Regeringens nyutkomna utredning ”Män och jämställdhet”
lyfter fram att skolsystemet i sin helhet inte bemöter och stödjer pojkars behov
och förutsättningar för lärande och utveckling. Som så länge känt faktum ligger
pojkarna långt efter flickorna i betygsresultat. Pisa ger exempel på att pojkar
hamnar efter i samtliga ämnen. Detta blir självklart en utmaning för skolan att
hitta lösningar som stödjer och stärker pojkar utifrån deras förutsättningar.
I utredning omnämns bland annat Frejaskolan för sitt aktiva
jämställdhetsarbete som ett gott exempel på hur skolan kan förbättra pojkars
men även flickors skolresultat. En av insatserna på Frejaskolan har varit personalfortbildning i hur jämställdhet,
normkritik, etnicitet integreras naturligt i den dagliga planeringen och
undervisningen. Bevisligen kan pedagogernas bemötande, förhållningssätt och planering av undervisning utifrån jämställdhetsperspektiv ge goda effekter
på betyg.
Utifrån övergripande hållpunkt tänker vi som jämställdhetsutvecklare
att problemtiken berör oss alla, inte minst pojkars självkänsla/självbild samt
skolans utvecklingsbehov, där pojkar stigmatiseras som antipluggnorm och blir bärare av en negativ och
befäst bild som ”bråkiga”, ”stökiga” och JAAA NI VET TAR PLATS. Vi kan dra lärdom av varandras lyckade insatser och börja fundera på vilka strukturer ligger till grund för problematiken!? Bilden måste
luckras upp, ifrågasättas och problematiseras på alla nivåer i verksamheten.
Det finns givetvis flera orsaksrelaterade
förklaringsmodeller. Mångfalden bland gruppen flickor och pojkar ska även den
tas i beaktande. Förbättringsarbetet med jämställdhetintegrering som verktyg kan
vara ett sätt att dra igång förändringsarbetet för våra pojkar och flickor för att utöka deras livsvärld...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar