När jämställdhet ger positiva effekter!!

Regeringens nyutkomna utredning ”Män och jämställdhet” lyfter fram att skolsystemet i sin helhet inte bemöter och stödjer pojkars behov och förutsättningar för lärande och utveckling. Som så länge känt faktum ligger pojkarna långt efter flickorna i betygsresultat. Pisa ger exempel på att pojkar hamnar efter i samtliga ämnen. Detta blir självklart en utmaning för skolan att hitta lösningar som stödjer och stärker pojkar utifrån deras förutsättningar.

I utredning omnämns bland annat Frejaskolan för sitt aktiva jämställdhetsarbete som ett gott exempel på hur skolan kan förbättra pojkars men även flickors skolresultat. En av insatserna på Frejaskolan har varit personalfortbildning i hur jämställdhet, normkritik, etnicitet integreras naturligt i den dagliga planeringen och undervisningen. Bevisligen kan pedagogernas bemötande, förhållningssätt och planering av undervisning utifrån jämställdhetsperspektiv ge goda effekter på betyg.

Utifrån övergripande hållpunkt tänker vi som jämställdhetsutvecklare att problemtiken berör oss alla, inte minst pojkars självkänsla/självbild samt skolans utvecklingsbehov, där pojkar stigmatiseras som  antipluggnorm och blir bärare av en negativ och befäst bild som ”bråkiga”, ”stökiga” och JAAA NI VET TAR PLATS. Vi kan dra lärdom av varandras lyckade insatser och börja fundera på vilka strukturer ligger till grund för problematiken!? Bilden måste luckras upp, ifrågasättas och problematiseras på alla nivåer i verksamheten.

Det finns givetvis flera orsaksrelaterade förklaringsmodeller. Mångfalden bland gruppen flickor och pojkar ska även den tas i beaktande. Förbättringsarbetet med jämställdhetintegrering som verktyg kan vara ett sätt att dra igång förändringsarbetet för våra pojkar och flickor för att utöka deras livsvärld...

En reflektion i februari...

Har det hänt någonting ifråga om förväntningar?
Vilka förväntningar har vi på våra flickor och pojkar och vad skickar vi med dem. En kollega har en son och en dotter födda på 80 talet. Hen försökte ställa ungefär samma krav på dem när det gällde att "hjälpa till" typ tömma diskmaskinen, sortera sin tvätt m.m.  Ganska rimliga krav tyckte hen.
Sonen kom hem en dag och berättade att ingen kille i hans klass behövde arbeta så mycket hemma. Detta kunde stämma för jag tror att det var vanligt på 80-talet att sönerna "slapp" undan, medan det förväntades av dottern att "hjälpa till hemma".
Under mina första år som genuspedagog/ jämställdhetsutvecklare arbetade jag mycket med filmen som en arbetsmetod, främst i förskolan. Arbetslaget fick då syn på att de ställdes olika krav på flickorna och pojkarna även på småbarnsavdelningar. Speciellt när det gällde att hålla ordning på sina saker, klä sig själv, hjälpa till m.m. En ganska smärtsam insikt men ack så lärorik. För det är först då du kan förändra när du fått insikt, att du ställer olika krav och har olika förväntningar beroende på om det är en flicka/ pojke. Men har du inte fått insikt om detta är det lätt att ramla in i gamla mönster speciellt i stressiga situationer. Vi måste starta tidigt i förskolan med en medveten genuspedagogik som sedan fortsätter in i skolan.

Är vi lite på gång snart eller….??

Under parollen För det vidare gör Skolverket en satsning på att få fler män att söka sig till förskolläraryrket. Satsningen görs genom en reklamfilm, att lyfta goda exempel och att dela ut ett stipendium.

Fler män behövs i svenska förskolan och andelen män i de kommunala förskolorna är 3 procent respektive 5,5 i de fristående. Därför har regeringen gett Skolverket i uppdrag att få fler män att utbilda sig till förskollärare.

Norge är fortfarande bäst i Europa på att rekrytera manliga förskollärare, och har mellan åren 2006 och 2010 satsat femton miljoner norska kronor på mediekampanjer och belönade de förskolor som ökade andelen män. Den övergripande nationella målsättningen i Norge är att tjugo procent av medarbetarna ska vara män, vilket man hittills har nått i tretton procent av landets förskolor. Nu hoppas Skolverket kunna lära sig av Norge och upprepa framgången i Sverige.

Förebilder behövs till Skolverkets kampanj: fler män i förskolan och kommunernas förskolechefer runt om i landet har nominerat 121 män , av dessa har en jury valt att belöna 3 förskolor med stipendium.

Tobias Theander, Mariehage förskola, Patrik Karlsson, Parkens förskola, David Eiming, Pingstliljans förskola

Grattis Tobias, Patrik och David ni är alla bra förebilder!

Se mer i vårt blogginlägg från den 18 december - En praktikants betraktelser eller på skolverket: http://fordetvidare.se/forskolan

Klyftan växer mellan flickors och pojkars skolresultat!

Könskillnader mellan skolprestationer är märkbara. Pisa undersökningen visar på att gapet mellan pojkars och flickors kunskaper växer. Internationellt sett har Sverige halkat efter när det gäller läsförståelse och könsskillnaderna är som störst här.  Pisa pekar på försämrade kunskaper när det gäller matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Svenska elever presterar alltså under OECD-genomsnittet. Ett bakslag för den svenska skolan och välfärden.  Mia Heikkilä (forskare i genus och pedagogik) lyfter betydelsen i att se skillnaderna mellan pojkar och flickor i Pisa undersökning.  Hon poängterar vikten i att analyserna könskillnaderna som faktiskt ökat i samtliga ämnen.

 I egenskap av jämställdhetsutvecklare betonar vi fördelar med könsuppdelad statistik avseende pojkars och flickors skolresultat. Det handlar om att se kön som en variabel.   Att väva in genusperspektivet i faktiska resultat som presenteras.  Hur kommer det sig att skillnaderna mellan flickors och pojkars skolprestation växer? Vilka är de tänkbara orsakerna till de ökade skillnaderna? Frågor bör analyseras på ett djupare plan och ges utrymme i politiska debatten och skolans värld.  Resonemanget om att vi bemöter och behandlar alla elever som individer i en klass/undervisningssituation håller inte i det långa loppet. Vi behöver resonera och reflektera kring komplexa bilder och sociala processer där kön är ständigt närvarande i bemötande, förväntningar och inte minst pedagogiken. Det handlar inte längre om att cementera könsroller och skillnader.  Det handlar om att erkänna, ta fasta och ringa in problematiken och de negativa samhällseffekterna av att flickors och pojkars skolresultat skiljer sig under oacceptabla former.

Vad gör jag som pedagog och varför lägger jag upp min undervisning på det sätt som jag gör för att alla ska kunna delta och tillgodogöra sig lärande?  Det är bevisligen så att flickor och pojkar har olika sätt att lära. Lägg till det att det finns variation i gruppen flickor och pojkar. Detta bidrar till att arbetssätt, lärmiljö, pedagogik, läromedel tilltalar flickor och pojkar på olika sätt.  Skolpersonal ställs inför ett komplext uppdrag där mångfalden i de pedagogiska och didaktiska frågorna måste hållas levande jämt och ständigt. Hur skulle vi annars kunna utjämna skillnader mellan flickor och pojkar?

Fittstim - Min kamp!

Igår hade SVT och Belinda Olsson premiär på det skärskådande Fittstim - min kamp. Redan innan programmet sändes fanns det reaktioner och förväntningar på det hela. Belinda Olsson känner sig vilsen i feminismen som, så här 15-år efter Fittstim, yttrar sig på en rad olika sätt. Vår blogg har tagit upp den feministiska kampens många ansikten under 2013. Beroende på klass, geografisk hemvist och kunskapsnivå har feminismen tagit sig nya uttryck eller vi har fått inblick i olika feministiska frågor som delar av världen anser viktiga för oss.

Det är inte alltid vi tycker det är viktigt med top-less bad på badhusen, men är förbudet baserat på kvinnors säkerhet, bör kanske brottselement som män flyttas någon annanstans (läs moralpanik hos ansvariga). Självklart behöver vi backa upp kampen om top-less på badhusen om vi anser att den uttrycker något viktigt. Vad vi kan förstår är det en fråga om rättvisa och att få själv bestämma över sin egen kropp. Hatt av! En av Jämus medarbetare berättade så här;

”Jag kan minnas att då jag växte upp var top-less bad högsta mode och då skolresan skulle planeras så yrkade tjejerna på att få bada top-less på skolresan. Fröken i skolan var av en annan åsikt. Och för första gången i mitt liv var jag emot att bröst skulle få visas hur som helst. Klassen röstade om det och flickorna vann men fröken beslöt ändå att top-less bad inte var tillåtet.”

Belinda var inte bekväm med att kasta sin bikini topp. Hon kände sig inte trygg i den situationen. Låt så vara - alla vill eller kan inte. Men vi kan backa upp de som vill och kan. Det är inte alltid vi förstår saker och ting runt om oss. Det kan bero på en rad olika saker: kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion osv. Som Man kan det vara svårt att förstå feminismen, men kunskap om fenomenet kan alltid inhämtas för att förstå. Hur som helst kan kunskapen aldrig ersätta upplevelsen om utanförskap eller underordning. Kan vi inte alla hävda mänskliga rättigheter oberoende vilka vi är? Jo, det kan vi men det verkar som om inte alla vill.

Ibland är mänskliga rättigheter ett kön, ibland en sjal, ibland en bikini topp, ibland rätten att få rösta eller få söka vilket jobb man vill samt få hela lönen och halva makten.

Hur som helst så heter Belinda Olssons TV-serie ”Fittstim – Min kamp” och det är helt klart att det är hennes kamp som vi följer. Hon vill förstå och det är många där ute som behöver förstå feminismen. Klockrent pedagogiskt upplägg!

Vi ser fram emot att få följa Belindas kamp för att förstå feminismen, hennes kamp som hon ledde in i det nya milleniet med antologin Fittstim. Jag tror att de följande programmen kommer att bli lika spännande, framförallt i de sociala medierna som följer Belindas tvivel och vilja att förstå samtidens feminism. Vi får se. Det bästa med mänskliga rättigheter och feminism är att acceptera dem och bejaka dem för att det faktiskt kan vara så att du själv behöver ta kampen en dag och då kan det vara gott att veta, att om ni ställer upp för mig så ställer jag upp för er.

 

Kräftgång!

Foto: Dragon 187, Wikipedia

Den ekonomiska Jämställdheten går kräftgång. Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat konsekvent sedan alliansregeringen tillträdde 2006. Kvinnor mår sämre än män och neddragningarna i offentlig sektor tvingar kvinnor att ta större ansvar att vårda anhöriga, skriver Per Bolund(MP) och Gudrun Schyman(FI) i en artikel (DN 2014-01-06). Artikeln kom med säkerhet att avhandlas av många under trettondagens bjudningar. 

År 2006 satte riksdagen målet att kvinnor och män ska ha lika mycket makt att forma samhället och sina liv. Samma år vann alliansen valet och fick till ansvar att förvalta målet. Har vi närmat oss målet sedan dess? Lönegapet mellan män och kvinnor har minskat med myrsteg sedan 2006. Inkomstskillnaderna har däremot ökat kraftigt sedan dess. Att mäta inkomsten av kapital är viktig för att få en mer heltäckande bild av människors, kvinnor och mäns ekonomiska situation. Vilka valmöjligheter finns om jag har en god ekonomi jämfört med en dålig ekonomi? Denna fråga kan man uppehålla sig kring oberoende om du är man eller kvinna.  Att kunna försörja sig och stå på egna ben har med självkänslan att göra. Fortfarande finns det kvinnor som är ekonomiskt beroende av mannens inkomst. 

 Artikeln ventilerar även om förväntningarna på kvinnor att i neddragningar i offentlig sektor ta ansvar, ofta hamnar kvinnan i en ohållbar situation med småbarn och gamla föräldrar som båda behöver hjälp och vård samtidigt som de skall heltidsarbeta. Kvinnor mår sämre än män i dagens Sverige. Antalet sjukskrivningar i Sverige ökar, och mest ökar de bland de unga kvinnorna. Att ha stora förväntningar på sig från många håll är problematiskt. Ohälsotalen i skolan är även större hos flickorna än hos pojkarna. Handlar det möjligen om prestation och ansvarstagande även för skolflickorna? Likheterna finns i vart fall där.  

Många av dessa ambitiösa kvinnor ser vi omkring mig på arbetsplatser och i samhället. Något behöver hända. Jämställdheten måste prioriteras. En välgärning är om fler män kan ansluta sig till arbetet och ta ett större ansvar för omvårdnad och hemarbete. Vidare bör marknaden ställa sig frågan om de högre manliga lönerna verkligen är lönsamma för företagen. Kan det vara så att männen är överbetalda och det är problemet som faktiskt behöver lösas innan vi diskuterar om huruvida kvinnor är underbetalde.  

För att komma tillrätta med dessa olika förväntningar som vi får tidigt behövs en medveten genuspedagogik som visar att du får och kan vara precis som du vill och inte behöver begränsas p.g.a. att du föds till flicka eller pojke.

Vi har alla mycket att vinna i ett jämställt samhälle.

Årets lista!

Alléns förskola Oskarström

Årets Nederlag – Pojkarna i årets PISA-rapport.

Årets förtroende – Återfå förtroendet för pojken som studiemotiverad elev.

Årets utmaning – Få pedagogiken att matcha pojkarnas drivkraft.

Årets tavla – Grafittan på Söndrumsskolan.

Årets succé – Pia Sundhage tar sig till slutspel med sitt landslag.

Årets Jämställare – Vår praktikant Elin. En helt ny yrkestitel.

Årets Torso – Femen; barbröstad feministisk kamp.

Årets Perspektiv – Det intersektionella.

Årets Bragd – 28 miljoner till musikhjälpen för stöd till att kvinnor runt om i världen ska få rätt till att överleva sin graviditet.

Årets Flagga – regnbågsflaggan.

Årets Moralpanik – Kan en fitta pryda en skolvägg?

Årets Konstnär – Carolina Falkholt.

Årets Förskola – Oskarströms förskolor med Kvarngränds- och Alléns- förskolor i spetsen.

Årets Skola – Hovgårdsskolan för sina raster.

Årets Frihetsivrare – Micke Gunnarsson.

Årets Lön – Som man tjänar du fortfarande i snitt 3 miljoner mer än om du är kvinna.

Årets Minister – Maria Arnholm.

Årets Rivning - Yelena Isinbayeva; “If we allow to promote and do all this stuff on the street, we are afraid about our nation because we consider ourselves like normal, standard people. //…We just live with boys with woman, woman with boys. Everything must be fine. It comes from history. We never had any problems, these problems in Russia, and we don’t want to have any in the future.”

Årets nagel i ögat – Emma Green Tregaros regnbågs-naglar under friidrotts-VM.

Årets sommarångest – Kommer mitt barn ha det bra på sammanslagningen på förskolan?

Årets sommarlösning - En fyraårig flicka berättade att hon skulle byta "dagis" i två veckor. Året innan hade hon varit med om det och hon tyckte det var det bästa med hela förra sommaren. Ny miljö med nya barn och med några nya pedagoger gjorde förskoletiden som ny och spännande.

Årets Verb – Jämställdhet

Årets konvention – Barnens

Årets Tal - Australiens premierminister Julian Gillard håller det bästa politiska anförandet på mycket länge. Hon angriper oppositionen och dess ledare då de talat om att det behövs åtgärder för att förhindra sexism.

Årets Artist – Linda Pira.

Årets rätt – Benådningen av Pussy Riot.

Årets rektor – Rosa Kolhammar, Annika Rylander.

Årets förskolechef – Ulrika Johnsson.

Årets projekt – Från LUPP till Handling.

Årets ”more of the same” – Jan ”Mer ordning och reda i skolan” Björklund.

Årets Uttryck – Mer variation minskar olikheter! 

 

Gott nytt år önskar JÄMU!

En praktikants betraktelser!

Som jämställdhetsutvecklarnas praktikant är jag nu inne på mina sista arbetsdagar i Kärnhuset och är i princip färdig med min rapport som ska lämnas in på högskolan i början av januari. Till våren avslutar jag mina studier med en magisteruppsats i statsvetenskap, som inte helt omöjligt kan komma att beröra jämställdhet, kanske inom skolan, vem vet...

Redan min första dag på praktiken i höstas följde jag med JämU på möte med förvaltningschefen på en genomgång av deras arbete under åren och nuvarande utvecklingsområden, ett av dem den ojämna könsfördelningen bland medarbetarna i förskolan. Eftersom Skolverket redan 2011 fått uppdrag från regeringen att kartlägga och analysera insatser som gjorts för att öka andelen män i förskolan fanns redan ett bra underlag att utgå ifrån. Ja, och sedan satte det igång, en utredning som lite vågat kommer syna förståelser och attityder hos; politiker i Barn- och ungdomsnämnden, förvaltningsledningen, verksamhetscheferna och pedagoger. Hur tänker de kring jämställdhet i Halmstad?

Jämställdhet och framför allt mångfald är populära ord som används på en mängd olika arenor, men beroende på vilken kunskap och attityd vi har lägger vi olika innerbörder i begreppen. Vilket i förlängningen leder till eller utesluter praktiska lösningar. En lärdom under denna höst är att det är lätt att bli iväg svept av vackra ord. Vackra ord som inte för den skull behöver betyda någonting eller kan motsägas i nästa mening med några ännu mer väl valda ord. När jag under intervjuerna frågat om jämställdhet pratar man inte sällan om jämlikhet. Det handlar inte bara om kön. Alla tycker det är självklart att vi behöver fler män i förskolan; det ska vara mångfald! Men varför, kommer män med ett annat perspektiv? Nej. Här kommer vi ofta in på en av någon anledning känslig fråga trots att mångfald just innebär en stor variation av perspektiv. Det verkar ibland omöjligt att komma vidare i diskussionen om kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är större variation bland samma kön än emellan dem, det finns så många andra faktorer som spelar större roll, det är kontraproduktivt att kategorisera… Det finns alltså stora skillnader flickor emellan, pojkar emellan? Ja, och så kul! Tur att man inte studerar naturvetenskap utan sociala konstruktioner formade av unika människor som är under ständig förändring. Svårigheterna med att alltid lägga in jämställdhet i ett större perspektiv, med etnicitet, sexualitet, religiös tillhörighet m.m. är att det blir just för stort och troligtvis stannar på en retorisk nivå utan genomförbara praktiska lösningar. Att inte vilja synliggöra skillnaderna för flickor och pojkar, kvinnor och män måste vara långt mer kontraproduktivt än att synliggöra dem, hur kan vi annars veta hur(o)jämställt det är?

Med det sagt så finns det tvärtom också flera guldkorn i verksamheten och verksamhetsledningen med stor medvetenhet, kunskap och vilja men som helt enkelt inte har samma förmåga att förändra utöver sin egen situation.

Sociala konstruktionerna är djupt rotade, så var ska vi börja? Kanske kan man tänka (o)jämställdheten som ett julbord för att det är så rätt i tiden. Ett överfullt, köttigt, svulstigt julbord, meter efter meter efter meter, herre gud så mycket! Var ska man börja?! Ja jag har då aldrig sett någon vända på klacken och gå, någonstans börjar man hugga in.

Hur prioriterar vi jämställdhetsfrågan i den ordinarie verksamheten?

Förra veckan fick vi möjlighet att vara med på en två dagars utbildning ”Leda och styra” för hållbar jämställdhet. Nya kunskaper och idéer hade förvaltats. Nu är vi redo att jämställa och verkställa. Vi börjar med att förtydliga betydelsen av jämställdhetsintegrering. Kort sagt så handlar de om att få in jämställdhetsperspektivet på alla nivåer när beslut tas gällande elevers lärande och utvecklig. Det handlar om (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser. Ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Hur får vi frågan att ingå i verksamhetsplanering/beslut och undervisning, kursplaner och så vidare?  Alla är vi med på att vi måste minska skillnader mellan flickors och pojkars resultat.  Hur går vi tillväga och hur kvalitetssäkrar vi så att det faktiskt sker? Det är just här jämställdheten kommer in och kan göra stor nytta för att utjämna skillnader. Det handlar om vuxnas förhållningssätt och vilket bemötande vi ger. Vad vi förväntar oss av pojkar och flickor?  Har vi olika krav och förväntningar på kön. Vi kan börja med att identifiera ojämställdheten som är synlig i skillnader i presentationer, hälsa och trygghet bland gruppen flickor och pojkar. Pojkar presterar i genomsitt sämre än flickor. Första steget kan vara att ta med dessa frågeställningar in i kvalitets/förändringsarbetet. Det vill säga erkänna och identifiera problemet, ifrågasätta sig själv, sin undervisning och sin position. Ta hjälp av varandra i förändringsarbetet och sätt jämställdhetsperspektiv på elevens lärande och utveckling.

Här kommer några frågeställningar till hjälp i förbättrings och kvalitetarbetet. Börja med att identifiera ojämställdheten; i bemötande, förhållningssätt, ojämna och orimliga förväntningar, könsstereotypa läromedel, talutrymme, lärmiljön och förutsättningar.

·       Filma, kartlägg, dokumentera och observera varandras undervisning – Nu är ni på rätt väg. När ojämställdheten identifierats. Börja förändra. Synliggör hinder och rasera dem.

·         Sätt upp mål om det önskade läget (ex: öka betyg och måluppfyllelse oavsett kön)  

·         Välj en idé, genomför tillsammans.

·         Följ upp och utvärdera, få med er elever och deras syn på jämställdhetsarbetet.

Jämställdhetsarbete utifrån olika förutsättningar!

Malala Yousafzai är en 16 årig pakistansk skolelev och utbildningsaktivist som 2012 utsattes för ett mordförsök utfört av talibantrogna. Talibanerna gillade inte hennes kamp för flickors rättigheter att gå i skolan. Hon har efter attacken mot henne växt fram som en ambassadör för ungas, framför allt flickors, rättigheter. Redan som elvaåring började hon blogga om flickors rätt till utbildning. Hon har också skrivit en självbiografi och talat inför FN. 

Nu tilldelas den 16 åriga tjejen det internationella priset för Jämställdhet och icke-diskriminering av

Mexikos nationella råd. Hon får priset för sin kamp för ”att försvara mänskliga rättigheter” och speciellt för hennes kamp för allas rätt till utbildning, oavsett ålder, kön, sexuell läggning och religion, skriver nyhetsbyrån AFP. Prisceremonin kommer att hållas i början av 2014.

Härom veckan (v.46) fick Malala Yousafzai EU:s Sakharov-pris för mänskliga rättigheter.

Malala var också en av favoriterna till att få Nobels fredspris. Priset gick dock till antikemvapen organet OPCW (organisationen som övervakar att FN:s kemvapenkonvention efterlevs).

Nytt Stödmaterial

Här kommer nytt stödmaterial  om Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans senare år. Jämställdhet, sexualitet och relationer i ämnesundervisningen. Årskurserna 7-9
Stödmaterialet riktar sig till lärare i grundskolan åk 7-9 och ger exempel på hur frågor om jämställdhet, sexualitet och relationer kan integreras i ämnesundervisningen.

Finns nu och ladda som PDF Länk