Könskillnader mellan skolprestationer är märkbara. Pisa
undersökningen visar på att gapet mellan pojkars och flickors kunskaper växer. Internationellt
sett har Sverige halkat efter när det gäller läsförståelse och könsskillnaderna
är som störst här. Pisa pekar på
försämrade kunskaper när det gäller matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
Svenska elever presterar alltså under OECD-genomsnittet. Ett bakslag för den
svenska skolan och välfärden. Mia
Heikkilä (forskare i genus och pedagogik) lyfter betydelsen i att se
skillnaderna mellan pojkar och flickor i Pisa undersökning. Hon poängterar vikten i att analyserna
könskillnaderna som faktiskt ökat i samtliga ämnen.
I egenskap av
jämställdhetsutvecklare betonar vi fördelar med könsuppdelad statistik avseende
pojkars och flickors skolresultat. Det handlar om att se kön som en variabel. Att väva
in genusperspektivet i faktiska resultat som presenteras. Hur kommer det sig att skillnaderna mellan
flickors och pojkars skolprestation växer? Vilka är de tänkbara orsakerna till de
ökade skillnaderna? Frågor bör analyseras på ett djupare plan och ges utrymme i
politiska debatten och skolans värld. Resonemanget
om att vi bemöter och behandlar alla elever som individer i en
klass/undervisningssituation håller inte i det långa loppet. Vi behöver
resonera och reflektera kring komplexa bilder och sociala processer där kön är
ständigt närvarande i bemötande, förväntningar och inte minst pedagogiken. Det handlar
inte längre om att cementera könsroller och skillnader. Det handlar om att erkänna, ta fasta och
ringa in problematiken och de negativa samhällseffekterna av att flickors och
pojkars skolresultat skiljer sig under oacceptabla former.
Vad gör jag som pedagog och varför lägger jag upp min undervisning
på det sätt som jag gör för att alla ska kunna delta och tillgodogöra sig
lärande? Det är bevisligen så att
flickor och pojkar har olika sätt att lära. Lägg till det att det finns
variation i gruppen flickor och pojkar. Detta bidrar till att arbetssätt,
lärmiljö, pedagogik, läromedel tilltalar flickor och pojkar på olika sätt. Skolpersonal ställs inför ett komplext uppdrag
där mångfalden i de pedagogiska och didaktiska frågorna måste hållas levande jämt
och ständigt. Hur skulle vi annars kunna utjämna skillnader mellan flickor och
pojkar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar