Vi har olika förutsättningar och förväntningar, ändock förvånas vi?

Här är Sveriges landslag när de spelar mot Irland under helt orimliga förutsättningar. Matchen spelades på en lerig plan som lutade åt lite olika håll. Ändå genomförde de matchen på bästa sätt och vann dessutom. Hade Sveriges herrlandslag gjort detta kan man fråga sig?
En kollega berättade om när hon nyss såg en träningsmatch för flickor i åldern 7-8 år som var lite annorlunda, än de tidigare tillfällena då hon sett sina pojkar träna fotboll. Vad var det då som var annorlunda, det hon tänkte på var att de hade en sådan glädje i sitt spel, att de passade till varandra, samt lyssnade på tränarna.
När vi har olika förväntningar på flickors och pojkars agerande redan i tidig ålder i fotbolls sammanhang så förstärks de traditionella könsroller. Ställ samma krav på pojkar och flickor.
För att inte bara följa det gamla genussystemet där män är överordnade kvinnor, behöver vi se över så att förutsättningarna är likvärdiga vad gäller planer, tider och material. Jobba för jämställdhet på alla plan och även på fotbollsplan.

Jämställ.nu

En solig och härlig fredag som denna kommer vi med lite matnyttig information för dig som arbetar med det praktiska jämställdhetsarbetet. På Jämställ.nu, en ny hemsida hittar du senaste fakta, nyheter och konkreta tips för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. En guldgruva för alla som arbetar för pojkars och flickors, mäns och kvinnors lika värde, rättigheter och möjligheter.

Dessutom händer det grejer politiskt sätt. Jämställdhetsminister Maria Arnholm har tillsatt en ny jämställdhetsutredning. Med utgångspunkt ur de nationella jämställdhetspolitiska målen, syftar utredningen till att följa upp och analysera hur jämställdheten mellan män och kvinnor utvecklats nationellt och regionalt. 

Hur lyder de jämställdhetspolitiska målen?

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter fyra delmål:

En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Om vi skulle träffas om fem År!

Här kommer en avslutade tankeställning på tredje och sista uppföljningsdagen i SKL:s regi för att Leda och Styra för Jämställdhetsintegrering.  Om vi skulle träffas om fem år, skulle vi känna oss nöjda med det arbetet som gjorts avseende jämställdhetsintegrering i vår kommun?  Dagen var utomordentligt givande och inspirerande till sin ända. Jurister, politiker, arkitekter, planchefer, utvecklingsledare och så vi jämställdhetsutvecklare samlades i Stockholm för att diskutera hur vi får in jämställdhetsarbetet i den ordinarie verksamheten. Vilka med och motkrafter finns i vår verksamhet? Var ligger vi i kunskaptrappan avseende jämställdhet?  Är vi omedvetet inkompetenta och håller på diskuterar och behandlar jämställdhetsfrågan som en attitydfråga och en fråga om vem som diskar hemma!?  Eller är vi så pass medvetet kompetenta att vi funderar utifrån lika rättigheter och möjligheter vi tillhandahåller och utifrån ett flertal  variabler när vi planerar, tar beslut och verkställer. Vi gör en konsekvensanalys: Vad får de tagna beslut för konsekvenser för kön, pojkar, flickor, funktionsnedsättning, utlandsfödda etc.? Vem når vi och vem får utrymme i vårt samhälle, på våra skolor och arbetsplatser. Det handlar om kvalitetssäkra och bygga på ett hållbart samhälle, där rättssäkerhet och likvärdigheten står i fokus oavsett kön och bakgrund.

Hur planeras det offentliga rummet utifrån kvinnor, mäns, flickors och pojkars syn, var en av planarkitekternas och planchefens stora frågeställning. Högst intressant att fundera kring, vem som får och tar makten i den fysiska miljö och stadsplanering.
Denna dag gick bland annat ut på att vi skulle genomföra och presentera ett utvecklingsarbete. Vårt utvecklingsarbete handlar om att implementera en fortbildningsmodell för jämställdhet och mångfald, som ingår i fortbildningskalendariet och finns med naturligt i Årshjulet. Det blir systematik och kontinuitet som sätts in i den ordinarie del av fortbildningsutbud som finns inom Barn och Ungdomsförvaltningen.  Konceptet är inspirerat av vår metodbok SynKAAR om fem steg till jämställdhet. En behovsinvetering görs givetvis innan uppstart där vi skickar ut en digital formulär och frågar skolorna var de befinner sig i kunskapsnivå och vilka behoven är.  Detta avgör huruvida utbildningsinnehåll möter behovet ute i verksamheten. För att mäta vilka effekter jämställdhetsarbetet ger, så väljer  vi  att titta på våra nuvarande mätverktyg såsom LUPP och MJUKA VÄRDEN som görs Åk 5 och 8 avseende trygghet, kränkningar, ohälsa, inflytande m.m. Resultat i dessa kvalitetsuppföljningar skall finnas med från start, för att sedan mäta och följa upp om jämställdhetsarbetet kunnat ge positiva effekter på bland annat trygghetsfrågan och minskning av kränkningar. I fortbildningskonceptet om fem tillfällen ingår att skolorna själva kartlägger och genomför ett utvecklingsarbete. Detta höjer inte bara kunskapsnivå om jämställdhet/mångfald men bidrar till att skolorna blir sina egna förändringsagenter i det praktiska jämställdhetsarbetet. Aktuella frågeställningar bland andra som lyfts fram är;  hur vi gör ojämställda och ojämlika strukturer synliga, hur vi bedömer och bemöter likvärdigt, hur betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uppnå samma nivå, minska kränkningar och trakasserier?? Kort och gott hur vi bedriver en jämställd skola/undervisning för att främja god hälsa och öka lärandet hos pojkar och flickor.

Nu är det är bara till att blicka framåt, identifiera medkrafter, tuta och köra.

Motverka främlingsfientlighet och rasism

Främlingsfientlighet och rasism är något som är på frammarsch i Världen, Sverige och Halland.

Kan vi göra något?

Ja att jobba med normkritik kan vara en väg.

I den nya läroplanen för grundskolan lyfts normkritik fram där står.

”Skolans skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola”

”kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska övervägande” sid 13 

Hur och när skall man som lärare hinna med detta? En väg kan vara att uppmuntra flickor och pojkar till kritiskt tänkande. Låta dem Ifrågasätta normer som styr oss.

Visa att det är en tillgång att vi är olika och kan olika saker.

Mycket små barn ställer ofta frågan, varför är det så? Hur du som vuxen bemöter deras frågor är viktigt och kan göra skillnad.

Att ställa frågan ” Ja varför är det så” och fortsätta diskussionen är en väg att gå.

Den frågan skulle vi som vuxna också behöva ställa oss.

Börja med att titta på alla dessa oskrivna regler som styr oss. Utmana normen.

Se olikheter som en tillgång och arbeta mot främlingsfientlighet och rasism.

Gå gärna in på jämställt.nu och titta igenom dessa bilder.

Vad väcker det hos dig?

Jämställ.nu

Ny tidning om jämställdhet i praktiken...

Inför 8 mars har SKL gett ut magasinet Uppdrag jämställdhet, med reportage och artiklar om jämställd verksamhet i kommuner, landsting och regioner.
Mycket ”matnyttigt” som vi kan läsa i detta nummer  är t.ex.om skatepark för killar som blev aktivitetspark för alla, kampen mot normerna i Gnesta, Kalmars första genussmarta fritidsgård m.m.   

http://jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/03/Uppdrag_jamstalldhet.pdfSå driver du

SKA VI TESTA OSS SJÄLVA GENOM ATT:

byta ut ordet politiker mot jag/mig och du/dig och prova varandra i

Politikernas bästa tips för att driva jämställdhetsfrågan (s. 10 i Uppdrag jämställdhet)

1 Vilken är din främsta drivkraft i jämställdhetsarbetet?

2 Vad är det bästa du gjort som politiker för att driva på jämställdhetsarbetet i organisationen?

3 Finns det något du önskar att du gjort annorlunda när det gäller jämställdhetsarbetet?

4 Vilket är ditt bästa råd till andra politiker som vill få fart på jämställdhetsarbetet

i sin kommun eller sitt landsting?

5 Hur gör du som politiker för att hålla fortsatt tryck i jämställdhetsarbetet

HUR GICK DET???

Womans Day!!

Nu är det flera decennier sedan, ca 100 år sedan som den internationella kvinnodagen instiftades av den socialistiska världsorganisationen och kvinnorättskämpen Clara Zetkin.  Sedan 1978 är kvinnodagen med på FN:s lista över högtidsdagar.

Den Internationella kvinnodagen har historiskt sett stått för kvinnokamp. I vissa länder står det för festligheter där kvinnan hedras utifrån en förstärkt och stereotyp kvinnoroll.

I andra delar av världen är det en symbol för kvinnokamp och rättvisa. Närmare bestämt en politisk strategi om lika rättigheter och möjligheter. I dagens Sverige talar vi om de ojämställda strukturer som råder på samhällslivets olika delar. 
Den internationella kvinnodagen påminner och ger oss en historisk tillbakablick i hur feminismens avtryck varit avgörande för kvinnans bidrag till samhället. Vad har feminismen och kvinnorörelser inneburit för vår tids generation? Det började med att kvinnor fick rösträtt som följdes av kvinnlig framfart på arbetsmarknaden. Feminismen har länge varit omdiskuterat vitt och brett i privata såväl som offentliga sammanhang.  Vad vore ett hållbart samhälle om inte kvinnor fick utbildning, möjlighet att rösta, arbeta och så vidare. Samhällen där ojämställdhet råder och patriarkatet är framträdande, där demokrati är avsatt, vad händer där? Sverige har kommit långt och ligger nu som 4 mest jämställda länder. 
Vi har gjort en otrolig resa när det gäller jämställdhetsarbetet, men som alltid kan vi inte riktigt vara nöjda. Kanske måste vi fundera varför Island, Finland och Norge sprungit ikapp oss. Möjligen beror det på lönegapet mellan kvinnor och män, den könsegregerade arbetsmarknaden och kvinnors frånvaro i toppskikt, både politiskt och i näringslivet. Media och övriga är duktiga att under en dag som denna uppmärksamma löneskillnader och kvinnors utsatthet. Hur förs debatten de övriga dagar på året? Tänk om vi fick  fundera annorlunda, kanske till och med normkritiskt på hur vi fördelar, äger och jämställer varje dag oavsett kön. Varje dag är min och din, och tillsammans kämpar vi för rättvisa och lika villkor. 

Fira glatt och stort, vitt och brett. Härliga och goa hälsningar till Er alla rättvisekämpar därute. 

Vänligen/ Jämställdhetsutvecklare BUF Halmstad

Mobbning kan sätta djupa spår

Reflektion efter att ha sett filmen Återträffen av och med Anna Odell.

Om vi inte gör något kan det gå så här illa.

Efter 20 år sitter en fruktansvärd tagg kvar hos den mobbade Anna. En självkänsla som blivit knäckt tar lång tid att få tillbaka. Samtidigt kan övriga inte ha mått bra i det här, de som såg och inget gjorde.

Du som vuxen är så viktig. När du ser barn som blir utsatta måste du ingripa och visa att de kan lita på vuxenvärlden.

Har även läst Lisbeth Pippings lilla bok” JAG MOBBAR INTE ”där ungdomar själva beskriver hur det är att vara utsatt, men även tar upp frågan vem är mobbare och varför mobbar man, samt frågan går det att stoppa mobbningen och hur gör man?
Citat från boken:

 ”Jag visste inte vem jag skulle vända mig till när jag blev mobbad. Men vi visste alla vad vi skulle göra när brandlarmet gick” Moa 14år

”Jag blev mobbad med ord och via min dator. Mitt liv blev svårt, jag var ledsen, jag grät ofta, ville inte gå till skolan och kände mig inget värd. Livet var svårt att leva. Men idag är det bra, jag är inte mobbad längre. Min lärare hjälpte mig” Kille 14år.


Här ser vi vilken skillnad det kan göra att någon ser, i det här fallet var det en lärare som såg Killens utsatthet.
Allt för många barn och ungdomar vittnar om vuxna som såg med inget gjorde, detta blir ett fruktansvärt svek för unga. Bestäm dig för att stå upp för våra barn och ungdomar.

OS – Våra barn är inte där än - men vilka kommer dit och på vilka villkor?

Barn och ungdomsidrott ska utgå från ett barnperspektiv och präglas av glädje, trygghet, delaktighet och gemenskap – så klart – eller?

Lgr11 Kursplan - Idrott och Hälsa inleds med: Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

Även Svensk Idrotts riktlinjer är tydliga: Idrott för barn och ungdomar ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter.
I en undersökning utförd av Sifo på uppdrag av stiftelsen Friends framgår att 25% av alla tjejer och killar som är aktiva i en idrottförening känner sig kränkta  av en lagkamrat, men också av föräldrar, andras föräldrar och lagledare. Vart 4.e barn alltså!
Mest utsatta är killarna, där 40 % av de som utövar någon lagsport har kränkts. Kränkningarna är dubbelt så vanliga i lagsporter som i individuella sporter.
Ingen ska behöva gå till träningen eller match med en klump i bröstet av oro inför hur andra ska bemöta dem. Idrott ska vara kul att utöva tillsammans.
Studien visar att kränkningarna minskar med 11% och att tjejerna o killarna trivs bättre i de föreningar där man aktivt pratar om trygghetsfrågor och där det finns en väl förankrad likabehandlingsplan. Visst vore det lika enkelt att introducera innehållet i den och prata om vikten av att vara en bra kamrat och fair play spel vid terminens början, som att visa på träningsplaner, träningstider, omklädningsrum och materialrum, eller…
Många olika insatser kan göras och en av dem kan vi se exempel på här: bild
Affischen är undertecknad med kontaktuppgifter, det är att stå upp för våra idrottande killar o tjejer!

När jämställdhet ger positiva effekter!!

Regeringens nyutkomna utredning ”Män och jämställdhet” lyfter fram att skolsystemet i sin helhet inte bemöter och stödjer pojkars behov och förutsättningar för lärande och utveckling. Som så länge känt faktum ligger pojkarna långt efter flickorna i betygsresultat. Pisa ger exempel på att pojkar hamnar efter i samtliga ämnen. Detta blir självklart en utmaning för skolan att hitta lösningar som stödjer och stärker pojkar utifrån deras förutsättningar.

I utredning omnämns bland annat Frejaskolan för sitt aktiva jämställdhetsarbete som ett gott exempel på hur skolan kan förbättra pojkars men även flickors skolresultat. En av insatserna på Frejaskolan har varit personalfortbildning i hur jämställdhet, normkritik, etnicitet integreras naturligt i den dagliga planeringen och undervisningen. Bevisligen kan pedagogernas bemötande, förhållningssätt och planering av undervisning utifrån jämställdhetsperspektiv ge goda effekter på betyg.

Utifrån övergripande hållpunkt tänker vi som jämställdhetsutvecklare att problemtiken berör oss alla, inte minst pojkars självkänsla/självbild samt skolans utvecklingsbehov, där pojkar stigmatiseras som  antipluggnorm och blir bärare av en negativ och befäst bild som ”bråkiga”, ”stökiga” och JAAA NI VET TAR PLATS. Vi kan dra lärdom av varandras lyckade insatser och börja fundera på vilka strukturer ligger till grund för problematiken!? Bilden måste luckras upp, ifrågasättas och problematiseras på alla nivåer i verksamheten.

Det finns givetvis flera orsaksrelaterade förklaringsmodeller. Mångfalden bland gruppen flickor och pojkar ska även den tas i beaktande. Förbättringsarbetet med jämställdhetintegrering som verktyg kan vara ett sätt att dra igång förändringsarbetet för våra pojkar och flickor för att utöka deras livsvärld...