måndag 18 mars 2013

Godmorgon pojkar och flickor

Jag fann en bok på en skola som var daterad 1984. Jan Einarsson och Tor G. Hultman hade skrivit en avhandling som belyste språket i skolan i ett könsperspektiv. Eftersom jag själv gick i grundskola då boken kom ut försökte jag minnas hur det var då?

Jag tror sannerligen att författarna har lyckats fånga vad som skedde i mitt klassrum. Vem som talar och vem som säger vad och hur klargörs här med tydlighet. Finns det ett kvinnnligt språk respektive ett manligt språk? Ja, det finns det enligt boken. Men det finns också en idé om hur språket talas och brukas kopplat till kön. Ett burdust och stark språk är manligt och ett svagt och milt språk är kvinnligt. Skolverket har i sitt metodmaterial "För en jämställd skola" en metod som handlar om att mäta talutrymmet. Javisst det ska vi göra för att uppnå jämställdhetsmålen i Lgr 11.

Däremot behöver troligen vi som pedagoger ta oss en funderar kring det faktum som presenteras i boken "Godmorgon pojkar och flickor" att pedagogen talar 2/3 av den sammanlagda taltiden. därefter får pojkar dela på den sista tredjedelen. denna taltid fördelas sedan med 2/3 för pojkarna och sedan 1/3 till flickorna. Därmed har pedagogen ett jättejobb för att uppnå ett flerstämmigt och jämställt klassrum.

Det handlar dels om att släppa ifrån sig makt och dels att fördela den sedan är det bara att lära sig att tala språket på ett bra neutralt sätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar