”Eleverna och internet”, nyutkommen rapport.

En undersökning ”Eleverna och internet” 2014 flaggar för faran att flickor halkar efter i IT-kunnande. Enligt undersökningen har andelen flickor på mellanstadiet som har en egen dator sjunkit från 79 % (2013) till 59 % i år (2014), jämfört med pojkarnas 85 %. Däremot har hela 95 procent av flickorna tillgång till en smartphone, jämfört med 87 procent av pojkarna.

Man kan inte göra samma saker på smartphone och surfplatta som på dator och detta kan leda till att flickorna använder en ”enklare” teknik. Flickornas internetkunskapsnivå kan överskattas och medvetenheten om att det finns mycket mer att lära minskar.

Enligt samma undersökning har var femte högstadieelev och var fjärde mellanstadieelev aldrig getts tillfälle i skolan att prata om hur de ska hantera internet. Skolan har ett ansvar att ge kunskap i internet användande och säkerhet på internet.

Rapporten bygger på statistik från SE:s årliga undersökning Svenskarna och internet 2014, och kapitlet om pedagoger och deras användning av digitala resurser är gjord inom ramen för SE:s skolsatsning Webbstjärnan. Även material från Skolverkets undersökning IT användning och IT kompetens i skolan används i rapporten.

En introduktion till statistikrapporten ”Eleverna och internet” kan du klicka hem här!

Ladda också ner den läsvärda rapporten här!

Tjejlopp speglar samhället...

Att delta i ett motionslopp med bara kvinnor kan vara en slags frigörelse. Samtidigt förstärker tjejloppen det traditionella sättet att vara kvinna på.
- Manliga underhållare och goodiebags med skönhetsprodukter är ofta en del av konceptet, säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf.

Enligt Karin S. Lindelöf speglar tjejloppen jämställdheten i samhället. Stereotyper av vad det är att vara man och kvinna återskapas.
- Inramningen av tjejloppen leder till att man cementerar kvinnor till medelmåttor, som motionerar lite lagom. Det antas att kvinnor inte kan vara lika nördiga som män och verkligen gå in för sin hobby.
Hon menar att det hela bygger på bilden av hur mycket tid en kvinna i karriären kan lägga på träning. Familjen kommer först, sedan kanske hon klämmer in ett träningspass på lunchen eller springer med väninnan när barnen somnat. För män är det mer accepterat att prioritera sin hobby. Om mannen springer ett lopp kanske hela familjen följer med och kollar. Alla blir indragna och semestern planeras därefter.
- På det här sättet förminskas kvinnors motionsidrottande till att vara något som är mindre viktigt än mannens, säger Karin S. Lindelöf

Intressant att fundera kring hur vi påverkas av stereotyper kopplat till kön och fritidsaktiviteter?

Internet ingen frizon...

Det råder uppfattningar om att internet är en frizon och att man säga och skriva vad man vill utan det blir konsekvenser. Så är inte fallet. Det finns regler och lagar som sätter gränser för vad man får säga eller skriva på internet. Juridiken kring näthat och nätkränkningar är förhållandevis okänt för många.  Alla vet att man inte får slå andra, stjäla osv. Däremot är det inte lika känt vad man får och inte får säga till om andra på internet. För gärna en diskussion med era elever om att de juridiska reglerna, diskrimineringslagen och mänskliga rättigheterna gäller även på nätet.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor har kommit ut med ett mycket användbart material riktat skolpersonal och annan personal som möter unga i åldern 13-18 år ”Hat på nätet, vad får du inte skriva på internet? Till skriften tillkommer en lärarhandledning ”Får man skriva vad man vill på internet?”

Studie: Hållbart jämställdhetsarbete i förskola och skola i Norden.

Den här studien förmedlar kunskap om hur lärare, förskollärare och skolpersonal arbetar med jämställdhet i ett antal förskolor och skolor i de nordiska länderna och självstyrande områdena. Boken lyfter fram flera lärande exempel som inspiration till jämställdhetsarbete i förskolan och skolan. 

Resultatet visar att jämställdhetsarbetet i Norden ser olika ut och att det inte kan sägas finnas någon enhetlig modell som lyfts fram.

Studien omfattar 11 skolenheter och 59 intervjuer i samtliga nordiska länder och självstyrande områden under sept. 2013-febr.2114.

Jämställdhetsarbete i förskolan och skolan som analyserats fram kan ses som tre olika steg.

Stegen benämns

 Privat steg- innebär att arbetet för jämställdhet initierats och drivs av enskilda pedagoger och eldsjälar utan förankring i skolorganisationen.

 Internt steg- innebär att det finns ett uppdrag som någon/några fått av ledningen, dock oftast utan tydliga mål. Läroplan och liknande dokument är kända men används inte systematiskt. Detta är det mest vanligt förekommande ”steget” enl. studien.

 Externt steg- präglas av arbete med hög systematik, insyn och kommunikation. Arbetet är förankrat, stöd, resurser och förväntningar finns på skolorganisationens jämställdhetsarbete.

Lärande exempel som analyserats som externt steg presenteras i boken och där kan vi bl.a. läsa om:

·         Jämställdhetscertifiering av förskolor och skolor i Falun

·         Kommunstyrelsen i Malmö som permanent beslutat avsätta 2 miljoner årligen för genuspedagogiskt arbete i förskolor och skolor.

·         Fler män i förskolan i Norge – jämställdhetsarbete med kvalitetsmått.

·         Islands förhållningssätt där de tränar varje pojke och flicka på att använda ord som uttrycker saker och berättar vad de känner.

·         Åland har haft ett omfattande jämställdhetsprojekt som resulterat i att socialnämnden i Mariehamn har lagt ett mål att senast 2015 ska alla ha filmat, kartlagt och diskuterat stereotypa könsmönster i barnomsorgen och hur det påverkar arbetet med barnen.

Målet är att du som läser boken ska inspireras till att påbörja, blåsa nytt liv i eller fortsätta det lokala arbetet på den egna skolan eller den egna enheten, med hjälp av nordisk inspiration!

Länk till studien!