En praktikants betraktelser!

Som jämställdhetsutvecklarnas praktikant är jag nu inne på mina sista arbetsdagar i Kärnhuset och är i princip färdig med min rapport som ska lämnas in på högskolan i början av januari. Till våren avslutar jag mina studier med en magisteruppsats i statsvetenskap, som inte helt omöjligt kan komma att beröra jämställdhet, kanske inom skolan, vem vet...

Redan min första dag på praktiken i höstas följde jag med JämU på möte med förvaltningschefen på en genomgång av deras arbete under åren och nuvarande utvecklingsområden, ett av dem den ojämna könsfördelningen bland medarbetarna i förskolan. Eftersom Skolverket redan 2011 fått uppdrag från regeringen att kartlägga och analysera insatser som gjorts för att öka andelen män i förskolan fanns redan ett bra underlag att utgå ifrån. Ja, och sedan satte det igång, en utredning som lite vågat kommer syna förståelser och attityder hos; politiker i Barn- och ungdomsnämnden, förvaltningsledningen, verksamhetscheferna och pedagoger. Hur tänker de kring jämställdhet i Halmstad?

Jämställdhet och framför allt mångfald är populära ord som används på en mängd olika arenor, men beroende på vilken kunskap och attityd vi har lägger vi olika innerbörder i begreppen. Vilket i förlängningen leder till eller utesluter praktiska lösningar. En lärdom under denna höst är att det är lätt att bli iväg svept av vackra ord. Vackra ord som inte för den skull behöver betyda någonting eller kan motsägas i nästa mening med några ännu mer väl valda ord. När jag under intervjuerna frågat om jämställdhet pratar man inte sällan om jämlikhet. Det handlar inte bara om kön. Alla tycker det är självklart att vi behöver fler män i förskolan; det ska vara mångfald! Men varför, kommer män med ett annat perspektiv? Nej. Här kommer vi ofta in på en av någon anledning känslig fråga trots att mångfald just innebär en stor variation av perspektiv. Det verkar ibland omöjligt att komma vidare i diskussionen om kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är större variation bland samma kön än emellan dem, det finns så många andra faktorer som spelar större roll, det är kontraproduktivt att kategorisera… Det finns alltså stora skillnader flickor emellan, pojkar emellan? Ja, och så kul! Tur att man inte studerar naturvetenskap utan sociala konstruktioner formade av unika människor som är under ständig förändring. Svårigheterna med att alltid lägga in jämställdhet i ett större perspektiv, med etnicitet, sexualitet, religiös tillhörighet m.m. är att det blir just för stort och troligtvis stannar på en retorisk nivå utan genomförbara praktiska lösningar. Att inte vilja synliggöra skillnaderna för flickor och pojkar, kvinnor och män måste vara långt mer kontraproduktivt än att synliggöra dem, hur kan vi annars veta hur(o)jämställt det är?

Med det sagt så finns det tvärtom också flera guldkorn i verksamheten och verksamhetsledningen med stor medvetenhet, kunskap och vilja men som helt enkelt inte har samma förmåga att förändra utöver sin egen situation.

Sociala konstruktionerna är djupt rotade, så var ska vi börja? Kanske kan man tänka (o)jämställdheten som ett julbord för att det är så rätt i tiden. Ett överfullt, köttigt, svulstigt julbord, meter efter meter efter meter, herre gud så mycket! Var ska man börja?! Ja jag har då aldrig sett någon vända på klacken och gå, någonstans börjar man hugga in.