Har det hänt någonting ifråga om förväntningar? Vilka förväntningar har vi på våra flickor och pojkar och vad skickar vi med dem. En kollega har en son och en dotter födda på 80 talet. Hen försökte ställa ungefär samma krav på dem när det gällde att "hjälpa till" typ tömma diskmaskinen, sortera sin tvätt m.m. Ganska rimliga krav tyckte hen.
Sonen kom hem en dag och berättade att ingen kille i hans klass behövde arbeta så mycket hemma. Detta kunde stämma för jag tror att det var vanligt på 80-talet att sönerna "slapp" undan, medan det förväntades av dottern att "hjälpa till hemma".
Under mina första år som genuspedagog/ jämställdhetsutvecklare arbetade jag mycket med filmen som en arbetsmetod, främst i förskolan. Arbetslaget fick då syn på att de ställdes olika krav på flickorna och pojkarna även på småbarnsavdelningar. Speciellt när det gällde att hålla ordning på sina saker, klä sig själv, hjälpa till m.m. En ganska smärtsam insikt men ack så lärorik. För det är först då du kan förändra när du fått insikt, att du ställer olika krav och har olika förväntningar beroende på om det är en flicka/ pojke. Men har du inte fått insikt om detta är det lätt att ramla in i gamla mönster speciellt i stressiga situationer. Vi måste starta tidigt i förskolan med en medveten genuspedagogik som sedan fortsätter in i skolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar