Är vi lite på gång snart eller….??

Under parollen För det vidare gör Skolverket en satsning på att få fler män att söka sig till förskolläraryrket. Satsningen görs genom en reklamfilm, att lyfta goda exempel och att dela ut ett stipendium.

Fler män behövs i svenska förskolan och andelen män i de kommunala förskolorna är 3 procent respektive 5,5 i de fristående. Därför har regeringen gett Skolverket i uppdrag att få fler män att utbilda sig till förskollärare.

Norge är fortfarande bäst i Europa på att rekrytera manliga förskollärare, och har mellan åren 2006 och 2010 satsat femton miljoner norska kronor på mediekampanjer och belönade de förskolor som ökade andelen män. Den övergripande nationella målsättningen i Norge är att tjugo procent av medarbetarna ska vara män, vilket man hittills har nått i tretton procent av landets förskolor. Nu hoppas Skolverket kunna lära sig av Norge och upprepa framgången i Sverige.

Förebilder behövs till Skolverkets kampanj: fler män i förskolan och kommunernas förskolechefer runt om i landet har nominerat 121 män , av dessa har en jury valt att belöna 3 förskolor med stipendium.

Tobias Theander, Mariehage förskola, Patrik Karlsson, Parkens förskola, David Eiming, Pingstliljans förskola

Grattis Tobias, Patrik och David ni är alla bra förebilder!

Se mer i vårt blogginlägg från den 18 december - En praktikants betraktelser eller på skolverket: http://fordetvidare.se/forskolan

Klyftan växer mellan flickors och pojkars skolresultat!

Könskillnader mellan skolprestationer är märkbara. Pisa undersökningen visar på att gapet mellan pojkars och flickors kunskaper växer. Internationellt sett har Sverige halkat efter när det gäller läsförståelse och könsskillnaderna är som störst här.  Pisa pekar på försämrade kunskaper när det gäller matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Svenska elever presterar alltså under OECD-genomsnittet. Ett bakslag för den svenska skolan och välfärden.  Mia Heikkilä (forskare i genus och pedagogik) lyfter betydelsen i att se skillnaderna mellan pojkar och flickor i Pisa undersökning.  Hon poängterar vikten i att analyserna könskillnaderna som faktiskt ökat i samtliga ämnen.

 I egenskap av jämställdhetsutvecklare betonar vi fördelar med könsuppdelad statistik avseende pojkars och flickors skolresultat. Det handlar om att se kön som en variabel.   Att väva in genusperspektivet i faktiska resultat som presenteras.  Hur kommer det sig att skillnaderna mellan flickors och pojkars skolprestation växer? Vilka är de tänkbara orsakerna till de ökade skillnaderna? Frågor bör analyseras på ett djupare plan och ges utrymme i politiska debatten och skolans värld.  Resonemanget om att vi bemöter och behandlar alla elever som individer i en klass/undervisningssituation håller inte i det långa loppet. Vi behöver resonera och reflektera kring komplexa bilder och sociala processer där kön är ständigt närvarande i bemötande, förväntningar och inte minst pedagogiken. Det handlar inte längre om att cementera könsroller och skillnader.  Det handlar om att erkänna, ta fasta och ringa in problematiken och de negativa samhällseffekterna av att flickors och pojkars skolresultat skiljer sig under oacceptabla former.

Vad gör jag som pedagog och varför lägger jag upp min undervisning på det sätt som jag gör för att alla ska kunna delta och tillgodogöra sig lärande?  Det är bevisligen så att flickor och pojkar har olika sätt att lära. Lägg till det att det finns variation i gruppen flickor och pojkar. Detta bidrar till att arbetssätt, lärmiljö, pedagogik, läromedel tilltalar flickor och pojkar på olika sätt.  Skolpersonal ställs inför ett komplext uppdrag där mångfalden i de pedagogiska och didaktiska frågorna måste hållas levande jämt och ständigt. Hur skulle vi annars kunna utjämna skillnader mellan flickor och pojkar?

Fittstim - Min kamp!

Igår hade SVT och Belinda Olsson premiär på det skärskådande Fittstim - min kamp. Redan innan programmet sändes fanns det reaktioner och förväntningar på det hela. Belinda Olsson känner sig vilsen i feminismen som, så här 15-år efter Fittstim, yttrar sig på en rad olika sätt. Vår blogg har tagit upp den feministiska kampens många ansikten under 2013. Beroende på klass, geografisk hemvist och kunskapsnivå har feminismen tagit sig nya uttryck eller vi har fått inblick i olika feministiska frågor som delar av världen anser viktiga för oss.

Det är inte alltid vi tycker det är viktigt med top-less bad på badhusen, men är förbudet baserat på kvinnors säkerhet, bör kanske brottselement som män flyttas någon annanstans (läs moralpanik hos ansvariga). Självklart behöver vi backa upp kampen om top-less på badhusen om vi anser att den uttrycker något viktigt. Vad vi kan förstår är det en fråga om rättvisa och att få själv bestämma över sin egen kropp. Hatt av! En av Jämus medarbetare berättade så här;

”Jag kan minnas att då jag växte upp var top-less bad högsta mode och då skolresan skulle planeras så yrkade tjejerna på att få bada top-less på skolresan. Fröken i skolan var av en annan åsikt. Och för första gången i mitt liv var jag emot att bröst skulle få visas hur som helst. Klassen röstade om det och flickorna vann men fröken beslöt ändå att top-less bad inte var tillåtet.”

Belinda var inte bekväm med att kasta sin bikini topp. Hon kände sig inte trygg i den situationen. Låt så vara - alla vill eller kan inte. Men vi kan backa upp de som vill och kan. Det är inte alltid vi förstår saker och ting runt om oss. Det kan bero på en rad olika saker: kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion osv. Som Man kan det vara svårt att förstå feminismen, men kunskap om fenomenet kan alltid inhämtas för att förstå. Hur som helst kan kunskapen aldrig ersätta upplevelsen om utanförskap eller underordning. Kan vi inte alla hävda mänskliga rättigheter oberoende vilka vi är? Jo, det kan vi men det verkar som om inte alla vill.

Ibland är mänskliga rättigheter ett kön, ibland en sjal, ibland en bikini topp, ibland rätten att få rösta eller få söka vilket jobb man vill samt få hela lönen och halva makten.

Hur som helst så heter Belinda Olssons TV-serie ”Fittstim – Min kamp” och det är helt klart att det är hennes kamp som vi följer. Hon vill förstå och det är många där ute som behöver förstå feminismen. Klockrent pedagogiskt upplägg!

Vi ser fram emot att få följa Belindas kamp för att förstå feminismen, hennes kamp som hon ledde in i det nya milleniet med antologin Fittstim. Jag tror att de följande programmen kommer att bli lika spännande, framförallt i de sociala medierna som följer Belindas tvivel och vilja att förstå samtidens feminism. Vi får se. Det bästa med mänskliga rättigheter och feminism är att acceptera dem och bejaka dem för att det faktiskt kan vara så att du själv behöver ta kampen en dag och då kan det vara gott att veta, att om ni ställer upp för mig så ställer jag upp för er.

 

Kräftgång!

Foto: Dragon 187, Wikipedia

Den ekonomiska Jämställdheten går kräftgång. Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat konsekvent sedan alliansregeringen tillträdde 2006. Kvinnor mår sämre än män och neddragningarna i offentlig sektor tvingar kvinnor att ta större ansvar att vårda anhöriga, skriver Per Bolund(MP) och Gudrun Schyman(FI) i en artikel (DN 2014-01-06). Artikeln kom med säkerhet att avhandlas av många under trettondagens bjudningar. 

År 2006 satte riksdagen målet att kvinnor och män ska ha lika mycket makt att forma samhället och sina liv. Samma år vann alliansen valet och fick till ansvar att förvalta målet. Har vi närmat oss målet sedan dess? Lönegapet mellan män och kvinnor har minskat med myrsteg sedan 2006. Inkomstskillnaderna har däremot ökat kraftigt sedan dess. Att mäta inkomsten av kapital är viktig för att få en mer heltäckande bild av människors, kvinnor och mäns ekonomiska situation. Vilka valmöjligheter finns om jag har en god ekonomi jämfört med en dålig ekonomi? Denna fråga kan man uppehålla sig kring oberoende om du är man eller kvinna.  Att kunna försörja sig och stå på egna ben har med självkänslan att göra. Fortfarande finns det kvinnor som är ekonomiskt beroende av mannens inkomst. 

 Artikeln ventilerar även om förväntningarna på kvinnor att i neddragningar i offentlig sektor ta ansvar, ofta hamnar kvinnan i en ohållbar situation med småbarn och gamla föräldrar som båda behöver hjälp och vård samtidigt som de skall heltidsarbeta. Kvinnor mår sämre än män i dagens Sverige. Antalet sjukskrivningar i Sverige ökar, och mest ökar de bland de unga kvinnorna. Att ha stora förväntningar på sig från många håll är problematiskt. Ohälsotalen i skolan är även större hos flickorna än hos pojkarna. Handlar det möjligen om prestation och ansvarstagande även för skolflickorna? Likheterna finns i vart fall där.  

Många av dessa ambitiösa kvinnor ser vi omkring mig på arbetsplatser och i samhället. Något behöver hända. Jämställdheten måste prioriteras. En välgärning är om fler män kan ansluta sig till arbetet och ta ett större ansvar för omvårdnad och hemarbete. Vidare bör marknaden ställa sig frågan om de högre manliga lönerna verkligen är lönsamma för företagen. Kan det vara så att männen är överbetalda och det är problemet som faktiskt behöver lösas innan vi diskuterar om huruvida kvinnor är underbetalde.  

För att komma tillrätta med dessa olika förväntningar som vi får tidigt behövs en medveten genuspedagogik som visar att du får och kan vara precis som du vill och inte behöver begränsas p.g.a. att du föds till flicka eller pojke.

Vi har alla mycket att vinna i ett jämställt samhälle.