Årets lista!

Alléns förskola Oskarström

Årets Nederlag – Pojkarna i årets PISA-rapport.

Årets förtroende – Återfå förtroendet för pojken som studiemotiverad elev.

Årets utmaning – Få pedagogiken att matcha pojkarnas drivkraft.

Årets tavla – Grafittan på Söndrumsskolan.

Årets succé – Pia Sundhage tar sig till slutspel med sitt landslag.

Årets Jämställare – Vår praktikant Elin. En helt ny yrkestitel.

Årets Torso – Femen; barbröstad feministisk kamp.

Årets Perspektiv – Det intersektionella.

Årets Bragd – 28 miljoner till musikhjälpen för stöd till att kvinnor runt om i världen ska få rätt till att överleva sin graviditet.

Årets Flagga – regnbågsflaggan.

Årets Moralpanik – Kan en fitta pryda en skolvägg?

Årets Konstnär – Carolina Falkholt.

Årets Förskola – Oskarströms förskolor med Kvarngränds- och Alléns- förskolor i spetsen.

Årets Skola – Hovgårdsskolan för sina raster.

Årets Frihetsivrare – Micke Gunnarsson.

Årets Lön – Som man tjänar du fortfarande i snitt 3 miljoner mer än om du är kvinna.

Årets Minister – Maria Arnholm.

Årets Rivning - Yelena Isinbayeva; “If we allow to promote and do all this stuff on the street, we are afraid about our nation because we consider ourselves like normal, standard people. //…We just live with boys with woman, woman with boys. Everything must be fine. It comes from history. We never had any problems, these problems in Russia, and we don’t want to have any in the future.”

Årets nagel i ögat – Emma Green Tregaros regnbågs-naglar under friidrotts-VM.

Årets sommarångest – Kommer mitt barn ha det bra på sammanslagningen på förskolan?

Årets sommarlösning - En fyraårig flicka berättade att hon skulle byta "dagis" i två veckor. Året innan hade hon varit med om det och hon tyckte det var det bästa med hela förra sommaren. Ny miljö med nya barn och med några nya pedagoger gjorde förskoletiden som ny och spännande.

Årets Verb – Jämställdhet

Årets konvention – Barnens

Årets Tal - Australiens premierminister Julian Gillard håller det bästa politiska anförandet på mycket länge. Hon angriper oppositionen och dess ledare då de talat om att det behövs åtgärder för att förhindra sexism.

Årets Artist – Linda Pira.

Årets rätt – Benådningen av Pussy Riot.

Årets rektor – Rosa Kolhammar, Annika Rylander.

Årets förskolechef – Ulrika Johnsson.

Årets projekt – Från LUPP till Handling.

Årets ”more of the same” – Jan ”Mer ordning och reda i skolan” Björklund.

Årets Uttryck – Mer variation minskar olikheter! 

 

Gott nytt år önskar JÄMU!

En praktikants betraktelser!

Som jämställdhetsutvecklarnas praktikant är jag nu inne på mina sista arbetsdagar i Kärnhuset och är i princip färdig med min rapport som ska lämnas in på högskolan i början av januari. Till våren avslutar jag mina studier med en magisteruppsats i statsvetenskap, som inte helt omöjligt kan komma att beröra jämställdhet, kanske inom skolan, vem vet...

Redan min första dag på praktiken i höstas följde jag med JämU på möte med förvaltningschefen på en genomgång av deras arbete under åren och nuvarande utvecklingsområden, ett av dem den ojämna könsfördelningen bland medarbetarna i förskolan. Eftersom Skolverket redan 2011 fått uppdrag från regeringen att kartlägga och analysera insatser som gjorts för att öka andelen män i förskolan fanns redan ett bra underlag att utgå ifrån. Ja, och sedan satte det igång, en utredning som lite vågat kommer syna förståelser och attityder hos; politiker i Barn- och ungdomsnämnden, förvaltningsledningen, verksamhetscheferna och pedagoger. Hur tänker de kring jämställdhet i Halmstad?

Jämställdhet och framför allt mångfald är populära ord som används på en mängd olika arenor, men beroende på vilken kunskap och attityd vi har lägger vi olika innerbörder i begreppen. Vilket i förlängningen leder till eller utesluter praktiska lösningar. En lärdom under denna höst är att det är lätt att bli iväg svept av vackra ord. Vackra ord som inte för den skull behöver betyda någonting eller kan motsägas i nästa mening med några ännu mer väl valda ord. När jag under intervjuerna frågat om jämställdhet pratar man inte sällan om jämlikhet. Det handlar inte bara om kön. Alla tycker det är självklart att vi behöver fler män i förskolan; det ska vara mångfald! Men varför, kommer män med ett annat perspektiv? Nej. Här kommer vi ofta in på en av någon anledning känslig fråga trots att mångfald just innebär en stor variation av perspektiv. Det verkar ibland omöjligt att komma vidare i diskussionen om kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är större variation bland samma kön än emellan dem, det finns så många andra faktorer som spelar större roll, det är kontraproduktivt att kategorisera… Det finns alltså stora skillnader flickor emellan, pojkar emellan? Ja, och så kul! Tur att man inte studerar naturvetenskap utan sociala konstruktioner formade av unika människor som är under ständig förändring. Svårigheterna med att alltid lägga in jämställdhet i ett större perspektiv, med etnicitet, sexualitet, religiös tillhörighet m.m. är att det blir just för stort och troligtvis stannar på en retorisk nivå utan genomförbara praktiska lösningar. Att inte vilja synliggöra skillnaderna för flickor och pojkar, kvinnor och män måste vara långt mer kontraproduktivt än att synliggöra dem, hur kan vi annars veta hur(o)jämställt det är?

Med det sagt så finns det tvärtom också flera guldkorn i verksamheten och verksamhetsledningen med stor medvetenhet, kunskap och vilja men som helt enkelt inte har samma förmåga att förändra utöver sin egen situation.

Sociala konstruktionerna är djupt rotade, så var ska vi börja? Kanske kan man tänka (o)jämställdheten som ett julbord för att det är så rätt i tiden. Ett överfullt, köttigt, svulstigt julbord, meter efter meter efter meter, herre gud så mycket! Var ska man börja?! Ja jag har då aldrig sett någon vända på klacken och gå, någonstans börjar man hugga in.

Hur prioriterar vi jämställdhetsfrågan i den ordinarie verksamheten?

Förra veckan fick vi möjlighet att vara med på en två dagars utbildning ”Leda och styra” för hållbar jämställdhet. Nya kunskaper och idéer hade förvaltats. Nu är vi redo att jämställa och verkställa. Vi börjar med att förtydliga betydelsen av jämställdhetsintegrering. Kort sagt så handlar de om att få in jämställdhetsperspektivet på alla nivåer när beslut tas gällande elevers lärande och utvecklig. Det handlar om (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser. Ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Hur får vi frågan att ingå i verksamhetsplanering/beslut och undervisning, kursplaner och så vidare?  Alla är vi med på att vi måste minska skillnader mellan flickors och pojkars resultat.  Hur går vi tillväga och hur kvalitetssäkrar vi så att det faktiskt sker? Det är just här jämställdheten kommer in och kan göra stor nytta för att utjämna skillnader. Det handlar om vuxnas förhållningssätt och vilket bemötande vi ger. Vad vi förväntar oss av pojkar och flickor?  Har vi olika krav och förväntningar på kön. Vi kan börja med att identifiera ojämställdheten som är synlig i skillnader i presentationer, hälsa och trygghet bland gruppen flickor och pojkar. Pojkar presterar i genomsitt sämre än flickor. Första steget kan vara att ta med dessa frågeställningar in i kvalitets/förändringsarbetet. Det vill säga erkänna och identifiera problemet, ifrågasätta sig själv, sin undervisning och sin position. Ta hjälp av varandra i förändringsarbetet och sätt jämställdhetsperspektiv på elevens lärande och utveckling.

Här kommer några frågeställningar till hjälp i förbättrings och kvalitetarbetet. Börja med att identifiera ojämställdheten; i bemötande, förhållningssätt, ojämna och orimliga förväntningar, könsstereotypa läromedel, talutrymme, lärmiljön och förutsättningar.

·       Filma, kartlägg, dokumentera och observera varandras undervisning – Nu är ni på rätt väg. När ojämställdheten identifierats. Börja förändra. Synliggör hinder och rasera dem.

·         Sätt upp mål om det önskade läget (ex: öka betyg och måluppfyllelse oavsett kön)  

·         Välj en idé, genomför tillsammans.

·         Följ upp och utvärdera, få med er elever och deras syn på jämställdhetsarbetet.

Jämställdhetsarbete utifrån olika förutsättningar!

Malala Yousafzai är en 16 årig pakistansk skolelev och utbildningsaktivist som 2012 utsattes för ett mordförsök utfört av talibantrogna. Talibanerna gillade inte hennes kamp för flickors rättigheter att gå i skolan. Hon har efter attacken mot henne växt fram som en ambassadör för ungas, framför allt flickors, rättigheter. Redan som elvaåring började hon blogga om flickors rätt till utbildning. Hon har också skrivit en självbiografi och talat inför FN. 

Nu tilldelas den 16 åriga tjejen det internationella priset för Jämställdhet och icke-diskriminering av

Mexikos nationella råd. Hon får priset för sin kamp för ”att försvara mänskliga rättigheter” och speciellt för hennes kamp för allas rätt till utbildning, oavsett ålder, kön, sexuell läggning och religion, skriver nyhetsbyrån AFP. Prisceremonin kommer att hållas i början av 2014.

Härom veckan (v.46) fick Malala Yousafzai EU:s Sakharov-pris för mänskliga rättigheter.

Malala var också en av favoriterna till att få Nobels fredspris. Priset gick dock till antikemvapen organet OPCW (organisationen som övervakar att FN:s kemvapenkonvention efterlevs).