Framgångsrikt arbete för att minska mobbning och kränkningar

Att elever skall tillförsäkras en trygg skolmiljö för lärande och utveckling är återkommande i alla våra styrdokument. Hur står det till med elevernas och pedagogernas välmående? I media beskrivs pedagogernas arbetssituation som ohållbar och följs av alltfler krav på administrativt arbete och med stressrelaterade problem som följd. I den Lupp undersökning, som är gjord av elever i årkurs 8 i Halmstad Kommun, framkommer det att elever känner sig otrygga och missnöjda över möjlighet till inflytande och delaktighet. Mobbningsproblematik kvarstår i 2012 års undersökning i förhållande till 2009 Luppenkät. Mest oroväckande är elevernas minskade tilltro till pedagogernas agerande när kränkningar uppstår.

Det blir paradoxalt när vi å ena sidan har styrdokument skollag och läroplan där vi skall tillförse elever med rättssäkerhet och möjlighet till lärande, samtidigt som forskning och en rad undersökningar visar på att alltfler elever mår sämre och inte fullt kan tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds.

Hur skapar vi en trygg skolmiljö för våra elever? 
I enlighet med Lgr11 och 6 kap Skollag skall skolan förmedla ett aktivt demokrati och värdegrundsarbete i en ämnesintegrerad undervisning. Viktigt att ha med sig är att kombinerade insatser behövs. 
Skolverkets rapport ”Vad fungerar”  förespråkar ett systematisk och kontinuerligt främjande, förebyggande och åtgärdade arbete för ett bättre skolklimat. När kränkningar och konflikter uppstår bör pedagoger ha väl kända rutiner för hantering av kränkningar. Skolorna behöver utgå ifrån kartläggningar och analys av skolans problem och utifrån det utforma arbetet för att motverka mobbning. Ett framgångsrikt arbete för att motverka kräkningar kan vi enbart få genom långsiktighet, systematik där all personal och elever är delaktiga i förändringsprocessen.

För er som vill fördjupa er vidare kring värdegrundsarbete så rekommenderas Skolverkets kurs "Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7,5 hp". En verksamhetsförlagd kurs som ger verktyg för ett processinriktat och systematiskt förändringsarbete. Skolverkets kurs

Ny minister - Ny utmaning?



Hur gör vi det jämt så att alla blir nöjda?

Bild: Matton

Sverige fick i måndags en ny jämställdhetsminister. Maria Arnholm har visat vad hon sätter jämställdheten någonstans. Om man är feminist sätts jämställdhet i första rummet och man erkänner även att strukturell överordning och underordning existerar. En feminist utgår från maktperspektiv.

Nyamko Sabuni kallade sig aldrig feminist. Hon definierade sig som liberal. Som liberal jämställdhetsminister utgår man ifrån individ istället för struktur.

I Rapports 19:30 sändning den 21/1 kommenterar Gertrud Åström, Sabunis gärning och jämtälldhetsutvecklingen med orden: " Det står still". Den svenska kvinnolobbyn hade definitivt hoppats på mer. Men som liberal kanske fler lagar som reglerar män(niskor)s liv är av ondo?

Men hur som helst, under Sabunis år som jämställdhetsminister har drygt 150 miljoner kronor satsats på jämställdhet. Satsningen har genererat enorma mängder rapporter och kunskaper om vad som behövs göras för att uppnå jämställdhet. Nu hoppas svensk kvinnolobbyn och jämställdhetsutvecklarna på handling - en jämställd politik för att uppnå en jämställd offentlig service och en jämställd arbetsmarknad.


För skolans del innebär det att uppnå det jämställdhets uppdraget som finns beskrivet i Lgr 11 och Lpfö 98/10. Dags att renodla jämställdhetsbegreppet igen för att uppnå en pedagogik där jämställda, likvärdiga och goda resultat kan ta form.



 

Nytt handledningsmaterial för förskolan "Lika rättigheter i förskolan" finns nu att beställa på DO:s hemsida eller ladda ner som en PDF Lika rättigheter i förskolan. I denna reviderade version finner Ni en del matnyttig information kring begrepp, lagar och  regler. I nya utgåvan betonas vikten av ett systematisk målinriktat arbete och ett normkritiskt förhållningssätt, precis som i tidigare stödmaterial rekommenderas barnens delaktighet för ett framgångsrikt likabehandlingsarbete.

Gör SO- och Språkundervisning med 2012 års bästa tal!

Australiens premierminister Julian Gillard håller det bästa politiska anförandet på mycket länge. Hon angriper oppositionen och dess ledare  då de talat om att det behövs åtgärder för att förhindra sexism. Talet är inte endast ett tal för jämställdhetsarbetare. Det är ett viktig och relevant tal som visar att politiken har svårigheter att se sitt personliga handlande som felaktigt, om det jämförs med det, som de  pratar om och vurmar för i politiken.

Jämställdhet handlar om att ha kunskap om och kunna reflektera samt argumentera och påpeka att ojämställda situationer uppstår och vi kan välja att löpa med eller protestera mot dem.

Skolan ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbetet där eleverna ingår dessutom ska textanalyser och politiska system och politisk retorik ingå i undervisningen. Klicka på länken tillsammans med era elever och skriv ut talet i sin helhet och kasta er ut i jämställdhetspolitiken och dess diskussioner som var tuffare på andra sidan jordklotet under förra året.

För talet i text: http://www.smh.com.au/opinion/political-news/transcript-of-julia-gillards-speech-20121010-27c36.html

Varsågoda!

God fortsättning!

Då hade den traditionstyngda julen passerat ännu en gång och vi skriver året till 2013. Dags att välkomna våren så smått. Vi går trots allt mot ljusare tider.

Under julen kom jag att fundera på vad som låg under granen till alla de barn som jag firat julen med. Jag kan väl säga att det var en högst blandad kompott av saker som delades ut av tomten. Där fanns allt från stereotypa dockor till flickorna och bilar till pojkarna. Men där fanns även fräcka motspel i form av järnvägar och mikrofoner till flickor samt, rosa ponnys och Barbies till pojkarna.

Dialogen om jämställdhet och leksaker kommer troligen att ebba ut. Barn av idag kan önska sig och få könsbrytande lekmaterial. Faran är över. Däremot undrar jag om de klappar barnen fått ses som något nytänkande hos barn och vuxna. Är barn mer jämställda än vad vuxna tror eller behöver de stöd av vuxna i skapandet av relationer till andra individer. Kanske är det de vuxna som behöver en genus-gnuggning. Häng med era barn in i lekens fantastiska värld. Där får man ofta tillgång till annorlunda sätt att tänka och vara. Dessutom får du som vuxen tänka utanför boxen med lekmaterialet som barnen fått. Min erfarenhet är att Barbie kan rädda världen och bygga järnväg ända bort till Amerika. Det ni!

Som pedagog och förälder är det viktigt och lärorikt att befinna sig i barnens värld för att uppfatta normer och värderingar hos enskilda individer och grupper och även för att överföra normer och värderingar genom gemenskap istället för med ord.

 Kom ihåg att ha kul fram till nästa jul!

Handledning i jämställdhet utifrån skollagen och läroplanen

Att arbeta med jämställdhet handlar om att våga blotta sig själv och de normer som man reproducerar genom sitt tänkande och agerande. Genom att börja samtala om jämställdhet och likabehandling tar man ett första steg till att medvetandegöra sig själv kring sitt eget agerande och hur man ser på andra.

Hur ska vi jobba med jämställdhet och likabehandling? Börja i arbetslaget och diskutera jämställdhet, normkritik och likabehandling utifrån vad som står i läroplanen och skollagen. Detta kan ni bland annat göra genom att använda er av en handledning från jämställ.nu. De har sammanställt alla delar av skollagen och läroplanen som handlar om jämställdhet och likabehandling och tagit fram diskussionsfrågor kring dessa. Det finns dels en version för förskolan och dels en för skolan.

Exempel på frågor är:
- Vad innebär ett jämställt bemötande i praktiken?
- Hur påverkas er bedömning av eleverna av föreställningar om kvinnligt och manligt/tjejigt och killigt?
- Hur säkerställer ni att era krav på tjejer och killar är lika?

Att arbeta med jämställdhet kräver tid och eftertanke vilket fås genom få in jämställdhetsperspektivet som en del av rutinerna inom verksamheten.  Ett förslag är att avsätta flera planeringsmöten och/eller APT:er för att gå in på djupen med jämställdhet och likabehandling i skollagen och läroplanen och att därefter kontinuerligt följa upp genom att ha genus, jämställdhet och likabehandling i kalendariet och på dagordningen.

Ungdomsarbetslöshet och maskulinitet

Under hösten har det inom olika forum diskuterats ungdomsarbetslöshet i Halland. Både i regionen och i Halmstad kommun har man gjort uppföljningar på ungdomsarbetslösheten och vem som drabbas mest av dem blir tydligt i de siffror som har presenterats.

Siffrorna visar på att pojkarna är de som förlorar då Sverige ställer om från industrisamhälle till kunskapssamhälle. England är ett annat europeiskt land som visat på hur förknippat kön är med de arbeten man förväntas ta. Den utvecklingen ser man som ett enormt problem för samhället att lösa. De maskulina industrijobben har försvunnit och tjänstesektorn är den dominerande.I Sveriges kunskaps- och tjänstesamhälle är de maskulina förebilderna kraftigt underrepresenterade. Det finns väldigt få barnböcker som behandlar den maskulina lokalvårdaren eller tjänstemannen. Den enda som kommer till mitt minne är ”Ragnar-mannen som inte vill vara stor”. Men han längtar bort från sitt jobb tillbaka till sin barndom.  Inte mycket till förebild. Jag älskade serien om Ragnar och jag skulle inte bli tjänsteman i mitt yrkesliv – trodde jag.

Näringsliv och skola bör kanske närma sig varandra. Räddning kanske heter entreprenöriellt lärande. Näringslivet och skola bör tillsammans lyfta den maskulinitet som är modern och tillhör det nya Sverige.

Metoderna för hur samarbetet ska utformas kräver vidare diskussion. Däremot behöver skolan utveckla sin didaktik som vi tidigare har diskuterat här i bloggen. Se inlägget från den 11 Oktober i år.

Känn på hen och gör det med ett skratt!

Under Skolforum 2012 föreläste Karin Milles som är språkforskare om begreppet hen. Hon pratade bland annat om varifrån pronomenet kommer, vad det kan användas till och hur det böjs. Under 1960-talet kunde begreppet till exempel användas för att ersätta ett generiskt han i instruktioner, eftersom det kunde upplevas bökigt att skriva han och hon. Senare under nittiotalet har hen förekommit i studentuppsatser och HBTQ-kretsar på nätet, där könskategoriseringar blir mer komplexa och det har funnits ett behov av ytterligare begrepp för att beskriva människors olika könsidentiteter. Inte nog med att föreläsningen innehåller en historisk tillbakablick och det lyfts olika perspektiv på hen, den är rolig också!  Se föreläsningen här!

Begreppet hen har diskuterats intensivt i media under året, det har publicerats barnböcker, nyheter och radioinslag där hen använts. Men egentligen, varför ska vi nöja oss med tre pronomen? När det även kan finnas hun, hin, hån och hyn! 

Nu kan du anmäla dig till högskolekurs i Sex- och samlevnadsundervisning–skolpraktik och forskningsperspektiv 7,5hp.

De nya kurs- och ämnesplanerna ger lärare större möjlighet att integrera sex- och samlevnadsundervisningen i sina ämnen.

Skolverket erbjuder högskolekurs som stöd för undervisningen i sex och samlevnad.
Kursen utgår från de nya kurs- och ämnesplanerna och omfattar 7,5 hp och ges vid Högskolan Dalarna och Malmö Högskola våren 2013 på heldistans.
En av målsättningarna med kursen är att stärka det kollegiala lärandet och skolans övergripande arbete med dessa frågor.
Det är rektor/förskolechef som anmäler personal från sin verksamhet.

Sista anmälningsdag är måndag den 10 december.
Mer information och anmälan:Skolverket

Behöver vi utreda kränkningar och trakasserier på nätet?

Ja det behöver vi. För att kunna göra det så måste vi synliggöra kränkningar och trakasserier som sker på nätet och genom elektroniska medel, t ex genom sms och mms. Skollagens kapitel om åtgärder mot kränkande behandling skiljer inte på var kränkningarna sker, utan har de koppling till skolan så är skolan skyldig att utreda och åtgärda. "Koppling till skolan" innebär till exempel att eleverna som är involverade, är elever på skolan.

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, det kan i den här kontexten vara psykiska och psykosociala kränkningar i form kommentarer eller bilder som är förlöjligande, nedsättande/förminskande, påförande av skuld och skam, dubbelbestraffande (klandrar oavsett hur man agerar), objektifiernade/sexualiserande eller innehåller hot om våld etc.. Även icke-kommentarer i form av utfrysning/osynliggörande är kränkande behandlig enligt Kap 6 i Skollagen. Utfrysning eller osynliggörande kan yttra sig genom att man medvetet t. ex. "gillar" vissa människor extra mycket och andra inte, eller att man ignorerar "vissa" personer utan en legitim anledning. Om en elev upplever sig utfryst måste skolan ta det på allvar och utreda.

Om kränkningarna kan kopplas till diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck så är de trakasserier. Kränkande behandling kan även vara av sexuell natur, i form av exempelvis ovälkomna förslag på sms eller andra meddelanden, de är då sexuella trakasserier.

Hur synliggör vi då och får reda på var, när och hur de sker? Gå igenom kartläggningsmetoderna för att se om de möjliggör att få fram information. Finns det i enkäterna konkreta frågor om kränkningar och mobbing på nätet/mobilen, så som på Facebook, andra communities, i diskussionsforum, spelchatter osv? När vi går trygghetsvandringar, frågar vi då eleverna om hur de upplever den fysiska och psykosociala skolmiljön och hur de bemöter varandra på nätet? Har de blivit utsatta för kränkningar och på vilket sätt? Var tydlig med att ni vill veta, och visa att ni bryr er om eleverna. Har vi ett kontinuerligt samtal med eleverna och uppmuntrar dem att prata med en vuxen när de upplever att någon kränker eller mobbar så har vi större chans att kunna stötta dem. Alltför många barn uppger att de inte skulle tala med en vuxen om det hände dem något, därför att de inte känner förtroende.

Barn och elever är sociala på nätet, ca hälften av 9-12 åringarna chattar (enligt statens medieråd 2010). Är vi vuxna socialt närvarande på nätet och har relation till eleverna där? Vilka möjligheter har vi att vara det? Några frågor att diskutera i arbetslaget är: hur kan vi få insyn i elevernas bemötande på nätet/mobilen? Hur formas deras verklighetsbild av det som de ser och upplever där?

"Vi kan inte vara överallt" säger några. Kanske kan vi inte vara "överallt" men det är viktigt att vi har en relation där eleverna känner förtroende för oss och att vi är aktiva i vår relation genom att fråga hur de har det på de platser där vi inte är närvarande. Vad visar våra enkätsvar? Har eleverna förtroende för de vuxna på skolan? Om vissa inte har det, hur behöver vi då förändra vårt bemötande eller vår verksamhet?

En del av arbetet på nätet handlar om att tydliggöra och gemensamt komma fram till vad som är ett okej bemötande när eleverna använder nätet/elektroniska medier. Att elever får information om vad som är tillåtet enligt lagar och regler är grundläggande, utifrån personuppgiftslagen om att man inte får kapa någons konto, om vilka uppgifter man får lägga ut, att det finns något som heter förtal och förolämpning m.m.. Genom att tillsammans komma fram till ordningsregler kan man vara tydlig med vad som gäller i den egna klassen.

Att medvetandegöra olika typer av bemötande kan göras genom att diskutera "nätetikett". Eftersom man på nätet inte kan se avsändarens kroppspråk eller tolka dess mimik, är det lätt att missförstånd sker. Hur kan något tolkas om jag använder versaler? Hur kan man använda ironi på nätet? Är det acceptabelt att publicera en bild på en vän utan att fråga först?

För att gå vidare och ta reda på hur eleverna ser på sin nätanvändning och för att lyfta värdegrundsfrågor kan man använda sig av övningar som fyra hörn, där eleverna ges tillfälle att uttrycka sin åsikt utifrån påståenden som man kan hålla med om, inte hålla med om, tycka annat (öppet hörn) eller "vet inte", på så vis får de möjlighet att lyfta olika perspektiv kring sociala aspekter och centrala frågeställningar. Det kan till exempel handla om hur man exponerar sig själv på nätet. En annan värderingsövning är att ta fram meningar som eleverna kan avsluta och på så viss yttra sin åsikt eller lyfta fram hur de tänker. Jag tycker om när någon gillar mitt foto för att....Jag tycker det är viktigt att ha många vänner på FB för att....

Som alltid med värderingsövningar och samtal om värderingar, så behöver de vara integrerade i undervisningen som återkommande moment. Om de lyfts som enstaka moment, och eleverna inte är vana vid den typen av diskussioner, så riskerar de att förlöjligas eftersom eleverna inte ser meningen med dem. Eleverna måste tränas i att yttra sin åsikt och samtal kring demokratiska frågeställningar kring jämställdhet och likabehandling måste därför vara vanligt förekommande.

För att börja  arbeta med att synliggöra och kartlägga barns nätanvändning finns bland annat metodmaterialen Nosa på nätet (5-8 år) samt Lärarhandledning kring unga och medier för 9-16 år.

Ses offline är ett bra material från Ungdomsstyrelsen i syfte att väcka frågor kring sexualitet och kroppslig integritet på nätet (från ca 13 år).

Mer metodmaterial finns samlat på surfalugnt.se

Splittrat demokrati- och värdegrundsarbete på granskade skolor

Misslyckas skolan i sin demokratiuppfostran ökar risken för intolerans och rasism, både i skolan och i övriga samhället, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspektionen

Skolan kan och får aldrig vara värdeneutral 

• Eleverna behöver tränas mer i inflytande och delaktighet.
• Alla elever ska inkluderas.
• Begrepps och kunskapsutveckling ska kopplas till elevernas egna erfarenheter och agerande.
• Ett kritiskt förhållningsätt ska utvecklas hos varje elev.
• Tillåtande och prövande samtal där obekväma åsikter kommer upp till ytan och kan bemötas ska integreras.

Skolinspektionen har granskat undervisningen och kommunikationsklimatet i 17 grundskolor (åk.8) i 10 kommuner. Granskningen omfattar både skol-och klassrumsnivå. Granskningen har då främst uppmärksammat elevernas möjligheter att ta del av såväl kunskaper som värden, uttrycka sina åsikter samt utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande. Granskningens slutsatser kan vara värdefulla även för andra skolor som vill utveckla sitt demokrati-och värdegrundsarbete.

Det som synliggörs i granskningen är att skolans uppdrag tenderar att genomföras i flera separata delar:

• Kunskapsutveckling
• Främjande och förebyggande värdegrundsarbete
• Demokratisk medborgarfostran

Granskningen visar också att det på nästan samtliga skolor finns behov av att man utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och att man:

• tydliggör det demokratiska uppdraget som en del av kunskapsuppdraget
• säkrar att rektorer och pedagoger utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och problematiserar t.ex. rådande genusmönster och främlingsfientlighet
• ser till att undervisningen är strukturerad, välplanerad och omfattar läroplans och kursplaner krav.
• ser till att det råder öppet och tillåtande klimat i klassrummen
• ser till att eleverna, flickor och pojkar, tränas i abstrakt och kritiskt tänkande och kan förstå varje individs ansvar för demokratin
• ökar elevers, pojkars och flickors, möjlighet att komma till tals i undervisningen

 På 13 av de 17 granskade skolorna saknas helhetssyn och en gemensam hållning kring demokrati och värdegrundsuppdraget. Detta tar sig uttryck i variationer av studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar och miljöer med sämre förutsättningar för att bedriva demokratiarbete. I studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar finns risker med personbundet arbete, insatser från välvilliga själar, för likriktat arbete (skenbar samsyn) och där meningsskiljaktigheter upplevs som något negativt. I annan variant, av studiemiljöer med sämre förutsättningar, finns bristande tillit, kränkningar, antipluggkultur, saknas helhetssyn och det finns låga förväntningar p.g.a. elevernas bakgrund och hemförhållande samtidigt som det kan finnas en omhändertagande kultur.

(Publicerad: 25 september 2012 Skolinspektionen) Skolinspektionen

Det är viktigt med manliga förebilder

Det är ett påstående som vi fått till oss många gånger under åren. Framförallt från förskolepersonal. Det är även ett påstående som vi bemött på samma sätt sedan vi började vårt arbete i Halmstad Kommun.

Påståendet är så vanligt och slängs ut med sådan självklarhet att det många gånger ses som en sanning. Hur som helst är det främst kvinnor som arbetar i förskolan och skolan idag. Tidigare var läroverken en maskulin miljö med en maskulin hierarki och med en maskulin agenda. Ibland framträder också en oro för denna utveckling av lärarkåren. Man kallar det en ”feminisering av skolan”.  Femininiseringen har också lyfts fram som en orsak till att pojkarnas resultat är sämre jämfört med flickornas. Denna diskurs innefattar problem som i klartext säger att det är en brist på manliga lärare som är bra och dugliga lärare och brister hos de kvinnliga lärare som nu finns i majoritet i skolan.

Istället bör diskussionen vara inriktad på hur lärande går till och vilka strategier som används för att uppnå en jämställd lärmiljö. Denna diskussion förs av professionella lärare som ser att lärarens uppgift är att ge omsorg, vara hängiven eller kunnig i sitt ämne och som samtidigt strävar efter att skapa professionella relationer med sina elever.

 

Svaret på frågan är: det är viktigt med en förebild. Oberoende av vilket kön förebilden har.

Bokrecension

Nyligen anordnade Jämställdhetsutvecklarna i Halmstad en utbildning tillsammans med RFSL gällande regnbågsfamiljer och hur man kan integrera ett normkritiskt tänkande kring kärnfamiljen, i förskoleverksamheten. De deltagande förskolorna fick med sig materialet "Så kan det vara" för att kunna diskutera och tänka vidare. Boxen innehåller material att använda tillsammans med barnen. Bland annat så innehåller den "Junior börjar förskolan" - en inspelad saga som handlar om krokodilen Junior och hans föräldrar, girafferna Jösta och Johan. Sagan är kort (ca 2 min) och går bra att använda med mindre barn, till skillnad från boken som är lite längre och kanske mer anpassad för förskoleklassen.

En annan bok som är bra och som sporrar och inspirerar till ett normkritiskt tänkande kring kärnfamiljen, och som främjar en miljö som inkluderar flera familjekonstellationer, är Familjeboken. I den boken, som är för åldrarna 3-8, kan vi läsa om hur ett barn blir till, att det kan bli till genom sex men även genom insemination, konstgjord befruktning och adoption....och att barn kan ha heterosexuella, homosexuella och ensamstående föräldrar eller flera stycken! I familjen kan det även ingå djur så som hundar, katter, råttor, hästar m.m..

Boken har ett mångfaldsperspektiv vad gäller etnicitet, religion, sexuell läggning och funktionsvariationer. Framför allt bildmässigt! Den är också rolig. Bland annat får man läsa om hur konstgjord befruktning går till genom att man blandar ägg och spermier och att "Munskydd är bra så att man inte råkar nysa rätt ner i blandningen".

Hur når vi likvärdighet i flickor och pojkars lärande och förbättrar studieresultaten?

Denna ingång hade Haverdalsbyskola då de ingick i skolverkets satsning Genus och ämnesdidaktik. Resultatet har verkligen entusiasmerat både Jämställdhetsutvecklarna och Haverdals pedagogiska praxis.

Allt de gjorde var att förändra planeringen av lektionssviter och teman. De utgick ifrån att alla elever, flickor som pojkar, är olika och finner drivkraft i olika lärmiljöer. Därmed kan elever hjälpa varandra i lärandet och dessutom ge pedagogerna en större möjlighet till att samla in ett vidare spektra av kunskaper i sitt arbete med formativ bedömning. 

Genom att använda sig av en ”tanketavla” planeras fyra olika lärmiljöer inom ett tema/ämne.

Praktiskt moment: Detta innebär att enskild elev eller en grupp elever ska praktisk genomföra ett moment för lärande eller redogöra för sina kunskaper. Praktiskt moment är att skapa, sammansätta eller konstruera. Detta moment kan göra att estetiska och praktiska ämnen kan integreras på ett tydligt sätt i de mer teoretiska och vice versa.

Fysiskt moment: Genom att använda sig av kroppen kan lärandet av begrepp och fenomen vidgas. Exempelvis kan friktion, ett begrepp, förtydligas genom att elever rent fysiskt släpar sig själva eller föremål på olika underlag. Värme, tröghet och kraft blir på riktigt. Detta kan innebära en möjlighet till att integrera ämnet Idrott och Hälsa i de mer teoretiska ämnena. Ett fysiskt moment kan även innebära att lärmiljön förändras från inne till ute. En fysisk förflyttning för att lära in ute kan bli en gemensam upplevelse som utgångspunkt för undervisning eller som fördjupning i ett specifikt fenomen.

Samspelsmoment: Innebär inte nödvändigtvis grupparbete. Samspel kan vara seminarier kring en läst text eller en gemensam upplevelse. Kan vi uppleva ett gemensamt fenomen på olika sätt och hur kan våra upplevelser ge ökad kunskap och ställa nya frågor. Samspelet blir en hjälp för pedagogen för att vidare utveckla undervisningen.

Teoretiskt moment: Sista momentet innehåller mycket av det som man av tradition härleder till skolan. Läsa, skriva, räkna, sammanfatta, redovisa, samla in och bearbeta information. Uppgiften kan exempelvis vara att sammanfatta en faktatext utifrån ett studiebesök och en bok, och därefter beskriva processen då klassen skapat något tillsammans. Här kan läraren finna spår av lärandet och förmågan att bearbeta information samt elevens delaktighet i samspelsmomentet eller något av de andra momenten.

Arbetet i sig gav oss nya kunskaper kring flickors och pojkars lärande och hur de samverkar för att lära sig och hur de använder sig av varandra för att inhämta kunskaper. Dessutom fick lärarna sig en inblick i vad som pojkar och flickor svarar mest på i de olika lärmiljöerna. De olika momenten gav även eleverna en inblick i sitt eget sätt att lära så att de i framtiden kan välja vilka strategier som de ska välja inför olika ställda problem.

Innan ni ger er i kast med att prova tanketavlan läs gärna följande böcker.

Knud Illeris – Lärande, Studentlitteratur

Ference Marthon, Booth – Om lärande.

Skolverket - Kunskapsbedömning i skolan, stödmaterial

Unga, sex och Internet har blivit mer och mer angelägna ämnen att lyfta fram i samtal och diskussioner med unga.
Vi vet att ungdomar idag har ett behov av att utforska sin identitet, sexualitet och skapa relationer. Internet har blivit en frizon för just detta. Vuxnas råd om Internetsäkerhet går ofta stick i stäv med hur unga använder Internet och vilka säkerhetsstrategier som de själva utvecklat. Vi vuxna talar ofta om Internets baksidor, risker och utsatthet och väldigt lite om hur ungdomar faktiskt använder Internet. Alldeles för mycket fokus på risker medför att vi skuldbelägger istället för att vända på perspektivet. Särskilt viktigt är att ta med sig är att en stor andel ungdomar inte har en negativ upplevelse om sitt nätanvändande."Ses Offline" (Ungdomsstyrelsen)

Självfallet är vi väl medvetna om att ungdomar dagligen blir utsatta för olika former av trakasserier och kränkningar på nätet. Många gånger har detta kopplingar med olika maktstrukturer i samhället, bristande självkänsla men även svårigheter att sätta gränser. Hur kan vi då förhindra sexuell utsatthet, och kränkningar bland unga på Internet?

Ett sätt är att utveckla ett systematisk tillvägagångssätt just på din skola, förslagsvis inom ramen för det främjande och förebyggande arbetet som presenteras i plan mot diskriminering och kränkande behandling. Viktigt att tänka på när man tar fram planarbetet och kartlägger är att ta med frågor som rör kränkningar på nätet och hur ungdomar upplever detta. Inom skolan råder Nolltolerans mot kränkningar oavsett om det sker på skolgården, nätet eller på lektionen. I Skollagen 6:e kapitlet (Trygghet och Studiero) görs ingen skillnad på var kränkningar sker.  Har kränkningar kopplingar till skolan och påverkar elevens skolgång så har skolan utredningsskyldighet.

Ett annat sätt är att arbeta främjande med värdegrundsfrågor kopplat till nätanvändning. Likväl som vi talar om hur vi behandlar varandra och pratar med varandra på skolgården, så kan man diskutera hur man pratar och förhåller sig till varandra på nätet. I det kontinuerliga arbetet handlar det om att öppna upp för samtal kring identitet, sexualitet, exponering och gränssättning.
Vi vill därför uppmärksamma er på ett material ”Ses Offline” från Ungdomsstyrelsen.  Metodmaterialet ger oss en vägledning i hur man kan lyfta fokus från risker och istället diskutera och reflektera kring attityder, konsekvenser, rättigheter och lösningar med våra unga kring Internetanvändning.  Målgruppen är högstadie- och gymnasielever.  Materialet är indelat i tre lektioner som på olika sätt berör sexuell utsatthet och exponering på nätet. Till dessa tre lektioner finns filmer som är tänkta som inledningsfilmer. I materialets varje del finns en del användbara värderingsövningar samt cases som ger kunskap om vilka handlingar som är olagliga. Syftet är givetvis att höja kunskapsnivån och medvetenhet hos unga när det gäller nätanvändning genom att ge utrymme för lärande och reflektion kring egna och andras åsikter och värderingar.

Materialet ”Ses Offline ” kan laddas ner från Ungdomsstyrelsens webbplats "Ses Offline".

För stöd med det systematiska arbetet i plan mot diskriminering och kränkande behandling samt råd kring material tveka inte och kontakta oss Jämställdhetsutvecklare på Kärnhuset Halmstad.