och allas handlande

- undvika ansvarsförskjutning ( någon annans ansvar, externa aktörer, tema dagar, eldsjälar)

- samtal mellan elever och pedagoger med reflektion avseende jämställdhet

- undervisa om jämställdhet. I skolans Lgr 11 kap 1-2 och i ämnena hem och konsumentkunskap, biologi, geografi, historia, religion, och samhällskunskap finns jämställdhets som begrepp.

- undervisningen ska präglas av jämställdhetsperspektiv både på innehåll och upplägg

- använda elevhälsan – ofta en bortglömd resurs enl. Skolverket

Män och jämställdhet var ytterligare en av rubrikerna på utbildningen:

Niklas Järvklo utredningssekreterare regeringskansliet, presenterade utdrag ur utredningen Män och jämställdhet SOU 2014:6

Vi fick en presentation utifrån mäns livsituation - makt, sårbarhet, skilda villkor och förändring/stillastående ur ett maskulint perspektiv.  Manlighet relaterar ofta till makt, möjligheter och resurser. I betänkandet tydliggörs de dominerande maktpositioner män har i samhället liksom mäns större ekonomiska resurser. Mäns sårbarhet är uppenbar, de är överrepresenterade i samhällets topp,  t.ex. i börsbolagen, men även vad gäller brottslighet, missbruk, självmord etc.. Närmare 95 procent av alla i fängelser är män.

Stereotypa föreställningar om manlighet, att män ska ta avstånd från det som anses vara icke-manligt, vara tuffa och osårbara, skapar problem i både mäns och kvinnors liv och minskar mäns frihet och ger skilda villkor.

Niklas pratade också om pojkars och flickors betyg i skolan, och en enkel sammanfattning från hans föreläsning var att socioekonomi och studiebakgrund i hemmet spelar störst roll. I alla grupper och över tid har dock flickor presterat högre betyg än pojkar.

Tänkvärt från Konferensen Jämställdhet 2.0

Tänk att en mycket kort föreläsning kan ge så mycket bra och tänkvärt.

På en av föreläsningarna i Göteborg Jämställt.nu den 6 nov fastnade jag för detta som en av de kunniga föreläsarna från Nationella sekretariatet för genusforskning tog upp. Vi kan inte nå ett jämlikt samhälle om vi inte först arbetar med jämställdhet. Det kan tyckas så självklart, men är det så? Är det inte så att det ofta hoppas över detta viktiga led, att just fokusera på jämställdhet och hur vi uppnår det?

Under denna föreläsning framkom vikten av att inbegripa det intersektionella perspektivet med utgångspunkt i de sju diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet. Det förefaller så att det finns även strukturella faktorer som påverkar oss såsom socioekonomi, utbildning, geografi,  politisk åskådning. Tar vi med alla dessa perspektiv. Ser vi det ur ett intersektionellt perspektiv?

Normvärk!!

Redo för ett kreativt skolspel?

Jämställdhetsutvecklare har i samarbete med EQO (Equal Opportunitets) varit behjälpliga i ta fram skolspelet ”Normvärk” – ett spel för skolans personal om normer, delaktighet och likabehandling.

Normer är oskrivna regler om vad som är ”rätt och riktigt”, om vilka grupper som är ”normala” och vilka som avviker. Normer handlar om makt och strukturer som ger olika tillgång till möjligheter. De finns överallt och spelar stor roll för vem som diskrimineras, för vår syn på oss själva och varandra. Det säger sig självt att normer försvårar utveckling – för enskilda människor, för skolan och samhället i stort. Men normer går såklart att utmana och förändra!

Normvärk är ett bra verktyg för ett normkritiskt arbete som med fördel kan användas för att diskutera, reflektera och ge sig och sitt arbetslag utrymme att stöta och blöta frågor som ibland kan kännas svåra och känsliga.  Hur tänker jag och hur tänker vi tillsammans motverka diskriminering och kränkningar.

För närmare beskrivning av spelet se länk här.              

Därför måste vi arbeta med jämställdhet!

Under 2013 anmäldes omkring 80 400 misshandelsbrott i Sverige enligt uppgift från Brottsförebyggande rådet. Vi kan se att den anmälda misshandeln ökat över en tioårs period och statistiken tyvärr visar att 82 % av de misstänkta är män (2013 Brå).

Det förefaller högst viktigt att arbeta förebyggande med genus och jämställdhet samt synen på maskulinitet. Detta för att komma tillrätta med de orimliga men även tämligen riskfyllda förväntningar som finns på unga killar och män.

Vi har alla följt den oroväckande utvecklingen med många stökiga händelser runtom i landet men även här i Halmstad med misshandel och våld där förövare och offer är män. Enligt Hallandsposten 2014-09-28 inträffade under en väldigt kort tidsperiod flera fall av misshandel i centrala Halmstad.

Det blir oundvikligt att fundera kring vilka förbilder som finns för dagens unga killar? Vilka förväntningar finns? Vilka aktiviteter planeras i form av dataspel, lek, lagspel och så vidare som kan ge utrymme för ett aggressivt beteende, men även starka ”manlighets” normer som många gånger handlar om att visa sig tuff, cool, och att inte ge utlopp för sina känslor och empati. 

Vi kan förebygga genom att ge män och unga killar större livsutrymme att vara sig själva. Vi behöver jobba med genus och jämställdhet i tidig ålder och visa på att unga killar och pojkar inte behöver leva upp till något macho-ideal. Jämställdhet är inte enbart en fråga för kvinnor utan även i allra högsta grad en fråga för män.

Vi får inte ge upp pojkarna

Vilka är barns rättigheter 2014? – 25 år efter barnkonventionen

Tips till dig som arbetar med barnkonventionen. Den 12 november har du möjlighet att delta i en kostandsfri seminariedag i Stockholm som kommer att handla om hur FN:s barnkonvention efterlevs.


Läs mer om innehåll och anmälan här:
Seminariedag 12 nov

”Eleverna och internet”, nyutkommen rapport.

En undersökning ”Eleverna och internet” 2014 flaggar för faran att flickor halkar efter i IT-kunnande. Enligt undersökningen har andelen flickor på mellanstadiet som har en egen dator sjunkit från 79 % (2013) till 59 % i år (2014), jämfört med pojkarnas 85 %. Däremot har hela 95 procent av flickorna tillgång till en smartphone, jämfört med 87 procent av pojkarna.

Man kan inte göra samma saker på smartphone och surfplatta som på dator och detta kan leda till att flickorna använder en ”enklare” teknik. Flickornas internetkunskapsnivå kan överskattas och medvetenheten om att det finns mycket mer att lära minskar.

Enligt samma undersökning har var femte högstadieelev och var fjärde mellanstadieelev aldrig getts tillfälle i skolan att prata om hur de ska hantera internet. Skolan har ett ansvar att ge kunskap i internet användande och säkerhet på internet.

Rapporten bygger på statistik från SE:s årliga undersökning Svenskarna och internet 2014, och kapitlet om pedagoger och deras användning av digitala resurser är gjord inom ramen för SE:s skolsatsning Webbstjärnan. Även material från Skolverkets undersökning IT användning och IT kompetens i skolan används i rapporten.

En introduktion till statistikrapporten ”Eleverna och internet” kan du klicka hem här!

Ladda också ner den läsvärda rapporten här!

Tjejlopp speglar samhället...

Att delta i ett motionslopp med bara kvinnor kan vara en slags frigörelse. Samtidigt förstärker tjejloppen det traditionella sättet att vara kvinna på.
- Manliga underhållare och goodiebags med skönhetsprodukter är ofta en del av konceptet, säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf.

Enligt Karin S. Lindelöf speglar tjejloppen jämställdheten i samhället. Stereotyper av vad det är att vara man och kvinna återskapas.
- Inramningen av tjejloppen leder till att man cementerar kvinnor till medelmåttor, som motionerar lite lagom. Det antas att kvinnor inte kan vara lika nördiga som män och verkligen gå in för sin hobby.
Hon menar att det hela bygger på bilden av hur mycket tid en kvinna i karriären kan lägga på träning. Familjen kommer först, sedan kanske hon klämmer in ett träningspass på lunchen eller springer med väninnan när barnen somnat. För män är det mer accepterat att prioritera sin hobby. Om mannen springer ett lopp kanske hela familjen följer med och kollar. Alla blir indragna och semestern planeras därefter.
- På det här sättet förminskas kvinnors motionsidrottande till att vara något som är mindre viktigt än mannens, säger Karin S. Lindelöf

Intressant att fundera kring hur vi påverkas av stereotyper kopplat till kön och fritidsaktiviteter?

Internet ingen frizon...

Det råder uppfattningar om att internet är en frizon och att man säga och skriva vad man vill utan det blir konsekvenser. Så är inte fallet. Det finns regler och lagar som sätter gränser för vad man får säga eller skriva på internet. Juridiken kring näthat och nätkränkningar är förhållandevis okänt för många.  Alla vet att man inte får slå andra, stjäla osv. Däremot är det inte lika känt vad man får och inte får säga till om andra på internet. För gärna en diskussion med era elever om att de juridiska reglerna, diskrimineringslagen och mänskliga rättigheterna gäller även på nätet.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor har kommit ut med ett mycket användbart material riktat skolpersonal och annan personal som möter unga i åldern 13-18 år ”Hat på nätet, vad får du inte skriva på internet? Till skriften tillkommer en lärarhandledning ”Får man skriva vad man vill på internet?”

Studie: Hållbart jämställdhetsarbete i förskola och skola i Norden.

Den här studien förmedlar kunskap om hur lärare, förskollärare och skolpersonal arbetar med jämställdhet i ett antal förskolor och skolor i de nordiska länderna och självstyrande områdena. Boken lyfter fram flera lärande exempel som inspiration till jämställdhetsarbete i förskolan och skolan. 

Resultatet visar att jämställdhetsarbetet i Norden ser olika ut och att det inte kan sägas finnas någon enhetlig modell som lyfts fram.

Studien omfattar 11 skolenheter och 59 intervjuer i samtliga nordiska länder och självstyrande områden under sept. 2013-febr.2114.

Jämställdhetsarbete i förskolan och skolan som analyserats fram kan ses som tre olika steg.

Stegen benämns

 Privat steg- innebär att arbetet för jämställdhet initierats och drivs av enskilda pedagoger och eldsjälar utan förankring i skolorganisationen.

 Internt steg- innebär att det finns ett uppdrag som någon/några fått av ledningen, dock oftast utan tydliga mål. Läroplan och liknande dokument är kända men används inte systematiskt. Detta är det mest vanligt förekommande ”steget” enl. studien.

 Externt steg- präglas av arbete med hög systematik, insyn och kommunikation. Arbetet är förankrat, stöd, resurser och förväntningar finns på skolorganisationens jämställdhetsarbete.

Lärande exempel som analyserats som externt steg presenteras i boken och där kan vi bl.a. läsa om:

·         Jämställdhetscertifiering av förskolor och skolor i Falun

·         Kommunstyrelsen i Malmö som permanent beslutat avsätta 2 miljoner årligen för genuspedagogiskt arbete i förskolor och skolor.

·         Fler män i förskolan i Norge – jämställdhetsarbete med kvalitetsmått.

·         Islands förhållningssätt där de tränar varje pojke och flicka på att använda ord som uttrycker saker och berättar vad de känner.

·         Åland har haft ett omfattande jämställdhetsprojekt som resulterat i att socialnämnden i Mariehamn har lagt ett mål att senast 2015 ska alla ha filmat, kartlagt och diskuterat stereotypa könsmönster i barnomsorgen och hur det påverkar arbetet med barnen.

Målet är att du som läser boken ska inspireras till att påbörja, blåsa nytt liv i eller fortsätta det lokala arbetet på den egna skolan eller den egna enheten, med hjälp av nordisk inspiration!

Länk till studien!

Redan vid terminstart....

 

Ur läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 är följande hämtat: kap. 1

 ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivets genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”

”Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstagande och ge möjligheter till sådana.”

I skolstarten kan det vara viktigt att lyfta fram dessa rader ur läroplanen.

Vi styrs hela tiden av normer hur vi skall vara, att bryta dessa har att göra med självkänslan och vilket klimat vi har i vår skola/förskola.

Att vi som pedagoger jobbar för att stärka pojkars och flickors självkänsla kan ge dem fler valmöjligheter att få vara den de önskar och att uttrycka sina åsikter.

Vi ska se till att ha ett tillåtande klimat i vårt klassrum.

Ett sätt kan vara att redan vid terminstarten ta upp ”härskartekniker” - vad det är och att det är något som vi tillsammans skall försöka förhindra. Exempel på härskartekniker kan vara osynliggörande (du behandlas som luft) då sänks din självkänsla, förlöjligande (någon gör sig lustig på din bekostnad) du får inte vara den du önskar vara, objektifiering (du bedöms inte för den person du är utan ses som ett objekt) här sänks självkänslan och du anpassar dig efter rådande normer. Detta gör vissa lärare i Halmstad redan. Ett främjande arbete som kan skrivas in i Plan mot diskriminering och kränkande behandling och som kan återkomma årligen.