fredag 27 december 2013

Årets lista!


Alléns förskola Oskarström
Årets Nederlag – Pojkarna i årets PISA-rapport.
Årets förtroende – Återfå förtroendet för pojken som studiemotiverad elev.
Årets utmaning – Få pedagogiken att matcha pojkarnas drivkraft.
Årets tavla – Grafittan på Söndrumsskolan.
Årets succé – Pia Sundhage tar sig till slutspel med sitt landslag.
Årets Jämställare – Vår praktikant Elin. En helt ny yrkestitel.
Årets Torso – Femen; barbröstad feministisk kamp.
Årets Perspektiv – Det intersektionella.
Årets Bragd – 28 miljoner till musikhjälpen för stöd till att kvinnor runt om i världen ska få rätt till att överleva sin graviditet.
Årets Flagga – regnbågsflaggan.
Årets Moralpanik – Kan en fitta pryda en skolvägg?
Årets Konstnär – Carolina Falkholt.
Årets Förskola – Oskarströms förskolor med Kvarngränds- och Alléns- förskolor i spetsen.
Årets Skola – Hovgårdsskolan för sina raster.
Årets Frihetsivrare – Micke Gunnarsson.
Årets Lön – Som man tjänar du fortfarande i snitt 3 miljoner mer än om du är kvinna.
Årets Minister – Maria Arnholm.
Årets Rivning - Yelena Isinbayeva; “If we allow to promote and do all this stuff on the street, we are afraid about our nation because we consider ourselves like normal, standard people. //…We just live with boys with woman, woman with boys. Everything must be fine. It comes from history. We never had any problems, these problems in Russia, and we don’t want to have any in the future.”
Årets nagel i ögat – Emma Green Tregaros regnbågs-naglar under friidrotts-VM.
Årets sommarångest – Kommer mitt barn ha det bra på sammanslagningen på förskolan?
Årets sommarlösning - En fyraårig flicka berättade att hon skulle byta "dagis" i två veckor. Året innan hade hon varit med om det och hon tyckte det var det bästa med hela förra sommaren. Ny miljö med nya barn och med några nya pedagoger gjorde förskoletiden som ny och spännande.
Årets Verb – Jämställdhet
Årets konvention – Barnens
Årets Tal - Australiens premierminister Julian Gillard håller det bästa politiska anförandet på mycket länge. Hon angriper oppositionen och dess ledare då de talat om att det behövs åtgärder för att förhindra sexism.
Årets Artist – Linda Pira.
Årets rätt – Benådningen av Pussy Riot.
Årets rektor – Rosa Kolhammar, Annika Rylander.
Årets förskolechef – Ulrika Johnsson.
Årets projekt – Från LUPP till Handling.
Årets ”more of the same” – Jan ”Mer ordning och reda i skolan” Björklund.
Årets Uttryck – Mer variation minskar olikheter! 
 
Gott nytt år önskar JÄMU!

onsdag 18 december 2013

En praktikants betraktelser!


Som jämställdhetsutvecklarnas praktikant är jag nu inne på mina sista arbetsdagar i Kärnhuset och är i princip färdig med min rapport som ska lämnas in på högskolan i början av januari. Till våren avslutar jag mina studier med en magisteruppsats i statsvetenskap, som inte helt omöjligt kan komma att beröra jämställdhet, kanske inom skolan, vem vet...

Redan min första dag på praktiken i höstas följde jag med JämU på möte med förvaltningschefen på en genomgång av deras arbete under åren och nuvarande utvecklingsområden, ett av dem den ojämna könsfördelningen bland medarbetarna i förskolan. Eftersom Skolverket redan 2011 fått uppdrag från regeringen att kartlägga och analysera insatser som gjorts för att öka andelen män i förskolan fanns redan ett bra underlag att utgå ifrån. Ja, och sedan satte det igång, en utredning som lite vågat kommer syna förståelser och attityder hos; politiker i Barn- och ungdomsnämnden, förvaltningsledningen, verksamhetscheferna och pedagoger. Hur tänker de kring jämställdhet i Halmstad?

Jämställdhet och framför allt mångfald är populära ord som används på en mängd olika arenor, men beroende på vilken kunskap och attityd vi har lägger vi olika innerbörder i begreppen. Vilket i förlängningen leder till eller utesluter praktiska lösningar. En lärdom under denna höst är att det är lätt att bli iväg svept av vackra ord. Vackra ord som inte för den skull behöver betyda någonting eller kan motsägas i nästa mening med några ännu mer väl valda ord. När jag under intervjuerna frågat om jämställdhet pratar man inte sällan om jämlikhet. Det handlar inte bara om kön. Alla tycker det är självklart att vi behöver fler män i förskolan; det ska vara mångfald! Men varför, kommer män med ett annat perspektiv? Nej. Här kommer vi ofta in på en av någon anledning känslig fråga trots att mångfald just innebär en stor variation av perspektiv. Det verkar ibland omöjligt att komma vidare i diskussionen om kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är större variation bland samma kön än emellan dem, det finns så många andra faktorer som spelar större roll, det är kontraproduktivt att kategorisera… Det finns alltså stora skillnader flickor emellan, pojkar emellan? Ja, och så kul! Tur att man inte studerar naturvetenskap utan sociala konstruktioner formade av unika människor som är under ständig förändring. Svårigheterna med att alltid lägga in jämställdhet i ett större perspektiv, med etnicitet, sexualitet, religiös tillhörighet m.m. är att det blir just för stort och troligtvis stannar på en retorisk nivå utan genomförbara praktiska lösningar. Att inte vilja synliggöra skillnaderna för flickor och pojkar, kvinnor och män måste vara långt mer kontraproduktivt än att synliggöra dem, hur kan vi annars veta hur(o)jämställt det är?

Med det sagt så finns det tvärtom också flera guldkorn i verksamheten och verksamhetsledningen med stor medvetenhet, kunskap och vilja men som helt enkelt inte har samma förmåga att förändra utöver sin egen situation.

Sociala konstruktionerna är djupt rotade, så var ska vi börja? Kanske kan man tänka (o)jämställdheten som ett julbord för att det är så rätt i tiden. Ett överfullt, köttigt, svulstigt julbord, meter efter meter efter meter, herre gud så mycket! Var ska man börja?! Ja jag har då aldrig sett någon vända på klacken och gå, någonstans börjar man hugga in.

fredag 13 december 2013

Hur prioriterar vi jämställdhetsfrågan i den ordinarie verksamheten?


Förra veckan fick vi möjlighet att vara med på en två dagars utbildning ”Leda och styra” för hållbar jämställdhet. Nya kunskaper och idéer hade förvaltats. Nu är vi redo att jämställa och verkställa. Vi börjar med att förtydliga betydelsen av jämställdhetsintegrering. Kort sagt så handlar de om att få in jämställdhetsperspektivet på alla nivåer när beslut tas gällande elevers lärande och utvecklig. Det handlar om (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser. Ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Hur får vi frågan att ingå i verksamhetsplanering/beslut och undervisning, kursplaner och så vidare?  Alla är vi med på att vi måste minska skillnader mellan flickors och pojkars resultat.  Hur går vi tillväga och hur kvalitetssäkrar vi så att det faktiskt sker? Det är just här jämställdheten kommer in och kan göra stor nytta för att utjämna skillnader. Det handlar om vuxnas förhållningssätt och vilket bemötande vi ger. Vad vi förväntar oss av pojkar och flickor?  Har vi olika krav och förväntningar på kön. Vi kan börja med att identifiera ojämställdheten som är synlig i skillnader i presentationer, hälsa och trygghet bland gruppen flickor och pojkar. Pojkar presterar i genomsitt sämre än flickor. Första steget kan vara att ta med dessa frågeställningar in i kvalitets/förändringsarbetet. Det vill säga erkänna och identifiera problemet, ifrågasätta sig själv, sin undervisning och sin position. Ta hjälp av varandra i förändringsarbetet och sätt jämställdhetsperspektiv på elevens lärande och utveckling.

Här kommer några frågeställningar till hjälp i förbättrings och kvalitetarbetet. Börja med att identifiera ojämställdheten; i bemötande, förhållningssätt, ojämna och orimliga förväntningar, könsstereotypa läromedel, talutrymme, lärmiljön och förutsättningar.

·       Filma, kartlägg, dokumentera och observera varandras undervisning – Nu är ni på rätt väg. När ojämställdheten identifierats. Börja förändra. Synliggör hinder och rasera dem.

·         Sätt upp mål om det önskade läget (ex: öka betyg och måluppfyllelse oavsett kön)  

·         Välj en idé, genomför tillsammans.

·         Följ upp och utvärdera, få med er elever och deras syn på jämställdhetsarbetet.

torsdag 5 december 2013

Jämställdhetsarbete utifrån olika förutsättningar!


Malala Yousafzai är en 16 årig pakistansk skolelev och utbildningsaktivist som 2012 utsattes för ett mordförsök utfört av talibantrogna. Talibanerna gillade inte hennes kamp för flickors rättigheter att gå i skolan. Hon har efter attacken mot henne växt fram som en ambassadör för ungas, framför allt flickors, rättigheter. Redan som elvaåring började hon blogga om flickors rätt till utbildning. Hon har också skrivit en självbiografi och talat inför FN. 

Nu tilldelas den 16 åriga tjejen det internationella priset för Jämställdhet och icke-diskriminering av

Mexikos nationella råd. Hon får priset för sin kamp för att försvara mänskliga rättigheter och speciellt för hennes kamp för allas rätt till utbildning, oavsett ålder, kön, sexuell läggning och religion, skriver nyhetsbyrån AFP. Prisceremonin kommer att hållas i början av 2014.

Härom veckan (v.46) fick Malala Yousafzai EU:s Sakharov-pris för mänskliga rättigheter.

Malala var också en av favoriterna till att få Nobels fredspris. Priset gick dock till antikemvapen organet OPCW (organisationen som övervakar att FN:s kemvapenkonvention efterlevs).

fredag 29 november 2013

Nytt Stödmaterial


Här kommer nytt stödmaterial  om Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans senare år. Jämställdhet, sexualitet och relationer i ämnesundervisningen. Årskurserna 7-9
Stödmaterialet riktar sig till lärare i grundskolan åk 7-9 och ger exempel på hur frågor om jämställdhet, sexualitet och relationer kan integreras i ämnesundervisningen.

Finns nu och ladda som PDF Länk

fredag 22 november 2013

Visst blir man glad!


Titta på förskolan och lär när det gäller planarbetet.

Har haft förmånen att jobba med " plan mot diskriminering och kränkande behandling" ute på skolor och förskolor i Halmstad ett antal år nu i min profession som genuspedagog och
jämställdhetsutvecklare. Vill passa på att beskriva hur ett sådant arbete kan se ut praktiskt på en förskola. Till saken hör att det finns en drivande förskolechef som använder vår kompetens i planarbetet.                                                                                                                                                 
Jag träffar pedagogerna första gången klockan 17-19. Det blir en massa information om vilka lagar de måste följa och information om vilka diskrimineringsgrunder de har att förhålla sig till m.m. Efter detta arbetar arbetslaget fram hur de skall arbeta främjande för att ingen diskriminering eller kränkning skall ske på deras förskola. Bra konkreta förslag som skrivs in i deras plan.

 Till nästa gång vi träffas skall en kartläggning tillsammans med barnen göras. Hur gör man det med 1-5 åringar? Ja, det finns inga hinder för dem, det går. En månad har de på sig. En månad senare en måndag klockan 07:00 träffas första arbetslaget, förskolechefer och jag och analyserar deras kartläggningar som de gjort tillsammans med de stora barnen (4-5 åringarna).

 Intervjuer med hjälp av bilder ute och inne samt rumsobservationer som visar om det finns " könskodade" rum, vilket det fanns och då blir nästa steg hur vi förändrar vi dessa rum så att de tilltalar både flickor och pojkar? Kartläggningen utomhus visar också på ställen där barnen känner sig otrygga dessa listas. Vad gör vi då?

 
Åtgärden är; närvarande pedagoger på dessa platser,. Och utmaningen; hur får alla vuxna även vikarier veta var de skall vara utomhus? Dessa platser fotograferas plastas in och sätts upp på lämpligt ställe utomhus. 

 I februari ska en ny undersökning göras tillsammans med barnen för att se om det blivit bättre eller om det är andra platser vi behöver titta till extra.
 
Klockan 9 kommer nästa arbetslag in till planering. Det är personalen som arbetar med de allra yngsta 1-3år. Deras kartläggning bestod av 6-7 filmsnuttar ute och inne. Efter analysen som görs tillsammans med förskolechef och jämställdhetsutvecklare har ett antal förbättringsförslag tagits fram.

Klockan 13:00 var det dags för det tredje arbetslaget. De hade gjort enskilda intervjuer med hjälp av fotografier tagna ute och inne. Säkert 20 olika platser var dokumenterade.Vid dessa intervjuer kom en del liknande svar fram som gäller utomhusmiljön. Desto viktigare att det finns närvarande pedagoger där som skrivs in i planen. Även toaletterna var en sådant ställe som vi tillsammans sökte bra lösningar som skrevs in i planen. Kan vi lära av detta exempel? Jag hoppas det!

Endast det som görs blir gjort agera mot kränkningar och främja likabehandling.

fredag 15 november 2013

Om livet i skolan…


I onsdagens Hallandsposten skrev krönikören och författaren Sara Beischer om situationen på fritids och i skolan. Sammanfattningsvis var hennes krönika välformulerad och sätter fingret på ett reellt problem i skolan och ett reellt problem för skolan.
Jämställdhetsutvecklarna håller med Sara då hon i grunden är emot att slåss. Våld föder våld och det är så det är. Otrygghet föder också reflexmässiga utfall och bristen på empati och medmänsklighet är grunden till utagerande handlingar.  Alla elever ska kunna gå till sin skola och känna trygghet. Alla elever har rätt till kroppslig integritet inte bara i skolan utan även i övriga samhället och i hemmen.
Skolan har ett uppdrag att lära ut mänskliga rättigheter men den har även ett uppdrag att gestalta mänskliga rättigheter. Skolans uppdrag är att göra substantivet mänsklig rättighet till ett verb.
Mänskliga rättigheter är något som skolan ska förmedla och gestalta. I skolans värld möts massor med olika individer med olika önskningar, behov och kompetenser. En del klarar av samspel och jämkning tillsammans med andra individers önskningar, behov och kompetenser. Många gånger är de individer som klarar av samspelet med de andra i skolan barn som har syskon, är flickor, har närvarande vårdnadshavare, har ett språk och har en vilja att delta i relationer med andra. Däremot är eleverna i en riskzon om de inte har syskon, är pojkar, har frånvarande vårdnadshavare, kommer från våldsamma hemmiljöer, har språksvårigheter och svårigheter med relationer.  Ja, faktorerna är många.
Detta är skolans problem att axla. Att balansera alla dessa flickors och pojkar s skolvardag så att de utvecklas till samhällsmedborgare som har en tilltro till de demokratiska systemen för utkrävande av rättvisa och vår individuella frihet samt deltagandet i samhället som en stor komplex relation. Jämställdhetsutvecklarna anser att Sveriges skola gör ett bra jobb  tillsammans med alla föräldrar runt omkring oss som gör så gott de kan.

Men ändå vid dagens slut kommer barn att kunna berätta för sina föräldrar om våld och kränkningar som de ser och råkar utför i Sveriges skolor.  Jag vill be alla föräldrar att stötta era barn och stärka till relationers möjligheter, demokratiska och rättsäkra tillvägagångssätt för att motverka ickedemokratiska och våldsamma tillvägagångssätt.

Skolan kan inte alltid diskutera enskilda insatser som görs för era barn då skolan verkar under sekretess och insatser som enskilda individer erhåller kan inte alltid diskuteras med vårdnadshavare till de utsatta barnen.  Allt i en demokratisk och rättsäker anda.

Som förälder kan du istället fråga ditt eget barn. Hur går det i skolan och vad händer där. I denna dialog kan du upptäcka ditt barns lärande och skolans dolda arbete för elevers trygghet. Men säg till era barns pedagoger om otryggheten kommit i uttryck från era barn. Låt skolan arbeta. Lita till skolan så kommer era barn göra detsamma.

Och feministiskt självförsvar…nja det hör inte hemma i svensk skola. Låt demokrati, jämställdhet, dialog och rättssäkerhet  vara vägen till en bra och trygg skola.

onsdag 6 november 2013

Hur är det ställt, Jämställt!?


Sverige vittnar om ökade sjukskrivningar och kvinnor är mest drabbade enligt senast framtagna siffror. Är vi förvånade? Problematiken har varit ett välkänt faktum under ganska lång tid.
Jobbhälsobarometern 2013 visar att 80 procent av kvinnor under 30 år varit borta från jobbet på grund av sjukdom det senaste året. I åldrarna 31-40 år är siffran densamma, medan sjukfrånvaron bland männen är lägre.
Analys av faktiska förhållanden och faktorer som bidrar kan härledas till ojämställdheten i hemmet och arbetslivet. Senaste forskning pekar på att unga tjejer med barn är särskilt utsatta, från att tidigare levt förhållandevis jämställt uppstår förändring när första barnet kommer. Paret tenderar att hamna i traditionella könsmönster i hur man delar hem och omsorgsarbetet.  Andra förklaringsmodeller är att unga kvinnors överhängande känsla att behöva överprestera,  på alla livets fronter, såväl arbetsliv som familjeliv. Fenomenet överpresterande tjejer börjar tidigt i skolan och ”duktiga tjejer” är ett känt begrepp i skolans värld. Till saken hör att Sverige är ett av de mest jämställda länderna, men har ändock internationellt sett den mest könssegregerade arbetsmarknaden. Detta underlättar varken den ekonomiska kassen eller vår jämställdhetssträvan.
Siffror har vi, likaså analysförmåga att kunna härleda bakomliggande problem och orsaker. Vad vi gör, får mer och mer betydelse i dagens debatt. Att öka jämställdheten på samtliga arenor påtalar vi jämt och ständigt, men ändå står det still  när det gäller att arbeta med jämställdhet som ett demokratiskt verktyg. Vi måste börja här och nu, inte där och då. Sjukskrivningstalen kommer säkerligen inte stagnera utan snarare tvärtom.
Vi måste prata jämställdhet med våra barn tidigt, redan på förskolenivå, integrera jämställdhetsperspektiven in i pedagogiken och i kunskapsmålen. Vara normkritiska när det gäller förväntningar och krav på våra killar och tjejer. Planera medvetna jämställda strategier när det gäller det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ute på skolorna.  

Våga ta steget från låsning till lösning. Tänk så många tjejer och killar som blir förtjänta genom att vi tar jämställdhetsarbetet på allvar och faktiskt genomför ett praktiskt jämställdhetsarbete, här och nu och på lång sikt.

onsdag 30 oktober 2013


 Läroplan för jämställdhet!

Att jämställdhet är ett kunskapsområde och inte en åsikt är vi nog alla rörande eniga om.

Ger vi våra elever inflytande och delaktighet i kunskapshämtandet kring detta ämne? Är inte så säker på det!

Skolinspektionens vanligaste kritik på skolorna är att i deras Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling saknas elevernas deltagande, både i framtagandet och i arbetet med planen. En främjande insats utifrån diskrimineringsgrunden kön är att integrera jämställdhet i undervisningen och elevernas vardag.

Jämställdhet är ett kunskapsområde som ska utvecklas i takt med elevernas skolgång, F-År3, År4-6 och År 7-9.

Jämställt.se, finns ett förslag på Läroplan för jämställdhet, ett material att tycka till om och använda.
Materialet bygger på att eleverna utifrån: begrepp, lagstiftning, styrdokument och rättigheter och integrering i undervisningen konkretiserar jämställdhet.

Läroplan för jämställdhet bygger på följande stegvisa utveckling:
1 hört talas om
2 ha kunskap om
3 kunna diskutera
och det finns ett VIKTIGT tillägg, som vi inte får glömma, att GÖRA Jämställdhet.

torsdag 24 oktober 2013

"Jämställdhet en självklarhet men inte en verklighet"


Fullsatt vardagsrum” kallade Gudrun det på twitter. 250 personer var och lyssnade på Gudrun Schyman i måndags. Vardagsrummet var beläget på biblioteket i Halmstad.

Gudrun fängslade en publik i nära 2,5 timme utan paus med en Whiteboard och sig själv. Som skicklig retoriker och välslipad politiker angrep hon dagens ämne:

"Jämställdhet en självklarhet men inte en verklighet"

Gudrun gav sitt och Feministiskt initiativs syn på saken. Att vara för jämställdhet är politiskt korrekt men Vad gör tjänstemän och politik för ökad jämställdhet. Många säger att de är för jämställdhet men att de samtidigt säger att det får ta tid. Den retoriska frågan som Gudrun ställde var; Men hur lång tid skall det få ta?

Hon startade med politiken och vad som styr den. Att det är pappa Metall som bestämmer löneökningen och att mamma kommunal kommer efter, men gapet dem emellan består. Kvinnor tjänar i snitt 4400kr mindre varje månad. Det nuvarande pensionssystemet som bygger på 30 år missgynnar kvinnor som ofta går ner i tid när barnen är små. Just det här med oförklarade löneskillnader hur förklarar vi det? Kvinnor och män med samma utbildning får helt olika ingångslön. Har kvinnor en Låglönegen spetsade hon till det med.

Hon gjorde även en koppling till Miljöpartiet som när det bildades 1981 sågs med ett löjets skimmer vad var detta för miljömuppar? Men när de 1988 kom in i riksdagen gjorde detta att övriga partier var tvungna att läsa på om miljöfrågorna. Frågan lyftes fram från att ha varit en ickefråga blev det nu ett ämne som diskuterades och alla var tvungna att ha en åsikt i frågan. Kunskapen ökade i alla leden. Gudrun menar att samma sak kan hända med jämställdhetsfrågan. Får den en starkare ställning i riksdagen blir det automatiskt så att alla behöver sätta sig in i frågan. Från att ha varit en ickefråga kan det bli en fråga som får en helt annan framträdande plats. För jämställdhet är inte en fråga om åsikter utan om kunskap.
 
För skolans del råder ett belöningssystem eller bedömningssystem som ger flickor som grupp högre betyg än vad pojkar som grupp får. Vår fråga blir liknande Gudruns - Hur lång tid ska det få ta innan politik och tjänstemän i skolan ska tillse en pedagogik som kan verka för en skola för alla. Där jämställdhet inte är ett tillägg i mån av tid utan en självklarhet och ett verb i den pedagogiska professionen.

måndag 21 oktober 2013

Feminism – tänk så olika det kan te sig.


Under helgen brukar tiden räcka till. Då läser vi tidningen extra noggrant och tar lite längre frukost än brukligt på vardagarna. Helgens tidningar har fokuserat på feminism och jämställdhet ur olika perspektiv och på olika sätt.  
Hanna Fahl skriver i DN om sina tonår då hon i sitt band sjunger Nirvanas ”Rape me” så fint som hon kan. Hon menade inget,mer än att det var en bra låt, som Kurt Cobain skrev som en reaktion på våldtäcktskulturen. Hanna Fahls krönika sätter fingret på utsattheten unga människor i allmänhet och flickor i synnerhet befinner sig i.

Hanna Fahl skriver även om de äldre journalisterna som dikterar villkoren för bilder och bildidéer till reportagen som följer unga talangfulla band. (Törs jag skriva tjejband.) De vuxna och de äldre generationerna har ett ansvar då de möter den unga kulturen. Inte minst ett ansvar för jämställdhet. Men det kan vara för mycket för medelålders herrar. Låt oss uttrycka det så här istället – Om du vill hjälpa unga kvinnor i ett mansdominerat samhälle så ska du som man inte vara ett praktarsel utan en medmänniska - först då hjälper du till. Dessutom behöver inte unga tjejer fnissa överseende då män behandlar dem illa. Ett gott bemötande och lika villkor ska gälla alla. 

Norges nyutnämnde jämställdhetsminister Solveig Horne har gjort barska uttalande, för några år sedan, då hon ansåg att våldtäktsoffer har en del i skulden till att blivit våldtagna och att litteratur som behandlar homosexualitet kan vara skadligt för barn. Nu undrar vi vart är Norge på väg? En jämställdhetskompis som Sverige många gånger varit samstämmiga med. Men det är klart, som statsministern Erna Solberg säger, att historian ska vi inte diskutera utan det är framtiden och politiken för framtiden som ska granskas. Men ändå, undrar vi vart är Norge på väg?
Jämus förhoppning är att det ska bli bra och den nya jämställdhetspolitiken i Norge ska vara fortsatt världsledande. Annars kommer den radikala (ny)feministiska rörelsen Femen att få bredda sin kamp till Norge.
I lördagens DN fanns ett otroligt spännande reportage om den radikala feministiska rörelsen Femen.
Under parollen My body – My manifesto, syns de unga, välsminkade och barbröstade feministerna på allt fler platser i Europa. Rörelsen som kommer ur det traditionella och ortodoxa Ukraina slåss mot allt kvinnoförtryck. Religiöst, ekonomiskt, sexuellt, juridiskt, populistiskt och medialt förtryck utsätts för gruppens direktaktion. I Sverige har Svea Hovrätt utsatts för sin första Femen attack då Hovrätten tidigare i höstas friade sex pojkar för en gruppvåldtäkt. En dom som ändå fick stort medialt genomslag. Femen attacken försvann i mängden.
 
Är det radikalt och kontroversiellt med top-less feministisk aktivism? Ja, det verkar det vara då Femens grundare Inna Sjevtjenko tvingats fly till Paris. Femen var inte först men deras sätt att använda sina bara överkroppar som plakat för sitt budskap är oerhört provocerande. Är inte kvinnokroppen tillräckligt exploaterad? Femen håller med men menar samtidigt att nu exploaterar vi kvinnor kroppen med vårt budskap. Dessutom har ländernas polis väldiga bekymmer hur de ska angripa de nakna kvinnorna och omhänderta dem. 
 
I Sverige verkar det som om den offentliga debatten ändå har jämställdhetsivrare som kan diskutera problematiken påklädda. Men vi på Jämu önskar Femen lycka till i sin kamp utan kläder och vi kör vidare med våra kläder på.  
Jämställdhet och feminism tänk vad olika det kan vara.
 
 

fredag 11 oktober 2013

”Våga se hela människan”… Ett intersektionellt perspektiv


Bredda förståelse, se med andra ögon, skapa helhetsbilder för att motverka trakasserier och bredda lärandet.  Intersektionalitet härstammar från sociologin och är ett analytiskt verktyg som hjälper oss att se människan i ett vidare perspektiv.

 
Flickor är inte enbart flickor, det finns andra faktorer som klass, etnicitet, utbildningsnivå, funktionshinder som samverkar och påverkar varandra, som i sin tur påverkar flickors respektive pojkars förmågor och handlingsutrymme. Med ett intersektionellt perspektiv kan vi förstå hur de olika diskrimineringsgrunderna samverkar och motverkar varandra. Fokus ligger i att se skärningspunkter mellan olika maktordningar, närmare bestämt individers olika villkor, förutsättningar och möjligheter att påverka. Det handlar om att våga och kunna se hela människan. Diskrimineringsgrunden kön skär igenom de andra diskrimineringsgrunderna, gör vi ett tillägg såsom etnicitet och funktionshinder osv, märker vi att det finns flera faktorer som maktordning och klass som samspelar och ska tas i beaktade både när vi upptäcker, utreder och åtgärdar trakasserier.  
 
Utmaningen är att se samverkande skillnader i diskrimeringsgrunder. Vad händer när vi intar ett intersektionellt, genus och normkritisk perspektiv? Helt plötsligt ser vi variationer i behov, vi får därmed större förståelse för bakomliggande faktorer och det som finns under ytan. Vi ser efter innehållet i elevers HELA livssituation och livshistoria. Vi tillåter oss själva och möta elevers olika behov, förutsättningar och förmågor att träda fram istället för ett. 

Det är just dessa förutsättningar vi kan ta fasta på när vi motverkar trakasserier men även använda som ett pedagogiskt verktyg. Vi lär olika, våra förutsättningar signalerar olika behov. Den psykiska hälsa och självkänsla påverkar vårt sätt att lära och utvecklas. Med all forskning vet vi att elevernas psykiska hälsa måste vara intakt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskap och lärande. Elevers olika villkor, olika behov av trygghet och välmående blir viktiga aspekter att fundera kring.  Förenklat har våra elever olika förutsättningar för lärande och de just dessa förutsättningar vi ska finna, stimulera och utmana för ökad måluppfyllelse. Upplevelser, händelser, livet, kunskap och lärandet sker i alla möten. Möten som hör ihop och ingår i en livskedja av bestånddelar som är svåra och separera från varandra.  

Kan förskolan och skolan tillåta och främja mer variationer minskar också individernas begränsningar.