Olika livsvillkor - Vad hände med lönen?

”När skall vi få upp ögonen för hur olika våra liv blir beroende på om vi föds till pojke eller flicka? Maria Arnholm, Sveriges jämställdhetsministern gjorde denna reflektion då hon besökte Halmstad i förra veckan. Att på 20 år har inget hänt lönemässigt. Män tjänar fortfarande över 3 miljoner mer än kvinnor under sin livstid.  Vad får det för konsekvenser i våra liv?

 Då kvinnor och män når pensionsåldern först då syns vanligen problemen för de enskilda individerna. En del kvinnor kan vara så ekonomiskt beroende av sin man att de lever kvar i förhållanden som de vill bryta sig ur men inte gör p.g.a dålig egen inkomst. Finns det dessutom barn med i bilden kan detta bli förödande då kvinnor förväntas ta hand om och försörja ”sina” barn

 Varje man och kvinna behöver kunna veta att de står på egna ben och att de är självförsörjande. Sverige som anser sig vara ett jämställt land har en av världens mest segregerade arbetsmarknader. De yrken där kvinnor jobbar värderas lägre både statusmässigt och lönemässigt. Detta har många kvinnor upptäckt idag och väljer därmed att utbilda sig och söka sig till mer traditionellt ”manliga” yrken.

 

Men knappast några män söker sig till de av tradition kvinnliga yrkena typ vård och omsorg. Här har vi ett jättejobb att göra. Inte minst då pojkar presterar sämre i skolorna och därmed missar en del av de möjligheter som en god utbildning ger. Att ändra på attityder, lön och arbetsvillkor m.m. är ett enormt arbete. Börjar vi inte med detta händer ingenting varken på arbetsmarknaden eller i kvinnors lönekuvert.

 

Regeringen kommer nu att göra en satsning för att få in fler män i förskolan. Att arbeta med attityder, lön och arbetsvillkor kan vara ett sätt. Ett annat är att titta på goda exempel ifrån ex. Umeå kommun och Norge. Hur har de gjort för att få in fler män i förskolan och på förskollärarutbildningen? 

Om du arbetar med barn och ungdomar kan du göra mycket själv bara genom att visa på att allt är möjligt. Visa på att du inte behöver begränsas i ditt yrkesval beroende på om du är flicka eller pojke. Att du som pedagog istället visar på och uppmuntrar till otraditionella val kan göra skillnad på vår segregerade arbetsmarknad. Kan vi få en mer jämställd arbetsmarknad, gynnar detta både män och kvinnor. Vi alla får möjligheter att välja på arbeten i arbetsmarknadens stora kaka.

Möte Med Minister Maria!

  

Tillsammans med företagare fick vi jämställdhetsutvecklare möjlighet att möta Sveriges jämställdhetsminister under en hel eftermiddag.

Kärnfrågor som fokuserades på eftermiddagen var löneklyftorna, mäns våld mot kvinnor och pojkars låga betyg.

Att jämställdhet inte är en åsikt utan en kunskapsfråga – att förstå att allt hänger ihop är en förutsättning för att göra jämställdhet och att inte bara prata om det.

För att få jämställda betyg för flickor och pojkar måste genus och jämställt arbete startas redan i förskolan. Vi måste synliggöra de traditionella förväntningar som finns på hur flickor och pojkar är, lär, kan vara och blir. Ger vi pedagoger de bästa förutsättningar för att barnen kan utvecklas till den människa som varje barn har rätt att bli, efter sin önskan och förmåga eller gör vi de omedvetna, inlärda handlingarna som istället vidmakthåller ojämställdhet?

Att få syn på vårt bemötande, förväntningar och arbetssätt är den bästa insatsen för att agera klokare jämställt.

Feministisk graffitti i skolan



Carolina Falkholts graffitti under uppförande.

 

I veckan har Söndrumsskolan invigts. Skolan är modern i sitt formspråk och insidan öppen och flexibel. Till en början var väggarna vita inuti skolan men utsmyckningen av nybygget satte verkligen fart på färg, kreativitet och känslor.

Carolina Falkholts del av väggen kom att bli den stora nöten att knäcka. Är svensk skola redo för yttrandefrihet och kvinnor som tar makten över sina kroppar samt graffitti. Halmstads Konsthalls Instagram visar Carolinas målning och i kommentatorsfältet nedanför belyser några kommentarer hur verket mottogs. Dessutom har Konsthallen förtydligat mening och innehåll av graffittin i kommentatorsfältet.

Konstnärlig frihet är yttrandefrihet, som är en del av den demokratiska grund som samhället och den svenska skolan bygger på, och inom dessa friheter borde ett avbildat kvinnokön ingå. Men detta tilltag kan uppröra känslor. Inte minst då målningen är uppförd på elevskåp. Och visst kan det finnas befogad oro då det i skollagen är reglerat att ingen ska bli kränkt eller trakasserad i verksamheten. Diskussionen har säkerligen varit fram och tillbaka och kommer att fortgå.

Vi anser att ett konsverk som Falkholts förpliktigar. Eller åtminstone borde det göra det. Konstnärers främsta uppgift är att tänja på yttrandefrihetens gränser, vidga perspektiv och bryta konventioner. Det är inte vanligt förekommande att graffitti målas lagligt i våra skolor, det är inte vanligt att kvinnliga konstnärer är representerade och det är inte vanligt att kvinnokön är avbildade inom offentlig konst. Nu har dessa barriärer passerats. I vart fall i Söndrumsskolan. Men det ställer stora krav på skolledning och pedagoger att vara medvetna över den utsmyckning som finns på skolan och de reaktioner som kan dyka upp på skolan, från kollegor, elever eller föräldrar.

Skolan ska inte vara en plats som är rädd för samhällets friheter. Självklart ska skolan backa upp konstverket och kan göra det med de statliga styrdokumenten, men det kräver lite mer arbete då det gäller att uppmärksamma konstnärens budskap. Först då kan skolan och kulturförvaltningen andas ut eftersom det finns en oro att elever kan bli kränkta om de tilldelas skåpet med fittan.

 

Kolla mer på:

Instagram: #halmstadskonsthall

Bild: www.facebook.com/halmstadskonsthall/photos

 

Nagellacket

Vi avslutade vårterminens bloggande med idrott och inleder hösten med detsamma. Friidrotts VM i Ryssland och anti-gay-lagar och nagellack har inte undgått någon de senaste veckan.

Yelena Isinbayeva sade så här efter Emma Green Tregaro nagellacks-kupp

 “If we allow to promote and do all this stuff on the street, we are afraid about our nation because we consider ourselves like normal, standard people. //…We just live with boys with woman, woman with boys. Everything must be fine. It comes from history. We never had any problems, these problems in Russia, and we don’t want to have any in the future.”

Yelena riskerar att hamna ute i kylan trots att IAAF inte lägger sig i nagellacket. Yelena är en fantastisk idrottskvinna som haft en fantastisk karriär men riskerar nu att förlora arbetet som ungdomsambassadör för internationella olympiska kommittén(IOK). Ett av de finaste uppdragen en pensionerad idrottare kan ha. Nu återstår att se om gjort kan bli ogjort för Yelena. Men i våra ögon ska Emma Green Tregaro och Moa Hjelmer ha Yelenas jobb på IOK. Ungdomar ska ha förebilder som inte står för hat och gamla traditionella och förljugna sanningar.  Bra ledare förespråkar ett samhälle som tillhör alla.

Det riktigt tråkiga är att idrottare kan falla platt utan doping. Använd gärna händelsen i mötet med era elever och diskutera framgång, åsikter och vinnare. Även om Emma inte vinner medalj har hon redan vunnit tillsammans med Moa.

Bloggen tar semester och ser på fotboll!

Om du skall tillbringa tid i Halmstad i sommar så finns alla möjligheter att jobba för jämställdhet på olika plan. 

Här kommer att spelas ett antal EM-matcher i fotboll. Detta kommer med all säkerhet att prägla staden. Denna begivenhet uppmärksammades redan i våras när tjejerna på fritidshemmen runt om i kommunen hade en egen turnering med finalspel på Brottet. Alla fick pris i form av inträde till en Dinosarieutställning. Ett bra initiativ för att uppmärksamma damfotboll och fritidshemmens verksamhet.. Att ibland faktiskt göra en könsuppdelning och göra vissa saker med och för flickorna eller pojkarna kan ha sitt berättigande. Men du skall veta vad du har för mål och syfte med det. När det gäller flickorna och deras fotbollsturnering tror jag att det kan bli riktigt bra. Vi var med då finalen spelades och idrott kan verkligen försystra (förbrödra). 

Ofta i kartläggningarna av skolgården har vi jämställdhetsutvecklare fått klart för oss att just fotbollsplanen är pojkarnas plats, flickor uttrycker att de har en önskan om att få vara där. Förhoppningsvis kan en av effekterna bli att fotboll kan bli en gemensam aktivitet där, flickor och pojkar spelar tillsammans. 

www.svenskfotboll.se

Härom kvällen satt jag och titta när Pia Sundhagen presenterade truppen som skall spela i EM i fotboll och jag noterade följande. Hon beskrev spelarna i ovanliga termer då det gäller lagidrott. Jag har aldrig hört Hamrén prata så om spelarna i sitt landslag. 

Lagets förste målvakt skapar lugn och andre målvakten styr sin backlinje och de har ett stort stöd i henne. Sundhage beskrev en back; det är trevligt att spela med henne. En försvarsspelare blev beskriven med att hon har en fantastisk förmåga att få med sig folk. En mittfältare beskrevs som att vara en lojal och snäll spelare och den andra hoppas Sundhage på lite tur och goda lagkamrater så hon kan blomma ut. Tänk att få detta förtroende i ett EM. 

Jag ser Pia Sundhagen som en mycket kompetent och kunnig person och de här sidorna som hon lyfte fram är säkert bra sidor att ha för en lagspelare. Men min tanke var; skulle män i ett fotbollslag beskrivits på följande sätt skulle dessa sidor ha lyfts fram som positiva för en fotbollsspelare. Det här kan verka harmlöst och varför peta i sådana saker men jag menar att detta spelar roll. 

Så nu går jag och vi jämställdhetsutvecklare på semester och bloggen likaså, men gör som jag gör ibland, tänk tanken skulle detta ha presenterats på detta sätt om det var man/ kvinna ? 

En riktigt trevlig sommar önskar vi er alla och vi syns igen i augusti.

Inför sommaren

Bild: Matton

Nu har Sveriges skolor plockat samman sin verksamhet för att gå på sommarlov. De sista dagarna ges ofta till reflektion och utvärdering av det gångna året. Förskolorna förbereder sig rent praktiskt för sammanslagningar och fritidshemmen förbereder sina sommarutflykter och aktiviteter som ska förnimma om sommarlov för de barn som ännu inte gått på sommarledigt helt och hållet. Det är en tid med möjligheter till möten och utveckling för alla som deltar.

En fyraårig flicka berättade för mig för några dagar sedan att hon skulle byta "dagis" i två veckor. Året innan hade hon varit med om det och hon tyckte det var det bästa med hela förra sommaren. Ny miljö med nya barn och med några nya pedagoger gjorde förskoletiden som ny och spännande.

Möten mellan människor är spännande och utvecklande för både barn och vuxna om de vill. Jag önskar att nu att alla ni pedagoger tar tillfället i akt och möt era kollegor i sammanslagningarna. Fortsätt diskutera pedagogik och för professionella samtal med era nya kollegor. Passa på att tillsammans se hur flickor och pojkar interagerar med nya kompisar. Nya möten ger också möjligheter till nya mönster och nya sätt att vara. De där två veckorna med nya människor kan bli de roligaste på hela sommaren. Har du tänkt på det någon gång?

Barn är kloka och ser möjligheter i nya situationer och i nya människor. Vi vuxna borde ta efter barnens nyfikenhet och entreprenörskap som finns i nuet.

Jämställdhet är ett verb!

Skolan och förskolan ska förmedla och gestalta några olika normer och värden. Jämställdhet är ett ord som där trängs med andra värdeord som ”människolivets okränkbarhet ”och” demokrati”. Uppdraget är att gestalta och förmedla! Det innebär att jämställdhet är ett verb som lärarna inte endast kan berätta om eller elever ska kunna läsa om.

Att berätta och läsa om är bra men det är endast en början på ett riktigt jämställdhetssträvande. Det är alltså inte tillräckligt. Jämställdhetsfrågan kantas vidare av böcker som behandlar att göra jämställdhet genom olika övningar som ska stärka gruppen och erbjuda andra sätt att vara. Övningar som är bortkopplade från skolans kärnverksamhet och frånskild från ämnen som ska läsas. Övningar är bra men de kräver ett reellt sammanhang.  En tredje aspekt på jämställdhetsarbeten som bedrivs runt om i Sverige är de otaliga jämställdhetsdagar där lärare och elever får möta föreläsare som arbetat med jämställdhet i skola och med ungdomar. På dessa föreläsningar följer ofta inget tranformativt lärande hos elever eller lärare. Ofta följer diskussioner som denna: ”jamen; det föreläsaren säger handlar om det vi redan gör. Det handlar om att använda sunt förnuft.” Vi har träffat på denna typ av motstånd vid åtskilliga tillfällen. Detta motstånd beror på bristande förståelse för uppdraget.

Förnuftet tar vid när vi inte förstår vad vi gör!

För att hantera jämställdhet och de andra normer och värden som ska gestaltas och förmedlas behöver lärarna fördjupa sina kunskaper i jämställdhet, skolans styrdokument och göra reella didaktiska avgränsningar och förankra detta arbete hos sina elever. Vägen är lång och kantat av snedsteg. – men min erfarenhet säger att då läraren befinner sig i ett eget lärande så gestaltar och förmedlar läraren sina brister men även målet som hen vill uppnå. Eleverna får därmed insyn hur lärande går till och hur personlig och yrkesmässig utveckling går till. 

Ofta sägs det att läraren måste möta eleverna där de befinner sig. Ska du som lärare ska kunna utveckla dig själv måste du möta dig där du själv befinner dig. Var ärlig mot dig själv; var befinner du dig då du ska gestalta och förmedla. Ser du det som självklart att normer och värden hör samman med ålder, mognad och sunt förnuft eller som ett kunskapsområde som vi ska lära ut och som skolan ska gestalta och förmedla.  Befinner du dig i det senare påståendet kan du uppnå jämställdhet som verb.  '

Till sist kom ihåg utvärdera dina försök till att gestalta och förmedla… för metoder som bevisligen inte fungera ska skolan inte syssla med.

Ansvaret måste synas i din praktik...

...först då tar du ditt ansvar.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Skolan ska gestalta och förmedla ett stort antal normer och värden. Förskolan har i sitt första kapitel en likadan skrivning. Men många gånger glömmer, struntar i eller har personalen ingen kännedom om att deras praktik ska gestalta dessa värden.

Felet med denna frånvaro av normer uppstår då praktiken är normerande. Praktiken talar om i handlingar och ickehandlingar om vad som förväntas av våra elever. Praktiken är normblind i många klassrum och utifrån vår blogg-statistik kan vi se att tips på praktik är mer frekvent klickat än tips på utbildningar och omvärldsbevakningar samt filosofiska inlägg om jämställdhet och ojämställdhet som fenomen.

Under förmiddagen arbetade jag med att analysera åtgärdsprogram på en skola. åtgärdsprogrammen var fyllda med kartläggningar och beskrivningar om vad som elevn behöver göra för att uppnå målen. På något enstaka ställe framgick det vad läraren hade för strategier för att möta eleven där hen befann sig. Praktiken, det faktiska professionella arbetet försvann i åtgärdsprogrammen och kvar blev skrivningar som var högtravande och baserades många gånger lärarens förförståelse. Elevens och dennes åsikter eller förståelse inför  sitt lärande syntes inte någonstans.

Just denna skolas förbättringsarbete ligger till hösten att skapa en praktik och ett språk så att de pedagoger som verkar inom skolan kan förstå sin praktik på lika vilkor som dess elever och deras vårdnadshavare.

Framförallt är denna skola och många med den tvingade att ta tillbaka ansvaret från eleverna. Eleverna har rättigheten till en utbildning och en plikt att vara i skolan. Läraren har inte rättigheten eller plikten till ett arbetet men läraren har ansvaret för sitt arbete. Ansvaret måste tas och rent krasst är det så att endast det som görs blir gjort.

Kontentan är då att om denna blogg hänger sig till jämställdhetsarbetets praktik så kommer ni följare där ute att följa efter. Då så. Vi har gjort oss en deal. Vi redogör för saker som är gjorda så gör ni igen  och på så vis blir det gjort.