Klyftan växer mellan flickors och pojkars skolresultat!

Könskillnader mellan skolprestationer är märkbara. Pisa undersökningen visar på att gapet mellan pojkars och flickors kunskaper växer. Internationellt sett har Sverige halkat efter när det gäller läsförståelse och könsskillnaderna är som störst här.  Pisa pekar på försämrade kunskaper när det gäller matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Svenska elever presterar alltså under OECD-genomsnittet. Ett bakslag för den svenska skolan och välfärden.  Mia Heikkilä (forskare i genus och pedagogik) lyfter betydelsen i att se skillnaderna mellan pojkar och flickor i Pisa undersökning.  Hon poängterar vikten i att analyserna könskillnaderna som faktiskt ökat i samtliga ämnen.

 I egenskap av jämställdhetsutvecklare betonar vi fördelar med könsuppdelad statistik avseende pojkars och flickors skolresultat. Det handlar om att se kön som en variabel.   Att väva in genusperspektivet i faktiska resultat som presenteras.  Hur kommer det sig att skillnaderna mellan flickors och pojkars skolprestation växer? Vilka är de tänkbara orsakerna till de ökade skillnaderna? Frågor bör analyseras på ett djupare plan och ges utrymme i politiska debatten och skolans värld.  Resonemanget om att vi bemöter och behandlar alla elever som individer i en klass/undervisningssituation håller inte i det långa loppet. Vi behöver resonera och reflektera kring komplexa bilder och sociala processer där kön är ständigt närvarande i bemötande, förväntningar och inte minst pedagogiken. Det handlar inte längre om att cementera könsroller och skillnader.  Det handlar om att erkänna, ta fasta och ringa in problematiken och de negativa samhällseffekterna av att flickors och pojkars skolresultat skiljer sig under oacceptabla former.

Vad gör jag som pedagog och varför lägger jag upp min undervisning på det sätt som jag gör för att alla ska kunna delta och tillgodogöra sig lärande?  Det är bevisligen så att flickor och pojkar har olika sätt att lära. Lägg till det att det finns variation i gruppen flickor och pojkar. Detta bidrar till att arbetssätt, lärmiljö, pedagogik, läromedel tilltalar flickor och pojkar på olika sätt.  Skolpersonal ställs inför ett komplext uppdrag där mångfalden i de pedagogiska och didaktiska frågorna måste hållas levande jämt och ständigt. Hur skulle vi annars kunna utjämna skillnader mellan flickor och pojkar?