Jämställdhetsarbete i skolan- utveckling för ökad måluppfyllelse!

Här kommer ett utdrag från delar av Skolverkets konferens i Göteborg 17 nov-14

Jämställdhet- ett integrerat kunskaps – och värdegrundsarbete

Ett starkt värdegrundsarbete med jämställdhet integrerat är en förutsättning för lärande och utveckling.

I varje möte sker en värdering enl. Annika Hjelm och Tommy Eriksson på Skolverket och genom att dela upp begreppet värdegrund med OM, GENOM, FÖR så får vi en metod att processa detta.

 Jämställdhetsintegrerat kvalitetsarbete i skolan, får vi med en gemensam syn på att:

- utveckla det främjande arbetet, med fokus på det positiva som sker ständigt och jämt

- allas ansvar och allas handlande

- undvika ansvarsförskjutning ( någon annans ansvar, externa aktörer, tema dagar, eldsjälar)

- samtal mellan elever och pedagoger med reflektion avseende jämställdhet

- undervisa om jämställdhet. I skolans Lgr 11 kap 1-2 och i ämnena hem och konsumentkunskap, biologi, geografi, historia, religion, och samhällskunskap finns jämställdhets som begrepp.

- undervisningen ska präglas av jämställdhetsperspektiv både på innehåll och upplägg

- använda elevhälsan – ofta en bortglömd resurs enl. Skolverket

Män och jämställdhet var ytterligare en av rubrikerna på utbildningen:

Niklas Järvklo utredningssekreterare regeringskansliet, presenterade utdrag ur utredningen Män och jämställdhet SOU 2014:6

Vi fick en presentation utifrån mäns livsituation - makt, sårbarhet, skilda villkor och förändring/stillastående ur ett maskulint perspektiv.  Manlighet relaterar ofta till makt, möjligheter och resurser. I betänkandet tydliggörs de dominerande maktpositioner män har i samhället liksom mäns större ekonomiska resurser. Mäns sårbarhet är uppenbar, de är överrepresenterade i samhällets topp,  t.ex. i börsbolagen, men även vad gäller brottslighet, missbruk, självmord etc.. Närmare 95 procent av alla i fängelser är män.

Stereotypa föreställningar om manlighet, att män ska ta avstånd från det som anses vara icke-manligt, vara tuffa och osårbara, skapar problem i både mäns och kvinnors liv och minskar mäns frihet och ger skilda villkor.

Niklas pratade också om pojkars och flickors betyg i skolan, och en enkel sammanfattning från hans föreläsning var att socioekonomi och studiebakgrund i hemmet spelar störst roll. I alla grupper och över tid har dock flickor presterat högre betyg än pojkar.

Tänkvärt från Konferensen Jämställdhet 2.0

Tänk att en mycket kort föreläsning kan ge så mycket bra och tänkvärt.

På en av föreläsningarna i Göteborg Jämställt.nu den 6 nov fastnade jag för detta som en av de kunniga föreläsarna från Nationella sekretariatet för genusforskning tog upp. Vi kan inte nå ett jämlikt samhälle om vi inte först arbetar med jämställdhet. Det kan tyckas så självklart, men är det så? Är det inte så att det ofta hoppas över detta viktiga led, att just fokusera på jämställdhet och hur vi uppnår det?

Under denna föreläsning framkom vikten av att inbegripa det intersektionella perspektivet med utgångspunkt i de sju diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet. Det förefaller så att det finns även strukturella faktorer som påverkar oss såsom socioekonomi, utbildning, geografi,  politisk åskådning. Tar vi med alla dessa perspektiv. Ser vi det ur ett intersektionellt perspektiv?